Kategoriarkiv: Girig-Sverige

Ben Bernake fd Fed chefen var ”The lord of easy money”

Ekonomi, FED USA:s centralbank, Girig-Sverige, Grön omställning, Kreditinstitut, Krigsbrott, Riksbanken

Detta är titeln på en bok som kom ut i fjol av affärsjournalisten Christopher Leonard, som blev en bästsäljare.

Han infiltrerar en av USA:s mest mystiska institutioner, dess centralbank Federal Reserve (kallas enkelt för The FED) för att visa hur dess politik som leds av ordförande Jerome Powell under de senaste tio åren har ökat inkomstskillnader och satt USA:s ekonomiska stabilitet på spel. Trots att centralbankens uppdrag från kongressen är att maximera sysselsättning, stabilisera priser samt att moderera långa räntor. 

Bild från Amazon https://www.amazon.com/Lords-Easy-Money-Federal-American/dp/1982166630?asin=1982166630&revisionId=&format=4&depth=1

Krig får guldmyntfoten att kollapsa och sedelpressarna går varma
Egentligen började den nya penningpolitiken efter Slösas koncept med att guldmyntfoten övergavs av Ronald Reagan 1971 eftersom Vietnam kriget höll på att dränera ekonomin. Denna Nixonchock  innebar att man inte längre garanterade dollarvärdet med ett fast inlösenpris i guld, vilket fick Bretton Wood systemet att kollapsa. (Bretton Woodssystemet var ett fastkurssystem där växlingskursen för länders valutor gentemot den amerikanska dollarn fastslogs och mellan 1945 och 1971 reglerade det växelkurserna för medlemsländerna i Internationella valutafonden. Wikipedia.)

Bricländer
En spännande framtid väntas, när Bric länder med Kina och Ryssland i täten återför guld till penningvärdet för stabilitet i valutan. Flera länder i Mellanöstern överger dollarns tvingande monopol som betalningsvaluta för olja. Jag misstänker att Kinas valuta renminbi som betyder folkpengar och myntenheten yuan kan konkurrera ut dollarn, som då får samma värde som pappret den är tryckt på. Kriget i Ukraina efter Natos föregående expansion österut handlar mer om västs tvingande nödvändighet att få behålla världsordningen, med växlingskurser som bara styrs av dollarn. Därför måste XI Jingping och Putin svartmålas i media oavsett vad det handlar om.

Bild; dollar.nu

Men det var inte första gången som guldmyntfoten övergavs under Reagans tid som USA:s president. Redan under första världskriget föll den ihop. Vilket ledde till att hålla guld i reserv övergavs ifall någon vill lösa in sina pengar mot guld. Då kunde de krigförande länderna låta sedelpressarna gå varma för att finansiera sina arméer. Det här orsakade kraftig inflation i många länder och vi är tillbaka till 1929, då varors pris blev för dyra för arbetare att köpa och allt föll ihop. När osålda lager utan betalningar ledde till konkurser och enorm arbetslöshet var den stora depressionen ett faktum som varade under flera år. Tills president Franklin Roosevelts New Deal program började ge utdelning, med mer statlig styrning över samhällsekonomin och socialhjälp till de mest utsatta under andra halvan av -30 talet.

Varma sedelpressar lockar alltid makthavare som behöver större territorium att skövla naturtillgångar i från. Nu står metaller högst på dagordningen, för narrativet om global elektrifiering i den gröna omställningen måste möjliggöras med metallkrävande batterier och givetvis finansieras. Just nu har både Rysslands och Ukrainas naturtillgångar stor attraktionskraft. Den siste Ukrainska soldaten skall nog ha stupat innan väst med sin marionett sätter sig vid förhandlingsbordet mitt emot Putin och j Lavrov.

Alan Greenspam som var FED chef mellan 1987-2006 fördubblade penningmängden gång på gång och sänkte räntan, som i vanlig ordning slutade med finanskris 2008.
Konceptet är detsamma idag låga räntor, som blåser upp bostadspriser, vilket gör att köpare belånar sig allt mer. När räntan måste upp för att dämpa inflationen av den för stora penningmängden utan täckning, så kan många inte betala för sina lån och den glada lånefesten får banker att rasa, eftersom låntagare står för lånens säkerhet. Men bedömning av kundens säkerhet kan svikta, då privata banker vill tjäna så mycket pengar som möjligt på sina lån, som helst skall vara stora och vara länge.

Kvantitativa lättnader med riksbankens obligations köp
Greenspams efterträdare Ben Bernake kom på ett knep. Centralbanken köpte statsobligationer och aktier av bankerna som snabbt ökade i värde och vips skapades det nya pengar till banksystemet. Ett trick som snabbt spred sig till andra centralbanker.
Han och politiker kallade detta för kvantitativa lättnader,  ”quantitative easing” – förkortat QE, vilket lät käckt och bra för väljarna. Man kan säga att den känsliga bostadsmarknaden fick intravenöst dropp under en tid. Ännu mer pengar gjorde aktie – och bostadsägare en tid rikare och förmögenhetsklyftorna ökade, eftersom det främst är välbeställda som har tillräcklig kreditvärdighet för att belåna sig kraftigt.

Nu gnäller Ander Borg med sin 30 miljoners lägenhet på Östermalm att riksbanken skall ta paus i räntehöjning. Han blev plötsligt expert i SvD och den kvittrande journalisten Lotta Dinkelspiel ställer inga kritiska frågor, för hon är granne med Borg och har dessutom en lägenhet är värd 27 miljoner på Karlaplan. https://www.friatider.se/ager-lagenhet-30-miljoner-nu-varnar-anders-borg-att-hoja-rantan

Kanske han är i behov av löneförhöjning för att klara räntan som signaturen Norvanto påpekade i sin kommentar i går?

Tanken bakom riksbankernas lågräntepolitik var och är att underlätta för företag att investera, som kan leda till nya jobb med skatteintäkter. Men tvärtom skedde, för investeringar och produktivitet minskade i stället och bostadsmarknaden skenade. Eftersom det var mer lönsamt att satsa pengar på bostäder som snabbt ökade i värde och börsens alla inkomstbringande spekulationsmöjligheter som investeringsinstitut och banker glatt sålde.

I Sverige blev Investeringssparkonto ISK, mycket populärt av de riktigt rika, som till en början kunde slänga in stora pengar, eftersom vinsten initialt var helt skattebefriad, vilket Andreas Cervenka beskriver i Boken ”Girig-Sverige – ett paradis för de rika”.

Ett annat misstag hos vår riksbank, var att inflationsmålet på 2 % ersatte tidigare mål att hålla arbetslösheten nere. När tom negativa räntor inte fick konsumentpriser att stiga, då öste de ut krediter för fulla muggar.

Men tillbaka till lorden av lätta pengar Ben Bernake. Det paradoxala är att han belönades med Nobels ekonomipris tillsammans med två andra ekonomer i fjol för sin tidigare forskning om bankrusningar, när förtroendet för marknaden sviktar och många samtidigt rusar till banken för att ta ut sina pengar. När han som FED chef i praktiken under 2006-2014 inte agerade som han lärde, utan handlade tvärtom mot vad han kommit fram till i sin forskning, då urholkades samhällsekonomin ytterligare. Teori och praktik har svårt att hålla sams hos makthavare som styr våra liv. Men staten kom på ett trick med insättningsgaranti för att hålla oss och bankdirektörerna lugna.
https://www.finansliv.se/artikel/ben-bernanke-far-ekonomipriset/

Men, när fredspriset har delats ut till både Kissinger, Obama och Arafat så behöver vi inte höja på ögonbrynen. I år kanske det blir Jens Stoltenberg, avgående Nato ordföranden som får priset för alla krigsbravader med lemlästade och unga mäns tragiska död. Min misstanke är att han kan ha ett finger med i Nord Streams sabotaget.

Det historien visar om finansiella kriser är att de alltid föregås av växande kreditgivning och ökad skuldsättning.

Och centralbankernas varma sedelpressar för att finansiera krig leder till inflation. Främst är det kapitalöverföring till Big bröderna från folket, vilket bara ökar klyftorna i samhället, försämrar riktiga och framtidshållbara investeringar och gör oss mer sårbara för nästa kris. Nyliberalismens marknadsvurm är inget att lita på. Girigheten blomstrar och de som redan har mycket vill alltid ha mer.

————————————————————————————————-

Vissa fakta kommer från https://www.svd.se/a/4orAQg/johan-anderberg-sa-blev-det-gratis-att-kopa-lagenheter

Rikedom gör Dig empatilös

Andreas Cervenka, Ekonomi, Empati, Girig-Sverige, Politikermoral, Politikers favoriter

I sin senaste bok ”Girig-Sverige” råder skenande bostadspriser, hundratusentals svenskar som kastar in sig på börsen. Över 330 nya miljardärer inom loppet av 24 månader. Ett tidigare kommunalråd som tjänar miljarder på börsen, skriver Andreas Cervenka.

Allt fler undrar vad som har hänt i Sverige med en arbetarregering vid rodret, som sett till att svenskar som får sin inkomst av att äga saker blivet extremt gynnade jämfört med Svensson som får sina pengar genom att jobba måndag-fredag.

Det har inte saknats förslag, men de åker direkt ner i papperskorgen på regeringskansliet, för inte kan man stöta sig med sina viktigaste väljarfavoriter; bidragstagarna, dess utdelare som är rädda om jobben, entreprenörer inom flyktingindustrin, och så storföretagen med kapitalägarna. Svensson med medelklassen tvingas bära upp alltsammans.

Ekonom Klas Eklund konstaterar ”Sverige har inte bara hög skatt på arbete. Vi har bland de lägsta egendomsskatterna i världen. Det är en besynnerlig kombination för ett land som har utjämningsambitioner och som har berömt sig av att prioritera arbete och full sysselsättning”

Han förordar sänkt skatt på arbete för alla, en fastighetsskatt på 0,5 % av taxeringsvärdet, 25 % skatt på alla kapitalinkomster och sänkt ränteavdrag från dagens 30 % till 25. Riksbankens låga räntor under ett drygt årtionde har blåst upp priset på tillgångar, vilket riksbankens ledamöter själva har tjänat storkovan på.

Andra ekonomer, t.ex Tomas Piketty vill ha en förmögenhetsskatt på mycket rikas förmögenheter mellan 1-2 %. Problemet är dock att det forna arbetarpartiet heller sneglar på de som har skrapat ihop 100 000 tusen på banken och som tjänar över medelinkomsten på 35.000/månad, än på sina bäste bröder, som i dag tjänar ofantligt mycket pengar genom att uträtta så lite som möjligt.

Dock var det det sista kapitlet om ”Sura vinnare och tysta förlorare” som fångade min uppmärksamhet. Det är så välgörande att få fakta från flera valida och reliabla undersökningar om hur rikedom och privilegier påverkar både personlighet och empati.

Ett monopolspel var medlet för att ta reda på det av ett forskarlag vid University of Carlefornia i Berkerly.

Bild från Trelleborgs Allehanda

Spelarna tilldelades slumpmässigt i två olika roller ”rik” eller ”fattig”. De rika fick börja med dubbelt så mycket pengar och fick slå med två tärningar i stället för en. Alla spelares kroppsspråk, ordval, röstvolym och rörelsemönster övervakades med kameror och registrerades noga.

Givetvis vann de rika spelet, men det som intresserade forskarna var vad som hände under spelet. De rika tog mer av ljudutrymmet, gestikulerade, blev högljudda och roffade åt sig betydligt mer snacks från skålarna på bordet.

När de intervjuades efteråt skröt de om sina framgångar, sitt skarpsinne under spelet, att de genom lottning hade fått starta med ett betydligt större kapital var totalt bortblåst från deras hjärnkontor. De uppträdde som att de genom skicklighet förtjänade att vinna och de fattiga losern förtjänade att förlora.

Dessa monopol experiment har upprepats i flera länder både i Sydafrika och Europa med samma resultat.

I västvärldens länder motsvarar skattesänkningar, avregleringar, privatiseringar, låga räntor och gynnsam penningpolitik för kapitalägare med monopolspelets orättvisa start.

Att bara tänka på att äga mycket pengar kan räcka för att empatin skall förtvina, enligt forskaren Kathlen Vohs som är professor vid University of Minnesota. Efter upprepade studier fann hennes forskarlag att det gör människor mer ointresserade av andra. De blir ”ohjälpsamma, stingsliga och ointresserade av social kontakt. De har svårt att sätta sig in i andras perspektiv, de är inte medkännande eller empatiska.”

Ålder och yrke hade ingen betydelse, deltagarna förvandlades av mycket pengar till egoistiska 4-åringar hela bunten, vilket väl avspeglar sig i näringslivet där företagsledarnas löner uppåt inte har någon spärr.

I en av flera studier fick deltagarna sitta i två olika rum, det ena var fyllt med Monopolpengar det andra tomt. Därefter fick de gå in i ett annat rum, men på vägen stötte de ihop med en assistent som tappade en bunt med pennor på golvet. Alla deltagarna böjde sig ner för att hjälpa till, men de som suttit i rummet med pengar plockade upp färre antal än de andra.
Kathlen Vohs studier har publicerats i Science redan under 2006.

Roger Akelius med förmögenhet på 85 miljarder sa i en intervju i tidningen ETC under september 2021 att den ökande ojämlikheten riskerar bli en extremt farlig situation.
”Jag är rädd för vad som kommer att hända. När man får sådana enorma klyftor kommer några att bli rejält lidande. Det byggs upp en enorm frustration”

Om denna insikt leder till handling är mycket osäkert. Flertalet miljardärer med politiska makthavare tycker om att i sitt kotteri visa vilka fina människor det gör de mest för att dölja sin egen girighet.

Förmodligen förvandlades corona influensan till en svår pandemi under hösten, när inflation och el priserna skenar. För restriktioner av globala makthavare med WHO i täten bestämmer att folk inte får gå ut på gatorna, utan måste hålla sig hemma. Skrämsel, rädsla och straff är fin fina grejer för dagens maktelit för att hålla medborgarna i schack.

Bakom socialdemokraternas falska budskap om ökad jämlikhet, ökad trygghet och alla ska med har de skapat en politik för den rikaste 1 procenten av landets befolkning, men tyvärr tror en ansenlig del av väljarkåren ännu på rörelsens lögnaktiga budskap, som upprepas vid varje val, fast det går käpprätt åt skogen.

Bild; Socialdemokraterna i Stockholms regionen-regionen, valaffisch från 2018.

Läs gärna Peter Engellaus krönika om klassindelning under historiens gång, den passar väl in efter Cervenkas ”Girig Sverige.”

https://detgodasamhallet.com/2022/07/20/patrik-engellau-klassindelning-genom-historien-grundkurs-2/#more-60274

Cervankas bok ”Girig-Sverige” både avslöjar och döljer

Andreas Cervanka, Girig-Sverige

” Sverige har blivit ett land besatt av jakten på snabba cash och ett paradis för de superrika. Det menar den prisbelönta ekonomijournalisten Anderas Cervanka, som är aktuell med boken ”Girig-Sverige”, skriver journalisten Kristina Lindqvist i DN den 24 april.

Här är en bok recension av många från https://www.nok.se/titlar/allmanlitteratur-sakprosa/girig-sverige/

”Bostadspriser som rusar mest i västvärlden. Hundratusentals svenskar som kastar sig in på börsen. En före detta socialdemokratisk statsminister som blir god för 100 miljoner kronor efter politiken. Ett tidigare kommunalråd som tjänar åtta miljarder på fem år. Över 330 nya miljardärer inom loppet av 24 månader.
Sverige var länge känt som ett av världens mest jämlika länder. Men de senaste decennierna har något skett. Klyftan mellan de superförmögna och resten av befolkningen har ökat snabbt. Andelen av ekonomin som ägs av den rikaste promillen är högre än i USA, och Sverige har fler dollarmiljardärer än Japan och Brasilien. Sverige är ett land där skatten på arbete tillhör jordens högsta, men där tillgångar beskattas betydligt lägre än i många andra länder. Det är ett land där det 2021 råder bostadsfeber, börsfeber och kryptofeber. Samtidigt. Där jakten på snabba pengar blivit en ny folkrörelse. 1996 fanns det 28 miljardärer i Sverige. Idag är de 542. Tillsammans har de blivit 30 gånger rikare på 25 år. Samtidigt är andelen svenska hushåll med låg ekonomisk standard den högsta någonsin.”

Borde inte politiker se detta samband, om några få har för mycket, så måste andra ha för lite.

Denna utveckling att ta från de fattiga och ge till de rika ingår tyvärr inte i Sverigebilden.

I Östgöta Correspondenten tar Maria Kustvik upp samma tema, i sin krönika den 2 maj, men här är utgångspunkten hur de skenande bostadspriserna har ökat klyftan mellan de superrika och resten av befolkningen. Fokus ligger mest på invandrardominerade förorter, som Ryd och Skäggetorp i Linköping och riskerar att ge ytterligare en bortförklaring till muslimsk vrede som nu riktas mot polisen. Jämförelse med den uteblivna vreden från andra fattiga hyresgäster görs inte, eftersom det lika värdet inte får solkas. Jag var en fattig hyresgäst som ensamstående, heltidsarbetande mor med låg lön, när mina flickor var små och utan VAB dagar var det bara att bita ihop. Vi bodde i Ryd en numera invandrartät stats del i Linköping. Någon vrede fanns varken hos mig eller mina grannar, inte förrän andelen invandrare ökade och vi som kunde flyttade därifrån.

Cervanka presenterar siffror, räntesatser, skulder och påpekar att det i hela världen bara finns 11 länder som är mer ojämlika än Sverige. Skatt på arbete är skyhög, på ett ISK konto är den däremot mycket låg, men den största boven är skenande priser på bostadsmarknaden, som skapat segregation. Men här tycker jag boken ger sig ut på tunt vatten, för här finns risk att den utbredda kriminaliteten bland invandrare relativiseras med bostadssegregation. Vilket passar regeringen utmärkt som alibi för att pungslå alla andra som arbetar, sköter sig och betalar skatt för nya meningslösa projekt i förorten. De mest skattetyngda är vanligt folk, som inte tillhör en välmående övre medelklass i villor med stora avdragsmöjligheter.

Själv ser jag riksbankschefernas skuld i det hela, eftersom de främst vill skydda sina egna tillgångar och den politiska elitens genom en penningpolitik som skapat rally på börsen, som till slut fått inflationen att skena med den ökade penningmängden, vilket tvingat Fed med Ingves kollegor att höja räntan.

Alla experter hojtar nu om att arbetarna måste ligga lågt med sina lönekrav för att inte spä på inflationen.

Konstigt att det i alla sammanhang, när det går åt fanders, då ersätts ego-jagen av ett solidariskt vi från de som orsakat att varukorgen blir allt dyrare. Inkompetenta politiker fortsätter som förut, eftersom de som ingår i regeringen gemensamt har stoppat återinförande av tjänstemannaansvaret.

Cervanka tar upp politikers hämningslösa privatiseringsiver med att slumpa bort våra gemensamma tillgångar för reapriser, som inte ligger långt efter hur ryska oligarker blev sanslöst rika under och efter Sovjetunionens fall, men den jämförelsen görs inte i reportagen.

Det var Reinfeldt som samtidigt med sin öppna hjärtans politik skapade landets reabutik, med början i Täby. Socialdemokraterna har inte lyft ett finger under alla år vid makten, för att stoppa realisationen på våra gemensamma tillgångar till privatisten och sålt ut landets tillgångar till rika globalister. Detta har ägt rum inom hela välfärdsindustrin och på bostadsmarknaden, där hejdlös omvandling av hyresrätter till bostadsrätter har skett med samtidig utförsäljning av miljonprogrammen. När en hyresgäst flyttar görs renovering och hyran kan chockhöjas, vilket Uppdrag Granskning redogjort för. Därför ökar bostadsbidragen och skatterna måste höjas främst för vanligt folk utan avdragsmöjligheter, jämlikt och bra enligt sossarnas nya ideologi.
Där politiker som Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Göran Persson, Björn Rosengren och Per Nuder är medskyldiga oavsett deras hemvist under deras politiker år.

”Idag tillhör denna kvintett Sveriges 0,5 procent rikaste och är själva stora vinnare på utvecklingen” konstaterar Cervanka.

Därför är mitt förakt inte störst mot klipparna i Reinfeldts gäng, utan mot socialdemokraterna som sakta svikit sina ideal och inte gjort ett smack för att ta tillbaka stöldgodset i privatiseringsvurmarnas reabutiker under alla sina år vid makten. Deras gränslösa hyckleri om att vända på alla stenar, det som är bäst för Sverige och låtsas bekämpa orättvisor genom ta från de rika, när de i själva verket tar från de fattiga och ger till de besuttna, som de själva tillhör är rekord i falskhet. Dessutom är riksdagens samtliga politiker små doa flickor till maffiaelitens globala orkester, vars notblad styr både EU och FN.

Bokens slutsats kan nog flertalet av oss hålla med om ”Ekonomi är ett vapen. Det mest potenta vapnet vi har, förutom kärnvapen”

Natur&Kultur