Kategoriarkiv: Peter Engellau

Politikerväldet har gamla anor och förvandlar medborgare till följsamma får

Demokratins avveckling, Det Goda Samhället, Det sovande folket, Peter Engellau

Peter Engellau och K-O Arnstberg är två herrar som ofta förmedlar kunskap som jag helt missat. Nej, inte i praktiken utan i teorin, där upphovsmän som satte ord på företeelsen presenteras.

I DGS krönika den 5 februari presenterar Engellau hur fransmannen Alexis de Tocqueville redovisade sina erfarenheter och tankar om det nya samhällssystemet i USA efter oavhängighetsförklaringen. Han skrev ner sina iakttagelser med reflexioner i boken Demokrati i Amerika som publicerades 1835 och som därefter har blivit en klassiker.

Bild från DGS artikel

Han funderar över baksidan på demokratin och befarar att den skulle kunna förvandlas till någon sorts despoti. 

”….Över massan av människor står en enorm vaktande makt som åtar sig att på egen hand säkra medborgarnas behov och övervaka deras öde.….”

Denna makt är i början god och vill människorna väl, men efter hand ökat maktbegäret och till slut har…..

jämlikhetsprincipen förberett människorna för allt detta och förmått dem att stå ut och ofta betrakta regeringens ingrepp som förmåner… En sådan makt förstör inte men den förhindrar liv, den tyranniserar inte men den undertrycker, den försvagar och fördummar folket tills varje nation förvandlas till en flock skrämda och flitiga djur med regeringen som herde...”

Kanske misstänkte han att framtiden skulle ge honom rätt, när staten/politikerväldet tar ifrån medborgare deras handlingskraft. Där Sverige har ledarplats med att fördumma och passivisera medborgare.

Eller som i dag där medborgare överutnyttjar och kriminella länsar och infiltrerar sig i välfärden.

Engellau lyfter fram vad som främst orsakat medborgares förtvining, nämligen  regeringsformen från 1974 som artade sig till en kröningsfest för politikerväldet där väldets uppgift och ambitioner stolt presenterades i 1 kap. 2 § i enlighet med vad Tocqueville förutsåg:

”….Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.…”

Inte konstigt att Sverige med dess humanitära stormakt har förvandlats till paradis för bidrag och brottslighet. Där skötsamma kläms åt och brottslingar stryks medhårs.

Samma lyckorike har presenterats i Agenda 2030 och då förstår vi att det ligger en hund begraven bakom de insmickrande orden, från vargar i fårakläder.

Bild från Neue Zürcher Zeitung

Relaterad källa: https://detgodasamhallet.com/2024/02/05/patrik-engellau-politikervaldet-forutsags-for-tvahundra-ar-sedan-2/

Till sist gårdagens skämt, utredningen om vilka som orsakat Nord Streams sabotaget läggs som förväntat ner. Åklagaren säger att han varit mycket noggrann……Inget får irritera beställaren eller utföraren USA i slutfasen av Nato processen.

Postmodernismen – bara för korrekta över-människor?

Det Goda Samhället, Ebba Busch Thor, Forskning, Narcissistisk personlighetsstörning, Peter Engellau, Politikermoral, Postmodernism, Sara Skyttedal

PATRIK ENGELLAU i DGS gör en intressant sammanfattning från Galilei  – Aristoteles – Descartes  –  Nietzsche och landar i dagens postmodernism.

PATRIK ENGELLAU: Från Aristoteles till vetenskapen och tillbaka igen

Postmodernismen, är ett tänkande som i grunden hävdar att det inte finns någon sanning.

”…….Postmodernismen representerar en fortsättning längs den inslagna vägen om man resonerar enligt följande:
1) Aristoteles hävdade att det finns en slutgiltig sanning inprogrammerad i tillvaron,
2) Descartes menade att sanningen visserligen finns, men inte färdigtillverkad, utan den måste uppdagas med vetenskapliga metoder,
3) Postmodernismen anser att ingen definitiv sanning kan uppdagas eftersom det finns hur många giltiga sanningar som helst. En rak progression från ”säkert” via ”osäkert” till ”obefintligt”.
Men ännu mer, syns det mig, representerar postmodernismen en tillbakagång till det medeltida tänkandet, kanske framför allt på grund av sina auktoritära tendenser….”

Enligt wikipedia är det postmoderna samhället är en tid då gränser suddas ut och där var och en måste formulera ihop sin egen sanning och världsbild. Detta gör att människan ständigt måste ompröva sin roll och identitet men även sina attityder och värderingar, vilket gör människan rot- och rastlös.

Men det är ju det som är meningen med alltihop, rotlösa skall vi vara för att kunna flyttas överallt efter globalisters vilja. Utan rötter finns ingen sammanhållning, trädet med vår historiska och kulturella identitet dör. Därför har HBTQ och woke rörelsen den globala elitens med våra politikers välsignelser, liksom modern arkitektur med fula och ogästvänliga hus.

Allt för att underlätta vägen till NWO, även om det nu har börjat gnissla i maskineriet. Näringslivet inser mer och mer att de hoppat i galen tunna, som kan nå fram ända till de woke troende hyperkapitalisterna. Vanligt folk är en tung konsumentmakt, som inte får vända dem ryggen.

Så här avslutar PE som artikel som jag fullständigt instämmer i:

”…De starka (korrekta som anser sig som övermänniskor, mitt förtydligande) behöver inget trams som sanningar. De klarar sig av egen kraft, ty de är Övermänniskor. Jag tror att det är så även med postmodernisterna. De sätter sig över sådant som vanliga människor tycker sig se och förstå och som funkar för dem. Postmodernisterna bryr sig inte om vad som funkar för vanliga människor. Det är därför de inte gillar lärare som lär elever nyttiga saker. Eleverna ska forska själva. De som är födda till Övermänniskor kommer att klara sig bra i alla fall. Resten struntar postmodernisterna i.”

Därför har postmodernism så stor lockelse på vänstern inte minst inom akademi. Deras uppfattning att de står över andra människor har de svårt att att dölja. De vill i tal och skrift alltid visa vilka fina och goda människor de är, men i praktisk handling är det tomt. Därför är lockelsen till WEF:s ideologi så stor med ett elitsamhälle där de rika skall äga allt medan alla arbetsbin blir egendoms lösa och skall bli lyckliga ändå.

Turbulensen inom KD:s val av parlamentsledamot till EU:s dignande bord är ett utmärkt exempel på postmoderna politiker. Ebba Busch väljer en partyväninna och Sara Skyttedal byter ideologi som skor. Egot hos de fagra damerna är lika stort hos båda som jag anser lider av en Narcissistisk personlighetsstörning (NPD).

Personer med NPD tenderar att se sig själva som “undantagsmänniskor” för vilka vanliga regler inte gäller och att de har unika egenskaper som andra inte har. https://sv.wikipedia.org/wiki/Narcissistisk_personlighetsst%C3%B6rning

Bild från Wikipedia.

De är som Narkissos  bedårade av sin egen spegelbild.

Respektera friheter blev kräv rättigheter i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter

FN, Peter Engellau

Det som ofta förvånar mig är hur lite påverkan alla kunskapsfyllda artiklar har på styrande politiker.
Artiklar i tidskrifter, böcker kan få oss att tänka till, tänka om och ge insikten så här kan det också vara. Min egen bakgrund med uppväxt i ett arbetarhem, där brukssamhällets  ”arbeta och gör rätt för Dig” under 50-talet blev min ingångsdörr.

Dörren får mer  tolkningsföreträde ju äldre jag blir, när jag tar del av samhällets skiftande företeelser. Insikten kom så småningom, att mer kunskap gör dörren bredare och att mycket av det som politiker säger och vad jag själv hyllade högt under ungdomsåren inte stämmer.
Hos den politiska eliten tycks dörren bara bli smalare med tiden. Lärotid i partiernas ungdomsförbund har lärt dem att glömma sunt förnuft, när partisyrelsen enväldigt bestämmer. Med avskaffat tjänstemannaansvar, så finns inget stopp för vidlyftiga excesser. Det är bara att höja skatten efter en psalmvers om solidaritet. Nej, inte mot medborgarna, utan mot världens alla svaga som lider nöd, för att sedan öppna dörren åt unga, friska män, som med klanens hjälp och smugglare lätt passerat den.
Politikerna har, i sin mångkulturella hybris, skapat världens största socialbyrå genom stöld av folkets pengar, som värdlandets folk får allt mindre del av.
Nätets alster utgör då självklart hot. Artiklar från tidskrifter, media, böcker och vetenskapliga rapporter av självständiga forskare lämnar inga spår på politiker, om alstren inte är fulla av relativism och postmodernt jox.

Patrik Engellau frågar sig i Det goda samhället:

Vad är demokrati och mänskliga rättigheter?

 Han ger bakgrunden till franska revolutionens krav på att mänskliga och medborgerliga friheter skulle skyddas mot makthavarna.

”…..Rättigheterna ska förstås som ett slags frizoner. Medborgarna sa till sin valda överhet att ni är valda att bestämma över oss, men mandatet är begränsat, det finns ett antal medborgerliga fri- och rättigheter som är fredade från era ingrepp och som ni därför inte får nudda. Ni får inte kränka vår rätt till egendom och personlig säkerhet. Ni får inte förfölja oss för våra åsikter. Ni får inte kränka vår rätt att fritt yttra oss i tal, skrift och tryck.
Ett och ett halvt sekel senare inträffade något märkvärdigt. När FN efter andra världskriget år 1948 på amerikanskt initiativ ånyo antog en förklaring av de mänskliga rättigheterna hade dessa utvecklats och förvandlats till något helt annat. Hur denna förvandling av begreppet demokrati hade inträffat vet ingen. Nu handlade det inte längre bara om att de valda ombuden inte skulle få kränka olika slags medborgerliga frizoner, utan om att människor påstods ha ekonomiska rättigheter som överheten hade en skyldighet att tillgodose.
Detta var en anmärkningsvärd metamorfos, en oerhörd vidareutveckling av den politiskt valda överhetens uppdrag. Tidigare hade den endast varit skyldig att respektera medborgarnas friheter, nu skulle den dessutom garantera ett antal ekonomiska förmåner åt medborgarna….”

Friheter förvandlades till rättigheter för att de utan skäl att vara här, skulle få stanna. På köpet fick vi hedersförtryck och allsköns brottslighet, som Löfvens experter anser bero på utanförskap, ett alibi för mera bidrag. Syftet var att makten framför allt, skulle garanters Löfven med hans lakejer, där DN och Aftonbladet utgör vänsterliberalismens största plogbilar.
Nu kränks vår rätt till egendom och personlig säkerhet med allt högre fart. Vi blir förföljda, om vi inte deltar i PK:ismens lögner och vår rätt att fritt yttra oss i tal och skrift smalnar ständigt av.
Flera av bakomliggande orsaker till franska revolutionen känns igen i världen idag.
Är det inte dags för verkligt folkstyre och byta ut den politiska adeln och deras lakejer?

Relaterat

Patrik Engellau: Vad är demokrati och mänskliga rättigheter?