Nato vurmarna tänker inte på att försvarskostnaderna upp till 2 % av BNP skall finansieras. Tyvärr glömmer de ryggmärgsreflexen hos politiker; skattehöjningar!

Regeringens kamouflage är att ta från de rika, som snart är alla som betalar skatt. Deras bidragsförsörjda valboskap klarar sig alltid. Nu försöker finansminister Damberg att ge lite allmosor till alla bilägare inför valet, som knappt räcker till en full tank. Att sänka skatten är tabu, för då urholkas regeringsmakten. Om massinvandringens totala årskostnad på mellan 300-400 miljarder är det dödstyst, för flyktingindustrin höjer sysselsättningen, men urholkar välfärd och pensioner för värdlandets medborgare. Det finns inga andra pengar än de som finansministern tar från folket, nu eller i framtiden, när lån från bankernas sedelpressar skall betalas (om de inte krisas bort innan dess).

Jag instämmer med Skattebetalarnas VD i hans debattartikel i SvD. https://www.svd.se/a/QyknxJ/fel-att-infora-en-ny-beredskapsskatt-skriver-skattebetalarna

”Sveriges företag bygger vårt välstånd genom att skapa tillväxt och arbetstillfällen. Men tillväxt skapas inte om förutsättningarna inte är gynnsamma. Bestående och goda förutsättningar som gör det möjligt för företag att skapas och växa är vad som krävs för att tillväxt ska skapas. Beredskapsskatt är den raka motsatsen.

Försvarsberedningen gick den 16 mars ut med att man kommit överens om ökade anslag till Försvarsmakten. Det råder bred politisk enighet om behovet av ett stärkt svenskt försvar i en orolig tid. Men hur de ökade anslagen ska finansieras råder det inte enighet om. Här behöver finansministern fatta kloka beslut som inte håller tillbaka svensk tillväxt.

Varje offentligt satsad krona behöver hämtas någonstans ifrån. Ökade anslag till exempelvis försvaret behöver finansieras på något sätt. Ryggmärgsreflexen för finansminister Mikael Damberg (S) är att föreslå ytterligare pålagor på skattebetalarna. Det är helt fel väg att gå.

De ökade anslagen till försvaret ryms mer än väl inom budgetutrymmet för nästa mandatperiod och ifall finansministern tycker sig behöva mer pengar så finns det i överflöd om han har modet att genomföra vad som vore välkomna nedskärningar på utgiftssidan. För att nämna två hål att täppa till så kostar fusk och slarv i välfärden skattebetalarna åtminstone 18 miljarder kronor varje år och dåligt genomförda offentliga upphandlingar kostar ytterligare 100 miljarder kronor om året.

Sverige har för närvarande det fjärde högsta skattetrycket inom OECD-området och samtidigt har vi den fjärde högsta arbetslösheten inom EU. De höga och missriktade svenska skatterna gör det dyrt och svårt att driva företag vilket trycker ner tillväxten och stagar upp arbetslösheten. Vad svenska företag behöver för att kunna växa och skapa tillväxt är sänkta skatter, minskad byråkrati och minskat regelkrångel. Inte missriktade bidrag eller tillfälliga och marginella skattesänkningar. Än mindre behövs nya eller höjda skatter.

Efter en lång och prövande tid som präglats av pandemi och restriktioner har landets företagare kastats in i nästa svåra period med rusande elpriser, drivmedelspriser och livsmedelspriser. Att få ett företag att gå med vinst och växa kan vara nog så svårt under normala förhållanden. Under rådande omständigheter är det i vissa fall omöjligt.

I detta läge vilar ett särskilt ansvar på landets politiker i allmänhet och landets finansminister i synnerhet. Det är nu om någonsin som hinder vilka ligger i vägen för företagen ska rivas. Att lägga nya hinder i form av högre eller fler skatter är att gå i helt fel riktning. Det sista Sverige behöver nu är beredskapsskatt.

Christian Ekström
vd Skattebetalarna

(Fetstil samt färgruta är min egen, finns ej i artikeln)