Min dotter är religionslärare på en gymnasieskola och har under åren kämpat för förståelse av den andre i sin undervisning.

Medlet har varit flera studiebesök tillsammans med sina elever till skolor i andra länder, besök som därefter återgäldats i Sverige. Vänskapsband knyts och den andre blir mer som jag själv. Ett långsiktigt och tålmodigt arbete.

Hon skall nu åter besöka Israel, för att få råd och kunskap att ta med hem till undervisningen. Tyvärr möts judar och även kristna ofta med mer förakt än förståelse, hos muslimska elever.

Simone, är lärare på en skola i Israel, som nu står på tur. Där går både palestinska och israeliska ungdomar utan åtskillnad och arbetar tillsammans i god samverkan.

Simone och hennes elever är nu mycket förtvivlade, för en tidigare elev har nyligen blivet knivhuggen till döds i Tel Aviv.

Så här skriver hon i ett meil till min dotter :

”I’ve had a terrible period of time lately, one of the worst.The amount of work like a snowfall covered me and I can’t get out of it. My former student was killed in a terror attack in Tel Aviv. We are all still shocked. I still can’t come back to functioning regularly. It seems to me it was the last drop when you just can’t take it any more…..”

Troligen fick denna skola inget besök av riksdagsmännen Håkan Svenneling (Vpk) och Linda Snecker (Vpk), under en studieresa med oklart syfte och som vid hemkomst resulterade i en debattartikel Östgöta Correspondenten den 27 jan med rubrik ”Ovärdigt Israel”.

Förmodligen fick inte heller några andra fredskämpar i Israel något besök av dessa självgoda gäster.

I vänsterns enformiga agenda representerar Israel det onda och Palestina det goda.

De oprovocerade knivattackerna, som Simones tidigare elev utsattes för, blir inte fördömda utan snarare glorifierade av vänstern, med samma enögdhet som under 70-talet.

När andra länder kämpar mot och lyckas skjuta ner dessa mördarmaskiner, så kommer berömmande ord från omvärlden. Men när vedergällningen kommer från Israel så kallar vår utrikesminister det plötsligt för utomrättsliga avrättningar och förstår inte att hon inte är Välkommen till landet. Omdömet och skärpan tycks  vara lika skral, som när hon glatt tog emot en lägenhet av kommunal.

Samma enögdhet råder i Stockholms röda socialnämnd, där blivande IS-krigare skall mutas med jobb och bostad i en gräddfil, precis som de hemvändande. När dessa kämpar varit på mördarstråt utan efterräkningar, blir de i stället belönade !

Varje normal funtad människa anser att åtal, förlorat medborgarskap med utvisning är det enda rätta, vilket skulle avskräcka fler än detta daltande med förståelsefloskler.

När Mona Sahlin under 2014 blev utsedd till extremistsamordnare av dåvarande demokratiminister Birgitta Ohlsson (L) blev jag mycket orolig.

Redan under 2007 i en debatt med Jimmie Åkesson (SD) påstod hon att kriminalitet, våld och arbetslöshet i landets utanförskapsområden inget hade med invandringen att göra…

Jag blev luttrad efter hennes skamlösa, antidemokratiska agerande beträffande en integrationsutredning som ägde rum under åren 2004-2006.

Hon ersatte då självsvåldigt den internationellt erkände statsvetarprofessorn Anders Wikström med den klent meriterade Masoud Kamali. Orsaken var fel åsikter, ersättaren hade däremot de rätta.

Att 60 statsvetare och forskare i DN protesterade mot detta antidemokratiska agerande mot landets oberoende utbildningsväsen, avfärdade Mona Sahlin med att protesten hade ”en rasistisk underton”.

Så kan det gå när utbildning i ideologi på Bommersvik har ersatt kompetens från arbetsliv och våra lärosäten.