SvD har haft en serie om pedagogik, där gamla sanningar blir nya. Bakgrundskunskap, tragglande utantill och repetition är all lärdoms moder, men när problembaserat lärande infördes i slutet av
80- talet så slängde skolverket ut barnet med badvattnet.
Offer för denna lära att söka sin kunskap själv blev främst elever med lågutbildade föräldrar, där främst pojkar tappade taget utan tydliga ramar från katedern, för att inte tala om elever med annan etnicitet som inte behärskar språket.
SD ger ett bra förslag att elever med invandrarbakgrund måste behärska svenska innan de placeras i en vanlig skolklass. Jag kan riktigt höra regeringens rop om diskriminering och exkludering. Att svenska elever dagligen diskrimineras och exkluderas från kunskapsinhämtning genom lågpresterande invandrarkillars kompensation med bråk och stök för att vinna respekt, ingår inte i vänsterns värdegrund.
Att låta en stor del av eleverna falla igenom, kanske är en del av planen i förverkligande av ett herrskap och tjänstefolk samhälle, som migrantforskaren Jennifer Hunt, professor från USA förordar för lågutbildade elever. Regeringen förverkligar nu efter Annie Lööfs önskan ett tredubblat Rut avdrag.
Äntligen blir gammal klokskap från katedern hyllad genom böcker, forskningsstudier om hur hjärnans inlärning sker och från klokskap som äldre lärare med lång pedagogisk erfarenhet besitter.
Om muskler inte får träning, så förtvinar de, samma gäller för hjärnan, som får tätare nätverk av nervtrådar mellan hjärncellerna genom ansträngning.
Men i dagens skola betraktas ansträngning av lata elever som en kränkning, ofta med stöd av föräldrar med samma egenskap.
På skolverket jobbar mest karriärsugna tjänstemän, som är mycket lyhörda för de politiska vindar som blåser. Politiker i dag är inte direkt dumma i skallen, men det fattas mycket lärdom i deras hjärnkontor. Rövslickeriets konst behärskar de till fullo efter åren i ungdomsförbunden. Dessa kopplingar är sedan länge helt automatiserade, men jag är tveksam på tabellen och Hallands floder.
Ni minns väl ”Vi ska äta, ni ska laga – Viskan, Ätran, Nissan, Lagan..” för att inte tala om Josefs bröder; Ruben, Simon, Levi, Dan…
Förr blev ungarna drillade i utantillkunskap, som ställdes i skamvrån under 90-talet, då problembaserat lärande gick som en löpeld i landets skolor. Starten skedde från Linköpings Hälsouniversitet.
Goggle gjorde entré och gammal kunskap framställdes som en överbelastad och sjunkande båt, till skillnad från PBI som var en smidig kanot med en jägare utrustad med gevär. Entusiasmen var stor bland lärarna, men desto mindre bland oss kliniker, den längsta vägen efter kunskap mumlade vi i korridoren. Nu var det forskningsbaserat lärande, som slog ut den tysta erfarenhetskunskapen. Vilket många patienter har fått erfara med endast ett hemprogram i näven.
Saknas bakgrundskunskap så är risken stor att Du hamnar fel, det har min dotter med 25 års lärarvana berättat om. Intresserade kan se under kategori ”Skola.” Där 24 inlägg finns om skolans utförsbacke.
T.ex.
https://word.harrietsblogg.se/2018/02/19/lararhets-fran-foraldrar-elever-rektorer-och-verklighetsfranvanda-skolpolitiker/
Psykologiforskaren: Elever måste lära sig fakta utantill (SvD 3/1 2019)
”Att lära sig fakta utantill kan tyckas onödigt när Google ständigt finns närvarande i fickan. Inget kunde vara mer fel enligt forskaren Daniel Willingham.
– Google är snabbt, men din hjärna är ännu snabbare.”
”…… Minnet brukar delas upp i två delar.
I –arbetsminnet (korttidsminne) finns det du gör och ser just nu, ny information och intryck. https://sv.wikipedia.org/wiki/Minne
I- långtidsminnet finns all sparad kunskap och minnen av upplevelser. I arbetsminnet kan vi bara hålla en handfull saker samtidigt – och under väldigt begränsad tid. Det kan vara ett telefonnummer som du memorerar tills du knappat in det i telefonen, eller ett mattetal du försöker lösa. Långtidsminnet har däremot oändligt med plats.
Forskaren Daniel Willingham kallar arbetsminnet för ”the crossroads of thoughts”, den plats där tänkandet äger rum och där problemlösningen sker. Det är där du kombinerar informationen – ny från omgivningen och sparad information som plockas fram ur långtidsminnet. Men har du inte tillräckligt med kunskap, alltså tillräckligt med lagrad information i långtidsminnet, så tar det både tid och kräver mycket plats i det känsliga arbetsminnet.
Ofta är just brist på bakgrundskunskap skälet till att elever tappar fokus….”
Kliniker vet att ju fler ingångar man använder, dvs.aktivering av fler sinnen, desto starkare blir hjärnans komihåg klister. Hjärnan får inte tillräcklig träning av snabbtryckning på goggle, det ger inga hjärnmuskler, dvs. ökat antal synapser/kopplingar mellan hjärncellernas utskott/dendriter.
Craig Barton är en av Storbritanniens mest hyllade mattelärare.
”….Han betonar också vikten av automatisering. Att plugga in multiplikationstabellen må vara tråkigt, men all kunskap som är inlärd och fast i långtidsminnet, gör att det känsliga arbetsminnet belastas mindre….”
”….. Repetition är grundläggande för att inlärd kunskap ska fastna, visar forskning….”
Reflektion och källkritik betonas i dagens skola, men när man inget har att utgå ifrån så blir det svårt med begrundandet. Vilket gynnar indoktrineringen med korrekta floskler, som tyvärr efter åratal med upprepningar nu tycks ha fastnat i långtidsminnet hos majoriteten av väljare.
Källor till artiklarna i SvD:
–https://www.svd.se/psykologiforskaren-elever-maste-lara-sig-fakta-utantill
-https://www.svd.se/hyllade-lararens-upptackt-hade-gjort-det-mesta-fel
I slutet av 80-talet kom pedagogikens kung, som jag inledningsvis redan har nämnt. PBl/problembaserat lärande, där läraren kunde slänga sig i väggen för elever och studenter, som minsann skulle söka sin kunskap själva, efter de tyranniska 7 stegen. Jag vet, för jag var med och blev förskräckt, när jag vikarierade på Hälsouniversitetets Sjukgymnastutbildning 1988, då PBI just hade introducerats och blev ett viktigt varumärke för Linköping.
Tyvärr fick mitt vikariat ett abrupt slut efter en debattartikel om den längsta vägen efter kunskap. Jag var inte vatten värd av Hälsouniversitetets högsta höns. Redaktören hade illustrerat artikeln med en idisslande ko, jag var helt oskyldig till detta, men det var det ingen som trodde.
Jag skall leta i mina gömmor och återge reflektioner för 30 år sedan, som nu blivit hyperaktuella.
Beklagansvärt är att ingen återvinning finns av gamla arbetarideal hos Löfven och hans partiledning. Makten skall behållas till vilket pris som helst och folkets väl skiter vi i, borde stå som första budord i partiprogrammet.
PS. Men när djävulskap belönas med 25.000, så hjälper ingen forskning om hjärnans arbetssätt, kanske detta blir alternativ till snabba chash i stället för knarkgänget? Ds.
