Bräcklig prispall
Nu går telefonerna varma hos de två huvudkandidaterna till statsministerposten. Löfven vill djävlas och vägrar slänga in handduken och Kristersson har fullt sjå med att hålla ordning på sprattlande Björklund och Lööf, som blivit det lilla vågmästarparet.
”Jeander” har koll på prispallens hållfasthet.
Att vägra samtal med SD, dvs att köra över 1,1 miljoner väljare tillsammans med lite klimatångest är godhetsapostlarnas främsta attribut.
Kruxet är att den nya regeringen inte får ha en majoritet emot sig i riksdagen, men den behöver inte ha en majoritet bakom sig. Vilket innebär att Löfven med Anders Ygeman som frontfigur är piskade att få över Björklund och Lööf på sin sida.
Blockpolitiken måste sopas bort
Blockpolitikens död, förklarade statsministern blixtsnabbt på valnatten, vilket är hans nya alibi för att klänga sig kvar vid makten. Plötsligt har han fått ansvar för landet, som han låtit sjunka mot botten med sin ”vi bygger inga murar” politik, allt för att behaga Soros uppdragsgivare och sitt eget lönekonto, inte minst efter den politiska karriären. Där Reinfeldt, Borg, Bildt inklusive rörelsens toppar, som lämnat politiken visat vägen.
Vänsterns generösa bidragspolitik till adressater, som stampar på vår egen lag med mål om kalifat, gav god utdelning i valet.
Minoritetsrespekt med förturer
Att snabbt rulla ut röda mattan för radikala muslimer till valbara platser på sina vallistor har varit signum för hela 7-klövern, allt för att förverkliga sin mångkulturella iver.
Vad som farligare är, är alla förturer som skett till inflytelserika poster till den djupa staten, ”the deep state,” där personer som ej är valda till riksdag och regering, blivit viktiga makthavare i media och statsapparaten.
Problemet är att utan ungdomsförbundens rövslickeri-erfarenheter i karriären, så saknar dessa män och kvinnor känsla för vad som är taktiskt möjligt. De lyssnar främst på sin egen röst, som formats av radikal islam med Koranen i knät och sedan (när de trampat i klaveret) har de fullt sjå att bortförklara sitt shariamål, där den gradvisa islamiseringen banat vägen.
I identitetspolitikens namn har minoritetsrespekten blivit allt viktigare, som snabbt har förvandlats till auktoritär respekt och vi som inte lyder åker lätt dit för hets mot folkgrupp. Friheten att yttra sig är främst till för korrekta medlöpare, oliktänkande skall hålla tyst. Här tar mångfaldsvurmen tvärt slut och ersätts av yttrandefrihetsfientliga paragrafer.
Vänsterns vurm för bidrag, mångkultur med förturer gav god utdelning. God korrelation finns mellan brända bilar och S:röster enlig Jan Sjunnesson @sjunnedotcom
FB vän:
Stödet för sossarna är störst där det brinner flest bilar
– Vivalla – 69,9%
– Rinkeby – 68,6%
– Araby – 61,1%
– Rosengård – 47,2
– Bergsjön – 61%
– Biskopsgården – 53,7%
– Hammarkullen – 55%
– Skäggetorp – 58,8%
– Gårdsten – 57,1%
– Lövgärdet – 53,7%
– Oxhagen – 51,7%
– Valsät./Gottsunda – 58%
Stalltips
Jag tror på Göran Perssons stalltips från gårdagens extrainsatta Agenda, att en minoritetsregering med Kristersson och Busch i förarsätet med dolt stöd av SD kan vara en väg ut ur dessa låsningar, om inte återstående utlandsröster, drastiskt skulle ändra mandatfördelningen till Alliansens favör.
Misstänkt valfusk och digital manipulering av valresultat?
Det som känns mycket olustigt är väljares rapporter om utbrett valfusk, som sammanställts av Nya Dagbladet, men ännu olustigare är att de blev avstängda av sitt webbhotell med diffus förklaring om överbelastning.
I dag är det lätt att via skumma IT- företag köpa sk. botnet, som sedan överbelastar en obekväm sajt, både Newsvoice och Nya Dagbladet har nyligen utsatts, troligen för rapporter om valfusk.
Kanske är det bekvämare att köpa överbelastningsattacker för 5000 kr/dygn, än att avlöna regeringens näthatgranskare? Det viktigaste är ju att obekväma åsikter stryps i sin linda.
Valfusk i vallokaler är en sak, men allvarligare är misstänkt digital manipulering av valresultatet.
För mer information följ Nya Dagbladets Twitter-kanal, https://twitter.com/nyadagbladet.
Inget förvånar längre en luttrad pensionär.
Lite tröst är att läsa om hur SD nu tagit ett mandat från C efter korrigering från ett valdistrikt, vilket innebär att C inte längre ensamt kan bilda majoritet med de rödgröna. I dagsläget ligger de nu tillsammans på 174 mandat och det krävs 175 för majoritet. Således ingen mer gymnasieamnesti!
Socialdemokraternas omfamnande av det s.k. muslimska civilsamhället (tar emot att skriva det) börjar verkligen ge resultat.
Uppgörelsen från 1999 med SMR Sveriges muslimska råd -Rapport 4/99 ligger som grund.
Därför har de socialdemokratiska utanförskapsområden så höga valresultat.
Detta faktum ska alltid vara med i tanken och borde vara en självklarhet för journalistiken
att ständigt påpeka för soc.dem. politiker ( önsketänkande) och givetvis ifrågasätta !
Vem ska det bli? Efter att sett på spektaklet där Alliansen utser sig själv som vinnare fast man förlorade valet! Då är det väl bara att inse vilka ”idioter” vi har till politiker inom allianssfären. Där rök Kristersson, Lööf och de övriga i alliansen som tänkbar eventuell kandidatur till Statsministerposten. Hur kan man se sig själv som vinnare när man i själva verket förlorade. En olöslig gåta. Men sista rösten är inte räknad än hos Länsstyrelsen.
Våra sju partier avslöjar sig . Nationen Sverige säljer dom ut enligt uppdrag från deras uppdragsgivare, det är fullständigt klart vid förhandlingarna som rör vår framtid. Jag hade en gång en chef som sa att alla går att köpa bara en prisfråga. Folket är underordnade . Många i landet har det bra och bryr sig inte. Så länge dom inte blir drabbade. Fortsätter det utför är det många som inser det för sent.
Jag tror Din förklaring är den mest relevanta för att folk inte bryr sig. Många har det för bra och många (inte minst smarta politiker inom alla partier) har blivit förmögna inom flyktingindustrin, dessutom ger invandringen röstboskap med imamers hjälp och generösa bidrag kommer på köpet. Besparinghar i alla tider alltid börjat längst ner för de resurssvaga, gamla är en utmärkt målgrupp för politiker, inte minst inom kommun, som får ta konsekvernserna av politikers karriärpolitik inlindat i humanism och berikande mångkultur.