PK-folket talar ofta om medmänsklighet och att vi skall hjälpa människor med behov, framför allt migranter oavsett deras vandel. De tänder därigenom godhetsglorian över sitt eget huvud. Deras tonvikt är på ”vi” för det handlar sällan om de själva, utan det är medborgarnas pengar, som ska förverkliga deras godhetsrasism.
Vänster- och miljöpartiet anser sig som godast, sedan kommer centern, följt av socialdemokraterna, liberalerna, kristdemokraterna och sist kommer moderaterna med sverigedemokraterna på jumboplats. Godheten ökar med avståndet till verkligheten.
Nu har Nyamko Subini börjat hota med att lämna Jöken om Löfven ökar generositeteten för asylanter. Tydligen kan den ännu öka, vilket jag har svårt att förstå. Men hon får skopa, efter skopa full med SD:s påstådda byk.
Annie Lööf som är en upprörd sopa, har tydligen ett parti som är vitt som snö. Historielös som hon är har hon nog aldrig läst Bondeförbundets hyllningskör till Hitler i partiprogrammet 1933. Att > 90 miljoner mördades under Stalins terror är heller inget som utgör hinder, för nu kan hon samarbeta med hans hyllningsparti, vänsterpartiet, som aldrig gjort upp med sin historia.
Jag funderar ofta på hur ofta människor verkligen gör något för andra utan att få något tillbaka i någon form?
En dold baktanke?
Godhetspositionering?
Altruism, tolkas av Wikipedia, som medmänsklighet, oegennytta, osjälviskhet (motsats till egoism), är att hjälpa andra utan att önska något i gengäld. Till altruism räknas ofta generositet, självuppoffringar, att hjälpa människor med behov, och att frivilligt ge vika för någon annans vilja i strid mot ens egen.
Vänsterliberaler har tagit monopol på att bidra till en bättre värld helst med andras pengar. En gammal uppfattning är att vänstern är god och högern ond.
Den gyllene regeln, att behandla andra som du själv vill bli behandlad används flitigt inom religioner och att det är saligare att ge än få fick jag lära mig i söndagsskolan, men mottagningskapaciteten hos oss ungar var skral. För Axel Berg fick stänga sin kiosk, som vi passerade på vägen ner till missionshuset, så inte 25 öringen uteblev och den svarta negerpojken ovanpå bössan inte fick buga av tacksamhet.
För flera år sedan då de första tiggarna uppenbarade sig, trodde jag i min naivitet att det var några enstaka resande som behövde hjälp, där de satt utanför Hemköp. Jag tömde börsen på växelmynt, men kruxet var att de satt kvar även nästa gång jag handlade och nästa och nästa. Mugginnehavaren blev bara argare och argare när mynten sinade.
Då kom insikten att upprepade alturistiska handlingar tog mer energi än det jag fick tillbaka. Jag blev bara trött och arg på mig själv som bara bidrog till att fler tiggare kom till stàn.
Att lägga pengar i en mugg efter ett krävande Hej, Hej, Hej kan nog för en del givare kännas gott, framför allt om andra ser hur snäll du är, att swisha pengar till en hjälporganisation ger nog inte samma flow.
Min och många andras insikt är att upprepade goda handlingar utan slut, ger en bumerangeffekt, där saligheten förvandlas till ilska. Den insikten finns inte hos det vänsterliberala PK-folket beträffande landets generösa asylregler, eftersom kostnaderna snor de ut vår börsar, medan deras egen blir allt större.
”PK-ismens enda syfte är att försörja PK-ister” är en av Patrik Engellaus käpphästar. https://detgodasamhallet.com/2021/02/05/patrik-engellau-manskliga-drivkrafter/
För ”änglakörens” kompositörer består främst av den politiska eliten med dess hantlangare inom statliga verk, myndigheter, media, akademi, kulturelit samt höjdarna i civil samhällets alla organisationer och anvisningar kommer från den globala finansmaffian, som nu kontrollerar både yttrandefrihet och våra valsystem.
Det var en hemlig och ”välfinansierad sammansvärjning av mäktiga människor” som såg till att presidentvalet i USA förra året slutade som det gjorde. Det hävdar Time Magazine i en uppmärksammad artikel, förmedlad av Fria tider. https://time.com/5936036/secret-2020-election-campaign/
”Änglakörens” humanismen, värdegrund och medmänsklighet är främst till för sångarnas egen berikning.
Jag gick till Pressbyrån för några år sedan och köpte två korv med bröd. Utanför blev jag stoppad av en påstridig tiggare, som med stora hundögon pekade på sin mun och sa ”food, food”.
Jag som för stunden själv hade dålig ekonomi kunde i ett svagt ögonblick sympatisera med denna känsla av hunger och gav tiggaren en korv.
Det skulle jag aldrig ha gjort.
Tiggaren var inte ett dugg intresserad av min mat, men han var väldigt intresserad av bankomaten precis bakom min rygg.
Tiggarens smutsiga korvfingrar som tidigare så frenetiskt pekat på kakhålet i ansiktet pekade nu åt ett helt annat håll, mot hålet i väggen där pengar kommer ut.
Jag vet inte riktigt hur jag lyckades besinna mig från att ge denna människa stryk, men med några väl valda ord och en svart blick som skrämde vettet ur charlatanens själ gick jag därifrån.
Om detta hade skett idag när jag är mer cyniskt lagd. Låt oss bara säga att tiggaren hade tur att det inte var i dag.
Jag har nog sett det mesta på Sveriges gator. Dessa krympningar med puckelrygg som med stort besvär haltar sig fram i kollektivtrafiken med käpp och kanske bara ett ben. Har ni sett dem efter arbetsdagens slut, när de springer som galopperande hästar. Det är nästan som att bevittna ett hundrameterslopp och dessa tiggare skulle nästan kunna ge Usain Bolt en match.
Kåkstäderna dessa människor bygger upp på köpcentrumens parkeringsplatser, med sönderslagna bilar och brinnande oljetunnor. Det är som att promenera in i en inspelningsstudio i en amerikansk B-film som ska föreställa ett slumkvarter. Enda skillnaden är att det är inte på film. Det är ett svenskt köpcentrum på 2020-talet. Hur hamnade vi här?
Kolla noga så ser ni att många av dessa tiggare är unga män som är relativt fysiskt starka och flera till antalet. En svensk pensionär är ingen match för dessa, om hon skulle befinna sig på fel plats vid fel tid.
Alla vet att det är organiserat. Löfven lovade för många år sedan att han skulle lösa problemet med tiggeret. Det måste ha varit innan han heligt lovade att kvinnor skulle kunna känna sig trygga när de går hem, i Sverige.
I verkligheten blev kvinnor våldtagna på öppen gata efter det, mitt på ljusa dagen.
Vilken fröjd att läsa Din verklighetsbaserade kommentar!
Lite OT men det går ju aldrig att lita på en liberal när det gäller att ställa krav på någon invandrare det har dom försökt att lura i svenska folket förr kontentan lita aldrig på en liberal
Västerlandets undergång, med Sverjestan i bräschen. Det är tragiskt. Men historien upphör ju inte. Den största trösten är tanken om en överlevande svensk, eller åtminstone vit, västerländsk och kristen nation, även om det går åt helsicke med Sverige och Västerlandet som civilisation.
Sverige tar emot näst flest kvotflyktingar i världen – nu ska vi ta emot ännu fler
”Stefan Löfven lovade migrationspolitik på ”EU:s miniminivå”. Resultatet – Sverige ligger i topp i världen när det gäller kvotflyktingar. Men förra året nådde inte Sverige upp till målet i antal mottagna. Det ska man ta igen i år istället med en tillfällig ökning.
Näst efter USA var Sverige det land som tog emot flest kvotflyktingar förra året. Kvotflyktingar väljs ut av FN:s asylorgan UNHCR och placeras ut i ett 30-tal länder runt om i världen. Sverige tog emot 15 procent av världens samtliga kvotflyktingar under 2020 – eller 3 500.
Det var mindre än planerat på grund av corona – från början hade Stefan Löfvens regering lovat att ta emot 5 000 kvotflyktingar. Men regeringen är fast besluten om att inte låta coronan sätta stopp för sina ställda mål.
Därför spänner man bågen ytterligare. Under 2021 ska Sverige tillfälligt öka mottagandet till 6 400.”
https://nyheteridag.se/sverige-tar-emot-nast-flest-kvotflyktingar-i-varlden-nu-ska-vi-ta-emot-annu-fler/
(Enligt socialistisk vokabulär betyder tillfälligt varaktigt eller permanent.)
Tack för Din faktafyllda kommentar!
Här lyser pandemilags-restriktioner med sin frånvaro. Att imponera på FN kan bli lönsamt i den politiska karriären.
Det är onekligen intressant att diskutera godhet med tanke på våra emigranter som sitter utanför Hemköp. Att det ger givaren en känsla av godhet, att göra något gott för en annan människa är mer begriplig än en anonym ge till en organisation. Men är det verkligen godhet i förlängningen när samma person sitter kvar efter 2 år, efter 4 år? Vi ursäkta oss med att de inte är integrerade i sitt hemland och att vi/nån måste ju hjälpa dem. Men tänkt om det är så att vår lilla pengagåva är precis så lite att de överlever men för stor för att förändra deras sätt att leva. Vår pengagåva håller kvar en struktur i deras levnadssätt som ställer dem utanför dagens samhälle, som inte tvinga dem att söka nya förhållningssätt, som inte tvinga dem att anpassa sig, som inte uppmuntra dem att aktivit söka integration/revolution och kräva förändring, som upprätthåller en offermentalitet och ett utanförskap. Och vi kan fortsätta ser oss som goda och de som det är synd om. Medan de lär sina barn att sitta och förvänta sig ”godhet”. Ingen förändring ske. Samma vi är goda och de är stackare.
Tack för en mycket välbalanserad och klok kommentar, som åter bekräftar min erfarenhet att kommentarer ofta är mer läsvärda än själva inlägget.