Är frågan i dag för riksbanken och regeringen.
Frågan för näringslivet är hur mycket kan priser höjas innan kunderna backar ut och facket funderar på hur höga lönekrav som kan ställas, så inte jobben tar slut.

Inflation betecknas som att det finns för mycket pengar i omlopp, något som fattigpensionärer och lågavlönade har svårt att märka, eftersom pengar är mycket ojämnt fördelade.
Riksbanken vill med högre ränta kyla ner ekonomin för att få stopp på inflationen, som urholkar kronans värde och drabbar den fattige mest.

Det paradoxala är att det ofta riksbanken själv som är roten till problemet och jag misstänker att självständighetsgraden från den djupa staten är svag. När USA:s centralbank FED visar vägen, så tvingas andra centralbanker att följa efter. FED tillhandahåller stora mängder pengar genom att trycka upp allt större sedelmängd och då bäddas det för inflation och penningvärdet minskar. Gynnsamt för de som har stora lån, men inte för den fattige.

Tyvärr verkar den främsta orsaken till börskraschen 1929 ha förträngts av dagens riksbankschefer och den politiska eliten.

”Den stora börskraschen 1929 med efterföljande depression orsakades främst av att de amerikanska arbetarna och bönderna hade för låga inkomster i förhållande till varornas priser. Detta innebar att de inte kunde köpa alla de varor som tillverkades. Resultatet blev att banker och företag gick i konkurs och arbetslösheten ökade kraftigt. När krisen var som värst 1932, fanns det 14 miljoner arbetslösa USA, omkring en fjärdedel av landets arbetare.
1933 blev Franklin D. Roosevelt president i USA. Han drev omedelbart igenom en del lagar för att komma till rätta med den ekonomiska krisen i landet – den s.k. New Deal. New Deal innebar att staten fick stor makt i samhällsekonomin. Roosevelt införde bland annat socialhjälp och statliga arbeten för att hjälpa de arbetslösa.
https://www.so-rummet.se/kategorier/den-stora-depressionen#

Riksbankens redskap är att bestämma räntenivåer och låna ut pengar till samhället ofta genom obligationsköp och regeringen bestämmer skattenivåer, avgifter och kan investera i offentlig sektor för att skapa jobb.

Obalans i ekonomin och marknadens rubbade förtroende för det finansiella systemet, där börsens berg och dalbana visar vägen, brukar återkomma som förklaringar till kapitalismens ständiga kriser.

När börsen rasar är det oftast en följd av spekulation och/eller att en upphaussad bubbla spricker, där nystartade tech företag i Silicon Valley fick lån av generösa banker och båda förväntade sig stora vinster. När räntan gick upp tryckte den bort mindre lönsamma obligationsköp som blev en Svarte Petter i kortleken. En finanskris leder lätt till bankkris och valuta kris.

Idag är världens ekonomier tätt sammanlänkade och leder snabbt till domino effekt. Därför vill politiker med deras riksbank stoppa den direkt och stoppar in våra skattepengar i krisande bankers svarta hål, så länge det går och förkunnar unisont att minsann våra banker är trygga och väl kapitaliserade, så bankens kunder inte skall ränna iväg och ta ut sina sekiner.

En enkel förklaring till att kapitalismens kriser bara fortsätter är att privata banker tar vinsten i goda tider och vi skattebetalare tar förlusten i de dåliga.

Alltid kommer samma råd från de politiskt ansvariga för krisen, nu måste vi alla hjälpas åt, precis som vid landets rekord i invandrarkriminalitet.
https://www.tn.se/kronikor/27184/inte-allas-ansvar-att-stavja-inflationen/

Om vi backar bandet till förra globala finanskrisen krisen under 2007-2010, som hade sitt ursprung i den amerikanska ränte- och bostadsmarknaden, där det var glada dagar på bankerna, efter att icke kreditvärdiga amerikaner lurades att ta lån till egen bostad. När räntan senare höjdes så kunde många inte betala och fick lämna sina hem som finansmarknaden tvingades sälja med förlust.
Bankerna hade under tiden ägnat sig åt storskalig ompaketering av lån, så till slut visste ingen vem som hade ansvar och vem som ägde vad. I september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader, när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs, eftersom staten var trött på att vara hjälpgumma. Det fick konsekvenser för hela det finansiella systemet i Sverige och världen. Därför lyder nu politikers mantra, när ingen längre tror på bankens soliditet, att krisande stor banker is to big to fall. Så otroligt bekvämt för dess ägare.

Ingen har väl glömt krisen under 1990 då riksbankschef Bengt Dennis tvingade upp räntan på 500 % för att försvara kronan. Innan dess var det glada dagar under 1980-talets nyliberalismen. Statligt inblandning i ekonomin var fult och utförsäljningar och avregleringar var fint. Avregleringar blev vändpunkt som några år senare drev in Sverige i en djup finanskris.

”Sverige kastades in i en kombinerad bank-, finans-, fastighets- och budgetkris 1990. Bakgrunden var att regering och riksbankschef hade slopat både kreditregleringen 1985 (nu blev det fritt fram att låna) och valutaregleringen 1989 (nu fick pengar flyta fritt över Sveriges gränser). Syftet var att bekämpa inflationen i stället för som tidigare arbetslösheten….” https://www.forskning.se/2013/04/25/avregleringar-ledde-till-finanskrisen-1990/

Här var det vänsterns ikon Georg Soros som bättrade på sin förmögenhet genom att spekulera ner vår krona.

Hur länge till skall den filuren få agera på världs scenen undrar jag?

Han är en mästerlig filantrop för att berika sig själv, precis som hans bäste broder Bill Gates. Med sina enorma förmögenheter infiltrerar de regeringar och organisationer som till exempel FN med WHO, WEF och världsbanken för att skapa sig makt över världen.

Till 90-talets kris bidrog också en skattereform, ränteavdragen minskade till 30 % från tidigare generösa 50 %. Stigande räntor tillsammans med kraftigt reducerat ränteavdrag fick således fastighetspriserna att falla, vilket i förlängningen utlöste en bankkris. Minns att fastighetsbolaget Nyckeln ställde in sina betalningar, när räntan slog i taket.

Jag kämpade då med ett lån på 100 000 som jag tagit för att göra om en vind till ett allrum i vår dåvarande lilla parhuslägenhet, när räntan steg till 12 %. Men det var bara att bita ihop och försöka hitta extrainkomster, så efter knappt 10 år var det svällande lånet betalt tack vare ett påvert liv för mig och mina döttrar. Många andra familjer hade betydligt högre lån och har sviter än i dag av denna kris.

Hur bostadsmarknadens framtid kommer att se ut är det ingen spågumma som säkert vet.

Gemensam nämnare för alla kriser är att vanligt folk är de största förlorarna!

Fortsättning följer om västvärldens penning politiska experiment med minusränta och luft pengar. Där FED:s chefer som Alan Greenspam och hans efterträdare Ben Bernake bara hade behövt läsa Lyckoslantens ”Spara och Slösa” för att ha stoppat dagens kris. Men då hade ju kapitalöverföringen från fattiga till de riktigt rika inte kunnat äga rum.

Bild från gladagotland.se

—————————————————————————————————

Ps. Off the record, men bara ytterligare ett bevis på hur bäste bröder hjälper de sina. I regering, riksbank eller i fotbollsförbundets styrelse är skit samma.

Hur i helvete kunde Fredrik Reinfeldt väljas till fotbollsförbundets ordförande? https://samnytt.se/fredrik-reinfeldt-tilltrader-som-ordforande-for-fotbollsforbundet/

Förmodligen är det både hans och styrelsens medlemmar som lockas av korruptionen inom FIFA?

Jag förstår att det är makten, pengarna och tystnaden i svensk klubbfotboll som lockar denne ärkeskurk till politiker. Vilket är titeln på en bok av Olof Lundh legendarisk och prisbelönad sportjournalist, som nu får mycket att skriva om efter boken om hur Quatar köpte världens största sport.

Bild https://www.adlibris.com/se/bok/allsvenskan-enligt-lundh-makten-pengarna-och-tystnaden-i-svensk-klubbfotboll-9789175038964

Nu 69 kr på rea.