”- Ett barn är fött på denna dag, så var Guds välbehag. Det föddes av en jungfru skär, Guds Son det barnet är. Här vilar du i ringhet klädd på fattigdomens bädd. Välkommen var, o Herre kär! Vår gäst du vorden är.
– Om världen ännu större var, av guld och pärlor klar, så vore den dock alltför klen till säng åt dig allen. Dock vilar du i ringhet klädd på fattigdomens bädd. Välkommen var, o Herre kär! Vår gäst du vorden är.”
Text: Martin Luther, 1483–1546. J. O. Wallin, 1779–1839 Musik: Melodi från medeltiden

Oavsett om vi tror eller ej, så är kristendomen vårt kultur arv som behöver skyddas och värnas, från islamisters attacker, som även riktar sig mot judendomen.
Judendom , kristendom och islam brukar kallas Abrahamitiska religioner inom religionsvetenskapen. Moses, Jesus och Muhammed betecknas som ättlingar till patriarken Abraham. Han skulle förtvivla över Muhammeds förföljelse av kristna, som har fortsatt med samma fanatism in i vår tid, men den svenska kyrkan blundar och vänder andra kinden till.

Det röda etablissemanget har övertagit kyrkan, som gör att troende lämnar den från att i går ha varit den del av den. Offer överges och förövare försvaras, när värdegrund och mänskliga rättigheter fått 10 Guds bud att rasa, precis som makthavares förtroendekapital.

Men, låt oss njuta av byggnadsverken, med vördnad för forna tiders arbetare. Rymden, musiken, psalmer, hymner och ritualer i vår Herres hus kan skänka lugn av att få vara en del av tidevarven. Vi hedrar våra förfäder framför kyrkans förvaltare som ofta sviket vår Herres budskap.

Vår Herre kan få vara allt som är gott!

När kyrkan fyllde 100 år gav pastoratet ut en lite skrift där gamla församlingsbor fick återge minnen från kyrkan.

Minne från min mor:
”När Harriet var 5 år, fick hennes mor en dag påringning från Moritz, inspektör på sågen. Hans dotter var lekkamrat till Harriet.
”Våra flickor har varit på kyrkogården och fört oväsen. Folk runt omkring har klagat”
Dottern blev skyndsamt utfrågad om vad de hade haft för sig på kyrkogården under dagen. Hon svarade;
”Vi tyckte bara så synd om alla ensamma gravar som det inte fanns blommor på”
Därför hade de plockat vilda blommor och satt i vaser. Sedan hade de varit och hämtat gamla leksaker som trumpeter och spislock. Med dessa gick de sedan runt hela kyrkogården spelande och sjungande för full hals för att muntra upp de avlidna. Det var inte precis psalmer de sjöng. Huvudsaken var att det lät något.”