”På SVT Nyheterna sas att det hade skjutits i Strassbourg (den 11/12). Det måste väl ha varit någon full bandit som trodde att han befann sig i Malmö. I Strassbourg går även militär in för att skydda staden, om jag hörde rätt. I går uttryckte en kommentator förvåning över den myckna förekomsten av handgranater i Sverige, trots att landet inte är i krig. Men är det inte just ett krig som pågår, om än lågskaligt?” meddelade en mejlvän.
Signaturen”TT” har också i flera kommentarer varit inne på att vänsterns forna väljare gått till höger. Om ”Ådalens”demonstranter levt i dag, så skulle de marscherat till riksdagshuset” den 12/12 i kommentatorsfältet, efter inlägget, som handlade om ”Nobelfesten hycklarnas afton.”
Jag associerar här till:
– tes –antites –syntes, där företeelser efter en tid går över i sin motsats och i bästa fall kan en sammanjämkning ske
– att förtryckare aldrig ser förtrycket själva
– att det alltid är segraren som skriver historien
(därför rekommenderar jag Historisktkorrekt.se, där Hans Myrebro desarmerar många sanningar och visar på nya berättelser)
Jag undrar hur den globala eliten kommer att reagera, när de genom sin globala ”flyktingpolitik” öppnat Pandoras ask?
Pandoras ask (Wikipedia)
”……Epimetheus hade varnats av sin bror Prometheus att inte ta emot någon gåva från Zeus, men blev förälskad i Pandora och tog henne till slut till hustru. Pandora hade med sig en ask som hon fått av Zeus och som hon aldrig fick öppna.
Epimetheus och Pandora levde lyckliga tillsammans en tid, mentill slut gav Pandora efter för sin nyfikenhet och öppnade asken. Det visadesig att den innehöll en mängd olyckor och sjukdomar som flög ut över världen. När Pandora förskräckt stängde asken hade nästan hela dess innehåll redan flugit ut. Det enda som fanns kvar på botten av asken var hoppet….”
Mitt hopp är att nationsvänliga partier kan segra över vänsterns globala företrädare, men fler måste vakna även de som ännu inte drabbats av ”olyckor och sjukdomar”. Men våldet klättrar allt högre upp på den samhällsekonomiska stegen, som byggts av de som har makten.
Kanske måste handgranater och fler skott vina utanför eller varför inte inne i husen i både Bryssel och Strassburg för att EU:s mångkulturella elit skall vakna?
Hoppingivande är regeringskrisen i Belgien, pga av FN:s migrationspakt. Här hemma får vi nöja oss med Mynttorgets aktivister, där Katarina Janouch utgör modigt föredöme, medan statsministern förfasar sig i sitt jultal över aktiva nationsräddare, som måste stoppas. Steget Efter konstaterar beundran från väljare.
Ännu är demonstrations- och yttrandefriheten underordnad globaliseringens framfart. ”Inga bruna marscher tillåts”, säger företrädarna, när demonstrationer mot FN:s migrationspakt har planerats, men de glömmer att se sig själva i spegeln, där den globala facismens onda ansikte ler. Men även här finns hopp, för efter att rättsväsendet sagt sitt, så var detta demonstrationsförbud av borgmästaren i Bryssel olagligt.
