Fn har nu släppt sin rapport om våldtäktsanklagande Julien Assange, Wiki Leaks grundare.
Han har under 5 år suttit på Eucadors ambassad i London och vägrat komma till Sverige för rättegång, orsaken är rädsla för att hans tidiga avslöjanden om USA, skulle riskera utlämning.
I rapporten, som väger mycket tungt, lämnades klara besked om godtyckligt frihetsberövande och kraftig rekommendation om att Assange skulle släppas fri och kompenseras. Detta beslut upprör både England och Sverige som av prestige inte tänker följa uppmaningen.
Sveriges FN fjäskeri har nu fått sig en törn, av protester från den feministiska utrikespolitikens representanter i målet och dess påhejande medsystrar utanför.
Tomas Billström (s) verkade lika ringrostig i Rapport (2016-02-06) som Annie Lööfs bleka insats var i söndagens agenda och Assanges svenske advokat blev riktigt arg över hans okunnighet och falska överlägsenhet.
Upphovet till denna långdragna historia började, när den kände Julien Assange vid sitt gamla Sverige besök tackade ja till nattläger hos ett par beundrande kvinnor.
Om den erotiska lågan slocknade efter förnattens aktiviteter eller om hans känslospröt fallerade vet vi ej. Endast dålig hållfasthet i skydd och ett nej till HIV test har kommit till vår kännedom.
Kanske räckte inte hans aktivitetsnivå i sänghalmen till två? Kan kvinnlig avundsjuka ha uppstått under morgonens avslöjande sken?
Att alla skall behandlas lika inför lagen är en självklarhet, våldtäktsoffer skall inte bedömmas utifrån kjollängd och sexuella vanor, men vi får inte blunda för att olovligt frihetsberövande även kan ske på falska anmälningsgrunder.
Tänk om Sverige och internationella organisationer kunde visa samma engagemang och kvinnoomsorg när det gäller trafficking och hedersvåld?
Inga åtal sker mot flera hundra kända barnäktenskap, som förkommer i landet av invandrare/nyanlända, det får mig att skämmas. Här verkar 18 årsgränsen för giftemål vara utan betydelse, men när en 30 årig man påstår en åldersnivå därunder, belönas han med dygnet runt service och goda möjligheter till asyl.
Kvinnoförtrycket som ske i Allahs namn förvandlas lätt till främlingsfientlighet och rasism.
Jag minns hur Mona Sahlin och Margareta Winberg ca ett år innan Fadime mördades, på DN debatt skrev…” att inget bevisar att våldet mot unga kvinnor är kulturellt betingat…”
Men på begravningen trillade klädsamma tårar.
Denna feministiska blindhet kanske berodde på deras iver att förverkliga ett mångkulturellt samhälle.
För där har kulturell särart segrat över kulturell anpassning till våra regler och jämställdhetskrav.
Tänk om dessa berikningsförespråkare i tid hade sett hedersvåldets omfattning och med samma kraft som i fallet Assange, sett till att våra lagar följts och efterlevats.
Då kanske Fadime och henns medsystrar som bara faller ner från balkonger, fått behålla sina liv.