”Postmodernism är ett ord som syftar på en utveckling inom kritisk teori, filosofi, arkitektur, konst, litteratur och kultur som kan beskrivas som antingen sprungen ur eller en reaktion på modernism och modernitet. Postmodernismen har även definierats som trevandet efter något nytt sedan luften gått ur modernismen. Men vad postmodernism egentligen innebär är inte klart definierat, utan föremål för ständig debatt.” Wikipedia.

Här är en bättre sammanfattning från en text av Gunnar Sandelin;

”Sedan marxist-leninismens totala sammanbrott i slutet av åttiotalet har postmodernismen verkat som vänsterns nya religion, ett substitut som ersatt den klassiska motsättningen mellan arbetarklass och bourgeoisie och istället delat upp världen i nya hierarkier av offer och förtryckarkategorier baserat på identitet. Den har, trots att de flesta är omedvetna om dess påverkan, injicerat avund, skuld, misstro och maktkamp överallt i det västerländska samhället.  

Enligt postmodernisterna är kunskapen relativ och socialt konstruerad. Därför finns det egentligen bara åsikter. Därmed blir också alla försök till objektiv strävan och välvilliga meningsutbyten oönskade. ”Det är meningslöst att tala för, eller emot, förnuft, sanning eller kunskap”, hävdade en av postmodernismens portalfigurer Michel Foucault (1926 -1984). Det enda som återstår är ett konfliktsökande med maktkamper mellan olika identitetsgrupper, ett allas krig mot alla för att försöka att placera sig högst upp på den intersektionella skalan.”

En annan av postmodernismens grundare var Jaques Derrida (1930 – 2004), som var en fransk filosof med algeriska och judiska rötter. Han förknippas vanligen med poststrukturalismen. En av hans tankegångar var att att det enda som finns är nuet, emedan det förgångna är för alltid förlorat och det framtida ännu är att vänta. Wikipedia.

Postmodernismen präglas förutom av identitet av ett ständigt ifrågasättande, en filosofisk skepticism. Det finns ingen sanning allt är subjektivt och relativt, som våra erfarenheter och moral. Att sträva efter framsteg, objektivitet och hylla sunt förnuft förkastas, vilket är mycket bekvämt för dess troende.

Din sanning är inte min, så är det klart och all diskussion stryps i sin linda, eftersom inga fasta värden finns.

Men dagens änglakör utgår i från att bara deras sanning om världen är den enda rätta och plockar ut det som behagar dem från den flytande postmodernismen.
De är övertygade om sin godhet och vi som ifrågasätter och ser deras självgodhet är de onda och fula. För att vara god så skall man hata Putin, Trump, Xi Jinping, antivaxxare, vita medelålders män, hylla globalisering, mångkultur och skämmas över vår historia och anamma idén om utanförskap med för få fritidsgårdar och vår främlingsfientlighet som orsak till att skotten kan vina om knuten, att det sprängs, rånas, mördas och våldtas, att stenar slängs och bränder anläggs nästan varje dag. Just nu har värdlandet berikats med 151 skjutningar med 33 döda. Rapport 11/6.
Värdegrunden är lika helig som Koranen är för muslimer. Därför måste den påhittade värdegrunden skyddas med önsketänkande om verkligheten, där nästan en miljon invandrare enbart är tärande som belastar offentliga budgetar till bristningsgränsen.
Då kontrar de med allas lika värde och pratar enbart om det existentiella värdet; värdet av vårt människoblivande och likhet inför lagen. Det funktionella värdet vad vi tillför landet, våra medmänniskor som både skattebetalare och i våra gärningar finns inte i deras värld, för då skulle den rämna som förlåten i templet.

Så deras uppdelning av världen i hierarkier och mellan förtryckare och förtryckta är helt rätt, det är bara insikten som fattas, att de själva är de nya förtryckarna. Gränslöshet med förakt för gamla sanningar om hederlighet och moral är signum för för dagens postmoderna aktivister.

Bild från SvD.