Wikipedia:
”Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att alla oavsett kön ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.”

Åhlens höstmagasin har delats ut i våra brevlådor.
Motströms är rubriken, som efter genomläsning hellre borde bytas ut till medströms.
På omslaget finns supertalangen Saudi Ali, iklädd huvudduk och som lovat sig själv att alltid stå rakryggad och aldrig vara tyst.
Tyst är hon däremot om huvuddukens förtryck av muslimska kvinnor.

Feminister i Sverige tar sjalen på, att deras medsystrar i Iran kämpar för att få ta den av, verkar inte röra henne i ryggen.
Alibi är nog valfrihet och en snygg modedetalj. Modeindustrin hakar på, för sjalar, heltäckande slöjor och burkinis går att göra vinst på och så vill man både tillhöra och tillfredsställa main streams gruppens krav.

Saudi Ali är expert på migrationsverket och hennes chef Anders Danielsson har äntligen slutat och skall rädda barn i stället för flyktingar.
Själv har hon nu siktet inställt på FN och kanske kan hon där inspirera till fler huvuddukar i FN:s korridorer?

Förmodligen har hon inte fått ansiktet blåslaget, som en av mina patienter fick av en svåger, när hennes huvudduk hade halkat av ute på stàn.

I Hedemora blev en kvinna från Syrien nyligen misshandlad av en man för sin livsstil och för att hon inte bar traditionell klädsel och hon är inte ensam om hoten från dessa fundamentalistiska män.(Svt Nyheter Dalarna 2016-09-26)

Denna smygislamisering med krav på könsseparering skrämmer mig. Skilda festivalplatser, badtider, gympatider etc. Det är ingen valfrihet, utan ett stort förräderi mot gårdagens kvinnokämpar.

Islamvänliga miljöpartister kämpar hårt för sina fundamentalistiska vänner och undfallande kommunpolitiker har svårt att hålla emot.
I fronten går som vanligt Gudrun Schyman och hennes framfart underlättas av bortskämd medelklass i huvudstaden.
Unga radikalfeminister applåderar på hennes väckelsemöten och söders journalister gör reportage och oavsett vilka dumheter hon gjort får de ett skimmer av mod och frigörelse från gamla och unkna strukturer.

Under 70-talet lanserades radikalfeminismen, vars mest kända namn var Shulamith Firestone (1945-2012) amerikansk feminist teoretiker och författare och som tillsammans med Ellen Willis lanserade rörelsen ”Redstockings of Womens Liberation Movement” i Sverige känd som ”rödstrumporna”, den andra vågens kvinnorörelse.

Nu lanserades begrepp som kvinnans underordnade ställning, könsmaktsordning, patriarkaliska strukturer och allt elände berodde på det motsatta könet.
Inspirationen till detta könskrig kom från marxismens syn på förhållandet mellan kapitalägarna och arbetarna, en motsättning som också besjälade Schymans beryktade talibantal.

De tidiga och däremot mycket modiga kvinnokämpar/suffragetterna, som under mitten av 1800-talet kämpade för bättre levnadsvillkor för kvinnor, spikade inte fast männen vid skampålen. Trots att den tidens kvinnor verkligen var underordnade männen i arbetslivet.

I dag har stora framsteg nåtts i jämlikhet mellan könen, att kvinnor tjänar mindre än män beror på fler faktorer än patriarkaliskt förtryck.
Fel yrkesval och alldeles för lång föräldraledighet gör att de släpar efter. Dagens karriär måste ständigt uppdateras. Att mysa hemma i upprepade föräldraledigheter och sedan gnälla över uteblivet lönelyft och befordran är bara en offerkoftas mentalitet.

Med sorg konstaterar jag att dessa falska feminister helt har glömt bort klasskillnader och förtrycket av kvinnor inom islam. Lågavlönade kvinnor som sliter inom vård och omsorg lämnas därhän. Kvinnor och unga som förtrycks i förortens enklaver blundar man för.
Kanske är detta medeltida och patriarkaliska kvinnoförtryck för stort för att väcka deras engagemang? Där ser ”skäggiga skuggor” till att inte en hårslinga tittar fram. Saudi Alis strikta huvudbonad får säkert applåder av dessa kvinnoförtryckande män.

Dessa högljudda feminister har i stället lagt allt krut på kvotfördelning efter kön i bolagsstyrelserna och propagerar för rätten att få dölja sitt hår och sin kropp i skylande kläder. Att de därmed sätter stopp för småflickors rätt till rörelsefrihet, är inget som upprör dessa bakåtsträvande själar.

Dessvärre finns ett dolt förakt för kvinnor som inte håller med om männens alla elakheter.
I en artikel i Dalarnas Tidning från den 16 september i år avfärdar Gudrun Schyman landsortens kvinnor som mindre vetande och som inte begriper sitt eget bästa.
Argumentationen känns väl igen om alla som inte längre röstar rött på grund av arbetarrörelsens svek mot sina egna bröder och systrar.

Artikeln återgavs nyligen i Göteborgsposten av krönikör Joakim Lamotte, hans krönika har
rubriken ”Schyman avfärdar folk från landet som mindre vetande.”

Moderaternas partiordförande Anna Kinberg Batra hade i alla fall vett att inför en skolklass göra avbön för sitt korkade uttalande att ”Stockholmare är mycket smartare än lantisar.”
Hon skyllde på ungdomssynder och att hon hade nyktrat till.

Även om Gudrun Schyman har nyktrat till, så eskalerar bara hennes ungdomssynder. Förmodligen får hon abstinens om hon inte regelbundet applåderas av huvudstadens lojala och beundrande journalistkår. Men någon äkta feminist är hon inte.