Prata positivt och fega ur är signum för politiker

Först några ord från en intervju i ”Realtid” som fastnade hos mig.

Rubriken löd “Politikerna har fått information, men de låtsas inte om det”

Ett genomgående faktum är att dagens beslutsfattare systematiskt fegar ur inför svåra problem och frågor skriver Realtids Peter Andersson som träffat Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd på IFN, för ett samtal om de problem som genomsyrar politiken och beslutsfattandet i Sverige.

”Pratar vi bara positivt om det så försvinner problemet av sig självt, tycks de tro,” säger Henrekson.

(En av de första kritikerna till detta positiva tänkande var journalisten, författaren Barbara Ehrenreich, som blev tvärförbannad, när hon av sin läkare fick höra fick att hon skulle se sin cancersjukdom som ”en gåva”. Positivt tänkande blev ett  framgångskoncept som gjort sitt segertåg över världen, med dess makthavare som arkitekter.

Hon skrev därefter boken, vars titel på svenska lyder ”Gilla läget, hur allt gick åt helvete med positivt tänkande.”)

http://www.realtid.se/politikerna-har-fatt-information-men-de-latsas-inte-om-det

Skrämmande kostnader

Karl-Olof Arnstberg och Gunnar Sandelin bjuder i vanlig ordning på faktafylld klarsynhet i deras blogg ”Invandring och Mörkläggning.”

https://morklaggning.wordpress.com/2017/04/24/invandring-och-kostnader/#more-16312

Den 24/4 handlade det om invandringens skrämmande kostnader, som regeringen gör allt för att mörka, ljuga och dribbla bort. 

Självklart är att regeringen visste om denna kostnadsexplosion, med 500 behjälpliga tjänstemän på finansdepartementet, men som sagts ovan, så vill de inte låtsas om den.

Arnstberg skriver bl.a ”…….att Jan Tullberg har fått kritik för sina beräkningar av invandringens kostnader. Det har inte hindrat honom från att återkomma med ännu högre siffror.

I början av år 2016, alltså efter massinvandringen under hösten 2015, beräknade han den  totala kostnaden för asylinvandringen under 2015 till svindlande 600 miljarder skattekronor, vilket han till och med menade var lågt räknat. Mer precist landade kalkylen på 583 miljarder.

Jan Tullberg utgick från fem olika slag av kostnader:

Kostnader per person och år

• Kostnader per person och år
• Merkostnaden för ”ensamkommande flyktingbarn”
• Kostnaden för dem som inte beviljats asyl
• I vilken utsträckning invandraren tjänar in till sitt liv som pensionär
• Vad invandrarna betalar för sina barn….”

 Men under invasionen under hösten 2015 så tycktes majoriten av indoktrinerade medborgare ha drabbats av en moralisk eufori epidemi.

Att fruktansvärda krig pågår i mellanöstern var fakta, men de flesta som kom hit saknade flyktingstatus enligt internationella organ.

Det förvånar mig att inte fler blev misstänksamma över SVT:s reportage, när t.ex. en välsminkad och snyggt klädd kvinna med familj, log in i kameran och sa att hon var så glad över att hon hade sminkboxen med sig, medan SVT journalisten log om möjligt ännu bredare, i stället för att ställa mer adekvata frågor.

Nästan alla som intervjuades berättade att främsta skälet för asylansökan, var att ge sina barn en bättre framtid.

Vad ingen ville låtsas om var att detta kommer att ske på bekostnad av svenska barn och ungdomar. Friskolor har varit räddningen, men nu höjer islamkramaren Fridolin rösten och förordar lottning. Självklart skall alla ungar hamna på samma nivå, jämlikt och bra, tycker regeringen.

Arnstberg nämner också Björn Olander hur han på sin blogg plussar på ”med extra kostnader” för

– bil- och skolbränder,

– bombdåd och bombhot mot offentliga byggnader

– dödsskjutningar

– kostsamma maffiarättegångarna

– våldtäkter

– olaga hot

– ficktjuvar, snatterier, bostadsinbrott,

– stenkastning mot polis, brandkår, ambulans, och brevbärare

– förstörelse av polisbilar, bussar, brandbilar, ambulanser och lastbilar

– höjda försäkringspremier

– försäkringsbedrägerier

– sänkta fastighetsvärden i invandrartäta områden

– ökade kostnader för friskolor etc.

Han avslutar med att fråga hur länge detta vansinne ska pågå och jag (Arnstberg) är benägen att instämma i den frågan”

Vilket allt fler gör, för det är detta som är haken, bara djävulskap eller tystnad i förorten, i stället för tacksamhet över PUT i Sverige, där kravlösheten är total.

Då måste minsta barn inse, att det ligger en hund begraven:

Globaliseringsfrälset med Bilderbergarna och medborgarförrädare, våra politiker.