Kategoriarkiv: Etnicitet/hemvist

Farliga konsekvenser för samhället med hemvist i Mena länder och från känslostyrda blonda kvinnor

Att majoriteten av den eskalerande kriminaliteten är importerad från främst Mena länder börjar medborgare att motvilligt förstå.

Att politikers inkluderingshysteri med universitet/högskolors fäbless för kvotering medför svåra konsekvenser för värdlandets medborgare går inte längre att dölja, trots stort motstånd från myndigheter och värdegrundskarriärister.

Media har har upprepat till leda att utan invandrare så stannar Sverige, numera är det snarare med invandrare så stannar Sverige.

Kriminell invandrare gjorde inkluderings karriär blev kommunchef och beviljade bidrag till sin egen klan. Tyvärr har han sällskap av många fler bröder, ofta inom offentlig sektor, där känslostyrda kvinnor också trängs.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/krim/a/dRGbWo/avslojar-chefen-misstanks-ha-gynnat-klankopplat-bolag

Från Samnytt får vi veta betydligt mer. Att kommunchefen tillhörde det våldsamma palestinska släkt- och klankriminella Gränbynätverket, med ett digert CV i brottslighet. Misstanke finns att han blev chef över assistans verksamheten genom mångkulturens inkluderingshysteri. https://samnytt.se/palestinsk-klan-man-infiltrerade-kommun-slussade-ut-skattepengar-till-slakten

En blond åklagare ömmade för unga våldtäktsmän, som gruppvåldtog ett barn. De slipper utvisning så de kan göra om sin bravad. Jag misstänker att hon är god vän med fd JK  Mari Heidenborg som gjorde våldtäktsmän stormrika. https://www.friatider.se/barn-gruppvaldtogs-i-skogen-hon-yrkade-inte-pa-utvisning

Det som inte är lika exponerat är hur välutbildade med utomeuropisk etnicitet i sin tjänstegärning kan utgöra en fara för landet och lidande för patienter och djur. Yrken som står högt i kurs är advokat, läkare, tandläkare, apotekare och veterinär.

Reportage har skildrat hur klanrelaterade advokater både män och kvinnor har underlättat för brottslingar. Där även svenska, oftast blonda poliskvinnor har utgjort stor fara rättsväsendet, när de läckt som ett såll till sina skäggiga älskare.

Nyligen hade Rapport ett glädjande inslag om hur en liten tax fått ett gott hem, efter stort lidande på en kennel i Östergötland. Där 123 taxar omhändertogs akut pga av vanvård under lång tid.

Vad tittarna inte fick veta var att en veterinär med utländskt namn regelbundet hade behandlat dessa hundar utan att slå larm.

Lokaltidningen, Corren, skrev den 5 november ”Godkände hundar från skräckkenneln” När till slut kollegor tvingades anmäla honom förstår vi att det var högt vatten.

”Det är första gången i mitt 15-åriga yrkesliv som jag anmäler en annan veterinär. Man anmäler inte en kollega utan mycket god anledning, men det här är en veterinär som kåren klarar sig bättre utan” skrev en av dem.

Han har avlivat djur på felaktigt sätt. Brutit mot regelverket kring antibiotikaanvändning, brustit i sin journalföring och felmedicinerat djur. I år har han fått både två erinran (tillrättavisning) och en varning av Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, skriver Corren.

Djurvårdare som tidigare arbetat hos veterinären berättar att kenneln var en bra kund vars hundar alltid fick intyg med utan anmärkning, inför försäljning. Att de var apatiska och skräckslagna efter lång tid inlåsta i små burar utan motion, tillräckligt med mat, att de hade stora problem med tänder, tassar och hygien, blundande han för. Orsaken: Money talks.

Från min yrkestid minns jag hur patienter på poliomottagningen som inte uppfyllde kriterier för att få assistans, bilstöd eller parkeringstillstånd, lätt fixade intyg från en läkare i Norrköping med samma hemvist.

Att svenska yrkesutövare också kan missköta sig finns det givetvis exempel på, men min erfarenhet är att invandrare från främst Mena länder håller varandra stadigare om ryggen oavsett gärningar. Klanen talar lika mycket som pengarna.

Glöm inte Hundar utan hem, ni som funderar på att skaffa en hund till jul. https://hundarutanhem.se/

Är Sverige i krig?

Linköping visar åter hur staden ligger i framkant med rekord i skjutningar och där gängens idéer blir verklighet. Åter ett mord på öppen gata i stadsdelen Lambohov.

Vid 1-tiden under natten mot onsdagen larmades polisen till stadsdelen Lambohov i Linköping. Där påträffades en skottskadad man i 35-årsåldern vars liv inte gick att rädda.

Bildkälla: Samnytts länk, med Arkivbild/Faksimil Youtube.

Man ihjälskjuten på öppen gata

Därför är rubrikens fråga mycket berättigad, som kommer från En bloggföljare, som skickar Helena Edlunds fråga vidare, som publicerats i Snapphanen.

Sverige är i krig – när vågar vi säga det högt. (Sverige er i krig – hvornår tør vi sige det højt)

Av Helena Edlund, präst, officer

http://helenaedlund.se/om-mig/

"Under några decennier har Sverige förvandlats från ett av världens tryggaste länder till ett samhälle där terror och mord har blivit en del av vardagen. Men med bombningen i Göteborg korsades en gräns, och nu måste frågan ställas: När ska vi erkänna att Sverige är i krig?

Egentligen var det bara en tidsfråga innan det skulle bli ett stort mordförsök. Ja, jag använder ordet ”mord”, för det är precis vad det är när någon lägger en kraftfull sprängladdning på ett bostadshus där familjer sover. Men i Sverige har vi lärt oss att inte kalla saker vid deras riktiga namn; här pratar vi om ”gräl”, ”explosioner” och ”skjutavsnitt” istället.

Det normaliserade våldet

Dessa explosioner och skjutningar har nu blivit så vanliga att invånarna har normaliserat dem och medierna knappt rapporterar om dem. De händer i princip dagligen, och även när barn och unga dör, resulterar det bara i några få kommentarer. Inget mer. Inga demonstrationer. Inga ministrar tvingas avgå. ”Akta dig – det finns inget att se här!” Och på tv sänder de ”Idol”, och Systembolaget är öppet, så då är allt som det ska?

Svensken har precis som grodan kokats så långsamt i denna häxbrygga att han inte känner att vattnet har börjat koka.

Men faktum är att det finns fler skjutavsnitt och explosioner i min närhet nu än när jag var i Afghanistan. Där var jag utrustad med skyddsutrustning och automatvapen, men i Stockholm får jag inte ens bära tårgasspray för att skydda mig själv och mina barn. Här förväntas det bara att vi korsar fingrar och hoppas att det inte påverkar vår familj nästa gång. Bättre du än jag, som man säger, "explosioner" och "skjutavsnitt" istället.

Fel plats vid fel tidpunkt

Under många år har politiker och myndigheter berättat för oss att det här är överenskommelser mellan kriminella, och att det är liten risk att välskötta medborgare påverkas. De som faktiskt blev påkörda ändå – det vill säga de som sköts, sprängdes eller knivhöggs – sägs ha ”varit på fel plats vid fel tidpunkt”. Men hur kan du vara på fel plats vid fel tidpunkt när du är på väg till jobbet, går en promenad eller sover i din säng?

När jag själv bodde i Malmö och väcktes av skott eller detonationer, lärde jag mig snabbt att ta reda på om det var nära hemmet, och om det inte var det, somnade jag snabbt igen. Innan min yngste son hade fyllt sex år hade han väckts av både ett gängmord utanför porten och en bombattack på gatan. Föräldrar kan försöka förklara kulhål i fasaden för en femåring utan att skrämma barnet. Tro mig: Det är svårt.

Krig med låg intensitet

På sociala medier och i dagliga samtal har röster i ett par år sagt att det pågår ett lågintensivt krig i Sverige. Det finns inga soldater på gatorna och inga bombplan som tappar lasten över städerna, men risken för våld är ständigt närvarande i stora delar av landet. Grupper kämpar mot varandra, men vem som helst kan påverkas. Osäkerhet är därför ständigt närvarande - och det är just det som kännetecknar lågintensiv krigföring. I ett krig med låg intensitet utförs attacker för att stressa polisen, bryta ner myndigheterna och sätta förtroende mellan människor ur spel. På detta sätt kollapsar samhället långsamt, och därmed också människorna.

Nu har ytterligare en gräns passerats när en bombattack mot ett flerfamiljshus i Göteborg skadade mer än tjugo personer, fyra av dem allvarligt. Det är nu inte längre möjligt att förneka att svenska gator, torg och bostadsområden har förvandlats till terrorscener. När vanliga, välskötta medborgare inte ens är trygga i sina egna sängar är det rättvist att säga att vi har lämnat kriget med låg intensitet och befinner oss i ett krigstillstånd. I ett krig med låg intensitet utförs attacker för att stressa polisen, bryta ner myndigheterna och sätta förtroende mellan människor ur spel. På detta sätt kollapsar samhället långsamt, och därmed också människorna

”Fly för livet”

En kommentar som upprepades flera gånger i medias rapporter från Annedal, var att människor tvingades fly för livet. Denna mening låter konstigt bekant för svenskar. Detta är vad vi har fått som en förklaring till att Sverige har tagit emot två miljoner migranter de senaste 20 åren – det är vår mänskliga plikt att välkomna människor som har flytt för sina liv. Men vart ska vi fly när våra hus sprängs? När vaknar våra barn från skott? När skadas våra anhöriga, fysiskt eller psykiskt, av attackerna?

Svara mig gärna här: Nu när svenskarna i decennier har öppnat sina hjärtan för människor som flydde för sina liv – vart ska vi fly när våra liv hotas?

Många som bodde i huset i Annedal ska ha sagt att de nu vill flytta från Göteborg. Det har helt enkelt blivit för farligt att bo där. Men vart skulle de fly? Det är inte mycket säkrare någon annanstans i Sverige. Kommunalrådsledaren i Göteborg, moderaten Axel Josefson, sa också under förmiddagens direktsändning från Övre Husargatan att ingen behövde känna så här.

– Man ska inte vara rädd för att man ska ha bomber och skjutningar i sina bostadsområden, sier Axel Josefson i intervjuet med Göteborgs-Posten.

– Du ska inte vara rädd för att ha bomber och skjutningar i dina bostadsområden, säger Axel Josefson i intervjun med Göteborgs-Posten.

Nej. Du borde inte vara det. Inte i den bästa av världar. Men bomber och skott är inte fantasier, och människor lider inte av ”bombfobi”. Rädslan är berättigad. Det finns riktiga bomber som exploderar i trapphus, på balkonger och i sovrum. Bomber med explosiv effekt för att skrämma, stympa och döda. Sådana bomber bör man frukta. Tro mig!

För på platser där du kan stöta på sådana bomber i ditt vardagsliv är det inte säkert att vara. På dessa platser är det krig.…”

——————————————————————————————-

Omskrivningar av invandringsrelaterad brottslighet från systemmedia börjar nu bli pinsamma och ger upphov till både ironi och stor munterhet på sociala medier.

Media och Verkligheten

  • Explosioner = Bombattentat
  • Grupperingar = Våldsbenägna klaner (kanske ville media få oss att tro att det var etniskt svenska docenter och studenter som slogs utav helvete i Lund)
  • Linköpingsbo, Norrköpingsbo, Svensk osv. = Kriminell ung man, ofta med utomeuropisk etnicitet
  • Ingen misstänkt, ingen gripen = med stor sannolikhet en ung man från 2:a generationens invandrare

I systemmedia är etnicitet tabubelagt, till skillnad från postmoderna identitetspolitikers hyllningar, för karriären går som smort för utomeuropiska migranter oavsett deras vandel.

Vänstern med liberaler lever i symbios med mångkulturens berikare, bidrag mot röster. PK folket måste ständigt visa sin tolerans och inkluderingsvilja mot sin nya väljarbas, även om vissa av dem rånar, våldtar, skjuter, spränger, mördar och eldar upp oss, medan alltför många av deras bröder och systrar tiger och samtycker.

Eftersom det är välfärden majoriteten vill ha, inte demokrati, inte våra värderingar och vårt sätt att leva.

Självklart är invandringen/migrationen efter 2000-talet en belastning.

Av Olle Ljungbeck.

Han tar i detta inlägg upp den stora skillnaden i vilja till assimilerng och integration mellan invandrare som kom före och efter 2000 -talet. Tidiga invandrare som kom eller flydde till Sverige har starkt bidragit till samhällets uppbyggnad, de som kom senare har tvärtom raserat stora delar av Moder Svea. Skillnader finns i religion, kultur, traditioner, kriminalitet som många migranter från Mellanöstern och Afrika är uppfostrade med och har fört med sig till ett naivt och kravlöst Sverige.
Ljungbeck visar tydligt hur rödgröna politiker vägrar ta in verkligheten, i stället mobbar och svartmålar de SD med Åkesson som gör det, vilket för tankarna till Hitlers demonisering av judarna. Han varnar för fortsatt maktinnehav av Stefan Löfven, med stöd av en lika maktgalen Annie Lööf, vilket kan innebära att tänka fritt blir ett minne blott, precis som i en diktaturstat.

Bildresultat för Stefan Löfven och Annie Lööf

——————————————————————————————————–

”Självklart är invandringen/migrationen efter 2000-talet en belastning.

Självfallet förnekas ovanstående av de som lider av godhetssyndromet som innebär att Du inte får erkänna verkligheten och till följd av detta inte får säga sanningen.
De har inte minsta känsla för det lidande som ett stort flertal av migranter efter 2000-talet orsakat vårt svenska folk. Inte heller vill de erkänna den materiella förödelse vi tack vare denna invandringen drabbats av. De som förnekar denna otvetydiga sanning kan inte betraktas som friska eftersom de då också förnekar verkligheten. Därför bör de behandlas som sjuka personer i motsats till oss som utgår från verkligheten i våra resonemang.
Det som gör skillnaden varför tidigare invandrare (före 2000-talet) i stort sett smält in i det svenska samhället och invandrare efter 2000-talet inte gjort det utan tvärtom är på väg att förstöra vårt land är följande;

Invandrare före 2000-talet rekryterades i huvudsak från europeiska nationer.  Vi europeér har  en i stort sett gemensam samhällssyn, kultur, religion och historia. Dagens invandrare har en kultur och samhällsbildning som på flertalet områden helt skiljer sig från den europeiska. Flertalet av staterna varifrån invandrarna i dag kommer ifrån är till huvuddelen diktaturer. Religionen -islam- är statsreligion som innebär  bl a lagstadgad ojämlikhet mellan kvinnor och män. Synen på kvinnors och mäns rättigheter är totalt olika våra. I de utomeuropeiska staterna tillåts mannen ofta med lagen som stöd att förtrycka ja tom misshandla kvinnor. Migrantstaterna är inte heller rättsstater i Förenta nationernas mening. De stater där islam är statsreligion har inte anslutit sig till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter utan har en egen deklaration – Kairodeklarationen – som inte når upp till kraven för en rättsstat. 
De som inte ser och erkänner denna verklighet kan aldrig betraktas som till-förlitliga och trovärdiga, varför vi alltid måste ifrågasätta deras åsikter.
Om vi tar ett enda exempel (flera sådana finns givetvis) för att åskådliggöra skillnaden mellan europeisk contra utomeuropeisk (där islam är statsreligion) invandring ser vi klara och extrema skillnader. Till exempel den finska invandringen till Sverige som sammantaget rört sig om mer än en miljon. Den har generellt sett varit enbart positiv.  Det positiva finska invandrare tillfört Sverige på olika områden går knappast att mäta.
Motsatsen är de migranter som efter 2000-talet kom från afrikanska och arabiska länder och till stor del har en icke demokratisk samhällssyn och en  ”kultur” som i stor omfattning är en belastning för europeiska stater liksom en omfattande kriminalitet. Denna enormt stora skillnad mellan Europeiska samhällen i förhållande till de samhällen från vilka invandrarna i huvudsak kommit efter 2000-talet gör det helt omöjligt att samleva under fredliga och trygga förhållanden. 
Eftersom denna skillnad gjort sig så enormt tydlig i form av mord, våldtäkter, rån, terror, skjutningar, anlagda bränder etc från migranter efter 2000-talet måste migrationen från dessa länder helt upphöra.

Eftersom S, C, MP, V inte vill se eller låta oss andra beskriva denna verklighet måste de medlemmar i nämnda partier som vägrar se verkligheten betraktas som eskapister. Synonymer till detta är verklighetsflykt, flykt undan nuet, samhällsfrånvändhet etc. Sådana människor är givetvis inte friska eller normala i ordets rätta mening. Trots övertygande bevis vägrar de se eller acceptera verkligheten. Deras uppfattning av verkligheten måste därför betraktas som antingen sjuklig eller en medveten förfalskning av denna.

Detta är skrämmande för det är precis vad diktaturer och diktatorerna bygger sin makt på. Genom att förneka verkligheten och sprida falsk information kan de ofta hålla sig kvar vid makten så länge att de hinner rasera ett land på nästan alla områden. Alla vet vid det här laget att Stefan Löfven är den mest ointelligente  och maktgalne statsminis-ter vi någonsin haft. Att med ovanstående som underlag dra slutsatsen att det finns en parallell mellan å ena sidan Hitlers och nazismens demagogi, demonisering och förföljelse av judarna och å andra sidan S, C, MP och V demonisering av Sverigedemokraterna (SD) och dess medlemmar är otvivelaktigt.

Det finns redan immigranter anslutna till S som uttalat att de skall döda Åkesson om han får politiskt inflytande. Men det finns också S-medlemmar som hotats med uteslutning från socialdemokratin om de umgås med sverigedemokrater !

Verkligheten visar därför på ett flertal omständigheter och uttalanden som innebär samma hot och förföljelse mot Sverigedemokrater som nazisterna stod för i Tyskland. Detta tillåts ske utan att de medier som (och detta är flertalet)sympatiserar med godhetsapostlarna och verklighetsförnekarna liksom i Tyskland under nazismen ingriper, och därmed enligt grundlagen försvarar rättsstaten.Eftersom jag är på mitt nittionde år har jag själv upplevt tiden då Hitler och nazismen var på väg att krossa vår civilisation.

Mycket av det som från de styrande politikernas sida sker och uttalas i dag påminner mycket om den tiden. Sverige har med andra ord under Stefan Löfvens regeringstid avlägsnat sig så långt från rättsstatens grundläggande ideèr och principer att det finns ett stort hot att om han får fortsätta med stöd av Annie Lööf m fl är oliktänkande åsikter inte längre tillåtna. VAD EN SÅDAN UTVECKLING innebär, är en fråga, som alla svenskar borde ställa sig

Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle”