Under 90-talelet och framåt var jag en flitig skribent på lokaltidningens debatt-och insändarsidor och i facktidningar med många artiklar om främst orsaker till skenande ohälsotal och skolans förfall. Vilket gav stort bifall från läsare, kollegor och lärare.
Rubriker var till exempel ”Sjuk av sjukgymnastik”, Riktigt sjuka får betala för att friska sjukskriver sig”, ”Det är alltid någon annans fel”, ”Kyrkans förflackning”, ”Sjukskrivning inte lika med sjukdom”, Sjuka får betala för lönsam lättja” ”Sjukskrivning – en skatterättighet”, ”En omöjlig skolmodell” ”De gynnades pedagogik” mm
Men när jag började skriva om mina arbetsrelaterade erfarenheter från möten med otaliga invandrare då började stoppljusen blinka för de flesta alstren hamnade i papperskorgen av värdegrundsskolade unga redaktörer och jag förvandlades till persona non grata. Ett öde som drabbat många som tidigt såg massinvandringens konsekvenser och skolans förfall i mångkulturens namn. Trösten är att jag är i gott sällskap med andra kritiker.
Under 80-90-talen så var vänstern riktigt i gasen för alla krämpor i rörelseapparaten. Värk i rygg, nacke och axlar orsakades av arbetsgivarens alla olämpliga arbetsplatser. Punkt slut.
Vilket kunde vara korrekt för en del patienter, men för majoriteten som besökte vårdcentral och företagshälsovård, som jag då arbetade på som sjukgymnast, var det främst andra olämpligheter som låg bakom besvären. Olämplig make, maka, olämpligt missbruk, kondition, ekonomi, tonåringar, olämplig lathet, smarthet osv. Livets tillkortakommanden förvandlades till diagnoser, inte minst för kvinnor och tyvärr fortsätter det bara.
Utbrändhet, gå in i väggen, trötthetssyndrom har ersatt PF, primär fibromyalgi som är lite på tillbakagång.
Författaren Karin Johannesson har skrivit flera böcker om kvinnans sjukdomar ur ett idéhistoriskt perspektiv, där rådande samhällsuppfattningar formar medicinens behandlingsåtgärder. Hennes kunskapsinhämtning har skett med material från bland annat läkarrapporter, medicinsk vetenskap, sexologiska studier, etikettsböcker och dagböcker.
Jag skulle önska att hon återuppstod och kunde skriva om dagens diagnoser för kvinnor som travat in i den omtalade väggen och behöver lååång sjukskrivningsperiod för återhämtning. Vilket svårt sjuka minsann blivet varse om, som FK i stället piskar på.
(Läs gärna om min ilska från blogginlägget den fjärde advent i fjol, där FK:s klappjakt på kroniskt sjuka pågår. https://word.harrietsblogg.se/2024/12/21/ar-handlaggare-pa-fk-envaldiga-diktatorer/ samt inlägg under kategori: Försäkringskassan)
Hysteri var vanligt förr bland uttråkade överklass kvinnor. Arbetarklassens kvinnor hade däremot fullt upp med att hålla ungarna lusfria, få mat på bordet. Gråta över nöden, misären och förlorade barn fick de göra mot korumpa, som min farmor statarkärring i norra Värmland, med tonvikt på kär, berättade om. Statarkvinnorna tvingades ut i ladugården i arla morgonstund året om för att mjölka herrgårdens alla kor, som arbetarförfattaren Ivar Lo Johansson döpte till den vita piskan. I stat(ar)systemets ingick denna mjölkningsplikt.
Denna tid är tack och lov förbi. I dag blir ofta utbrändhet en utväg för medelklassens kvinnor som har svårt att prioritera alla självpåtagna måsten efter befintlig ork. Högt upp på deras agenda står egentid, livskvalitet och att förverkliga sig själv. Ord som inte fanns bland oss 40-talister som i början av småbarnsåren arbetade utan VAB dagar och kämpade för barntillsyn.
(Möjlighet för VAB dagar infördes först 1974, då vi också fick 6 månaders föräldraledighet. Sverige har nu bäst utbyggt föräldraförsäkring i världen på 480 dagar, 90 är reserverade för vardera förälder. Barnbidraget är på 1 250 kronor i månaden. Därutöver finns flerbarnstillägget som är 150 kronor per månad för andra barnet, 730 kronor för tredje barnet, 1 740 kronor för det fjärde barnet och 1 250 för varje ytterligare barn. Källa FK)
I stället för att skälla mer på dagens minskade jävlar anamma och bita ihop så citerar jag i stället Patrik Engellau som frågar sig I DGS:
”Varför ökar psykfallen?
Där han konstaterar att andelen psykfall bland unga människor dubblats eller tredubblats under de senaste femton åren.
Han pekar på ”….att alla anslagsfinansierade organisationer är omsättningsmaximerande och hela tiden letar efter – eller skapar! – goda anledningar att be om förhöjda anslag. Min sociologiskt grundade misstanke är alltså att myndigheterna tillverkar psykfall – vilket är enkelt, det räcker ju med att uppmuntra barn att besöka psykiatriska kliniker om de känner sig deppiga eller gjort slut med killen – i syfte att få större budget….” https://detgodasamhallet.com/2025/01/24/patrik-engellau-varfor-okar-psykfallen/
En annan skribent i DGS är MAZIGH KIRI KESSAI som i inlägget ”Tystnad, tagning – Fördumning pågår!” skriver om allt dummare och latare studenter. I går hyllades bildning, förnuft och kunskap. De lärde eliterna levererade – och folket likaså. I dag dalar kunskapen på alla nivåer och rättighets politiken har gjort slappheten monumental med övervakande DO i dörren som får lärare att helt lägga av med kraven.
Kessai citerar en professors utgjutelser om läkarstudenter från tidskriften Fokus.
”Läkarlinje utan gränser
En professor vittnar om en Kafkaliknande miljö på läkarlinjen. Studenterna har rätt till snart sagt alla hjälpmedel de begär, trots dåliga förutsättningar att klara yrket.
”Antalet studenter som önskar anpassade tentor för att de inte kan skriva eller läsa ökar för varje år. Naturligtvis kan du inte jobba som läkare om du inte kan läsa eller skriva och måste vila dig på en säng så fort det blir lite jobbigt”, sa professorn tillika examinatorn. Och utöver en del studenters odugliga förkunskaper tillkommer alla studenternas ”vittgående rättigheter och begränsade skyldigheter”, samt förekomst av besynnerliga krav på ”tillgång till dagbädd eller säng under tentamen”, tillade han bland annat.
Uttalande från läkare från företagshälsovård.
Ungdomar är betydligt oftare korttidssjuka än äldre, enligt företagshälsovården Feelgood. Tröskeln för unga att stanna hemma från jobbet är låg, menar Charlotte Wallin, chefsläkare. ”De söker i mycket större omfattning sjukvård för bagateller”, säger hon till TN. https://www.tn.se/arbetsmarknad/41509/experten-darfor-ar-unga-sjukskrivna-dubbelt-sa-ofta-som-aldre/
Bild från suicidprev.se
Min erfarenhet från yrkeslivet om lathet och smarthet verkar allt fler arbetsgivare ta fasta på om än med försiktigare ordval.
– Det låter hårt att säga det men vissa är också hopplösa fall. Det blir aldrig bättre, för det är så individen är. Att vissa sjukskriver sig för att de inte har lust att gå till jobbet kan bero på uppfostran hemifrån och att samhället har haft en annan kravspec redan från början i skolan och tidiga år…. Socialförsäkringsminister Anna Tenje ser flera möjliga orsaker till unga mellan 20 och 30 år är så mycket mer korttidsfrånvarande än sina äldre kollegor. – Jag tror att det handlar mycket om arbetsmoral och synen på hur viktigt det är att ha ett arbete och att göra rätt för sig. Det behöver vi definitivt arbeta med, för fortsätter trenden kan utvecklingen bli förödande..”
https://www.tn.se/arbetsmarknad/41508/myllymaki-unga-sjukanmaler-sig-for-minsta-forkylning-vissa-ar-hopplosa/?
Utvecklingen är redan förödande för sjuka med kroniska sjukdomar, som åter får betala priset för alla nya modediagnoser. De är vana att kämpa och bita ihop som FK utnyttjar regelbundet, mot hot in indragen sjukpenning. Modediagnosernas patienter rår de inte på.
Hur regeringen skall få bukt med detta sjukskrivnings ofog återstår att se. Det blir väl i vanlig ordning en lååång utredning med sedvanliga protester från facket. Att det vanliga mantrat med att barn och unga är vår framtid inger mig stor oro.
Jag får bara upprepa Kyrie Eleison bönen som betyder Herre förbarma dig och som har funnits i den kristna gudstjänsten sen 300-talet. Kyriet får symbolisera allt det som i livet är tungt, vi får ropa ut vår förtvivlan och vårt rop på hjälp över allt tynger.
Vid snart fyllda 78 år så får jag kämpa på så jag inte blir ett integrationsoffer, som Elsa i Uppsala.
