Först ut är Janne Josefsson som i en krönika i självaste DN den 28 april undrar om inte mångkulturkritikerna haft rätt hela tiden och om det går att få tillbaka ett tryggt Sverige?

Han ”målar upp en becksvart bild av den svenska samhällsutvecklingen – och frågar sig nu om inte invandringskritikerna hade rätt hela tiden…..
Varför har vi gått från att vara ett föredöme till att bli ett skräckexempel? Och vad är rätta vägen ur detta när landet som uppmanades av politiker och medier att ’öppna era hjärtan’ och som gjorde det, blev landet med dödsskjutningar och upplopp? Ett explosivt misslyckande, trots alla löften om integration och välfärd för alla…….De ansvariga som förnekat och blundat i många år för en samhällsutveckling som delat landet har inga svar. Det är nog det värsta.…”
https://www.friatider.se/janne-josefsson-hade-de-som-varnade-mangkulturen-ratt

Och från en bloggläsare kommer denna sammanfattning från en luttrad journalist John Swinton, f.d. journalist på New York Times, som fällde denna dom över sin egen yrkeskår. Vid ett tal på sin avskedsmiddag uttryckte han sig som följer:

• Det finns inget sådant som en fri press. Ni vet det och jag vet det.

• Det finns inte en av er som skulle våga uttrycka sin egen ärliga åsikt.

• Journalistens uppgift är att förstöra sanningen – att ljuga rakt ut.

• Att förvränga, förtala och att krypa framför Mammons fötter.

• Att sälja sig själv, sitt land för sitt dagliga bröd.

• Vi är verktyg och legosoldater åt politiker och rika män – som finns bakom scenen.

• Vi är marionetter – de rycker i trådarna och vi dansar.

• Vår talang, våra möjligheter, våra liv är dessa mäns egendom.

• Vi är intellektuella horor.

Tur att det var på en avskedsmiddag, annars hade han nog fått gå direkt. Glädjande är att han inte stannar vid bara en symptombeskrivning utan fortsätter analysen fram till globalisterna, som få skribenter gör,

• Vi är verktyg och legosoldater åt politiker och rika män – som finns bakom scenen.

varken professionella eller dissidenter, som inte vågar löpa linan ut och följa pengarna.

Den 3 maj var det pressfrihetens dag och medias ledarskribenter bjöd på vackra ord. ”Det fria ordet tynar bort utan oberoende journalistik” och om hur ”Demokrati och pressfrihet måste värnas varje dag.”
Bortglömt är hur åsikter på sociala medier blockeras av rika ägare med skolning i värdegrund med dess rätta åsikter. Blicken är endast riktad mot Rysslands och Kinas inskränkningar av pressfriheten, aldrig mot väst, där en handfull rika män bestämmer vad som får skrivas och spridas till allmänheten.