Vem skall den korrekta eliten med vänsterns supporter nu hata, när Trump lämnar Vita Huset, är det många som undrar.
Hur många hat krönikor, ledare, artiklar och reportage har jag inte läst om den verdervärdige Trump.
Kyrkans förkunnare ligger långt framme, inspirerade av sin islamkramande ärkebiskop.
Den senaste reportaget läste jag i ÖstGöta Correspondenten den 14 november.
I reportaget ”Nyfiken på” av journalisten Carina Glenning intervjuas prästen Mikael Billemar.
Så här lyder ingressen;
”Han skulle bli rockstjärna eller skådis, men blev präst. Han fyller kyrkan med populärmusik och säger att man kan öva sig att tro på Gud. Han är Mikael Billemar, östgötska prästen som gärna tar över efter Trump”
På journalistens konstaterande ”Kristna högern älskar Trump” svarar han:
” Detta förfärliga mysterium som är så oroväckande. Han har ju till och med fler kristna väljare än Georg Bush, som var kristen på riktigt. I en orolig värld, där många känner sig vilsna och exkluderande trycker han på de gamla trygga knapparna, symbolfrågor som abortmotståndet, motståndet mot homosexuella, rätten att bära vapen. Allting är någon annans fel.”
Hur denne självgode man vet hur någon är kristen på riktigt förstår jag inte. Min bild av honom är, att han är det inte.
Varför människor känner sig exkluderande får vi inget svar på, för frågan ställs aldrig.
På frågan ”Vad är godhet?” bränner det till lite.
Svaret lyder: Rättrådighet, att vilja väl och vara generös på flera plan är bara det materiella. En del spelar rollen att vara godhjärtade, men det brukar märkas på en människas aura om det är på riktigt eller ej.
Trots att jag inte behärskar att avläsa människors aura, så konstaterar jag efter denne rättrådige prästs svar, att han är skicklig på att spela god.
Min erfarenhet från arbetslivet är att de med korrekta åsikter aldrig bjöd på en bulle till fikat. Jag förstår prästens nedvärdering av det ”materiella,” att tolka själarnas auror är mer tilltalande, än att skänka materiella ting.
”Ibland när jag följer kommentarsfält på sociala medier kan jag bli oerhört dystopisk. Hur är detta möjligt? Hur ska det sluta? Förstår folk vad de håller på med? fortsätter han.
Jo, det gör vi. Jag kan tala om för honom att dessa kommentarer orsakas av honom och hans gelikar ända fram till den globala eliten, som i nyliberalismens anda, gjort vanligt folk fattigare och de förmögna ännu mer förmögna. Skuld och rädslor är finfina medel att få folket tyst.
Reinfeldts mentala ”hjärtförstoring” har haft samma effekt som i vården, där hjärtat till slut inte orkar pumpa runt det livsviktiga blodet till våra organ. Man blir andfådd och orkeslös och benen svullnar, precis som Moder Svea, som har urlakats på kraft.
Makthavare och dess lakejer ser aldrig sitt eget förtryck, som sker för att bevaka och utöka sin makt och rikedomar, eftersom det är så väl inlindat i allas lika värde och medmänsklighet. Korrektheten är en modern form av kostnadsfri avlatshandel. Där den rödfärgade kyrkan är mycket aktiv.
Om du vore allsmäktig? Svar: Avsätta Trump
Ett erbjudande du inte hade tackat nej till? Svar: Att efterträda Trump.
Därutöver en massa enfaldiga nonsens frågor som inte säger ett skvatt.
Det är också slående hur förståelsen från denna korrekta elit kraftigt varierar. Bortförklaringar och offerkoftor träds på deras skyddslingar, där brottslingar från förorten särskilt värnas och nu har vi av EU-eliten fått veta att bestialiska terrorister, som avrättar försvarslösa människor, bara är dåligt integrerade.
Men, när det handlar om fosterlandsvänner, SD väljare, mångkulturens tvivlare och självklart Trump, då handlar det bara om riktigt onda människor.
Ord som är ständigt aktuella är Matteus 7:3; ”Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?”
LiU forskare granskar svensk rasism i en ny bok ”Vit melankoli- en analys av en nation i kris.” De har nog heller inte upptäckt bjälken i sitt eget öga, av reportaget att döma.
När, jag noterade att SD hataren Tobis Hubinette, numera docent på Karlstad universitet var författare bredvid Catrin Lundström, LiU, så tappade jag totalt orken för denna bok.
De började skriva den efter chocken, när SD kom in i riksdagen 2010. Författarparet säger att folk gick ut och demonstrerade för ”…SD:s intåg var en förolämpning mot svenskheten…” (ÖstGöta Correspomdenten 16 november).
Eftersom jag inte vill släcka ljusen i novembermörkret, så orkar jag inte läsa denna bok.