”Bara en sak” utbrast min gamla mor för flera år sedan inför ett besök på vårdcentralen, när hennes höga blodtryck skulle kontrolleras.
Jag tyckte att hon samtidigt skulle ta upp sin svåra ryggvärk som orsakats av en gammal kotförskjutning.
”Man får bara ta upp en krämpa” förklarade mor för mig ”har man flera så måste man beställa en ny tid”.
Nu blev det aldrig aktuellt eftersom min mor avled strax innan besöket.
Patientens pris
Det var med glädje som jag läste Maciej Zarembas bok ”Patientens pris” som är en sammanställning från en reportageserie i Dagens Nyheter , som han gjorde under 2013 om ”Den olönsamma patienten.”
Precis så är det, gamla, multisjuka hör inte hemma någonstans. Det är som Svarte Petter i kortleken, för i vårdkedjan, vill ingen ha dem!
För att få budget att gå ihop så begränsar alla kliniker sitt ansvar i sin del av vårdkedjan, som därför får många svaga länkar.
Vinnare och förlorare
När vården av våra gamla fördes över till kommunerna så följde den medicinska kunskapen inte med och det är just i övergångar mellan vårdformer som informationen brister.
Helhetssyn är ett vackert och väl använt ord, men det förutsätter att vi får syn på alla delar!
Allt för många sjukdomar, mediciner, biverkningar hänger ihop och kräver samlad sjukhistoria för att möjliggöra effektiv behandling.
Men under alltför många läkarbesök, så finns det inte tid eller intresse att ta del av patientens tidigare sjukdomar. Nya mediciner kan snabbt ordineras mot biverkningar som de gamla orsakat.
Numera mäts vården med industrins mått, dess mål har i första hand blivet ekonomiska i stället för humanitära.
Besvikelse efter besöket
Alltför många besök kan sluta med besvikelse, patienten upplever att han/hon inte blir lyssnad på. Doktorn kan vara dåligt förberedd och ägna datajournalen mer uppmärksamhet än patienten eller ta emot samtal under det korta besöket.
Sjukvårdens hierarkiska organisation finns ännu kvar, även om många förbättringar införts. Patienter med främst kroniska sjukdomar drar sig för att klaga, eftersom de är rädda för att senare få sämre vård.
”Det som inte syns på röntgen och på proverna, finns inte” sa en gång en patient som tvingats göra en lång golgatavandring i vården, innan han till slut och för sent fick sin cancerdiagnos.
Förlorare i vården är våra gamla, som tar tid, de kan höra och se dåligt, de är fogliga och saknar förmåga att ställa rättmätiga krav.
Den ökade tillgängligheten och valfriheten har främst gynnat bortskämda unga, de utnyttjar vården friskt och kan kräva antibiotika och rtg för minsta krämpa.
Ibland tror jag att vårdens politiker vänt den gamla prioriteringsutredningen från 1995 upp och ner. Där stod det klart att de svårast sjuka skulle ha högsta prioritet och de med lindriga och självläkande åkommor den lägsta.
Våra sjukvårdspolitiker glömmer gärna att det tar den tid det tar att både födas och att dö och att mänsklighet och ombryddhet inte låter sig rationaliseras efter konsulternas principer.
Vardagliga minnen
När jag fått följa patienter till livets slut, så är det inte storslagna händelser från livets mitt som står i centrum, utan små vardagliga minnen.
Fågelsången, en stilla bris som fläktar i gardinen, lukten av nygräddat bröd, trädgårdens friska doft efter sommarregnet och barnbarnets smittande skratt.
”Tänk om jag bara en gång till får sitta framför brasan och njuta av en god whisky, tänk om jag hann deltaga i barnbarnets konfirmation, tänk om jag får uppleva en vår till…..”
Det som bär livet framåt ser vi ofta först när stigen smalnat av och livet går mot sitt slut.
Köp/sälj systemets förlorare
Ansvariga landstingspolitiker som ännu tror på köp/sälj systemetes fördelar borde ta del av läkaren Annie Ekdahls forskning i Linköping, där hon konstaterar att förlorare i vården är de som behöver den bäst, nämligen våra gamla och multisjuka med flera sjukdomar.
Dagens sjukvårdspolitiker och klinikchefer som tvingats att bli affärsidkare borde läsa sjukvårdsstadgans instruktioner från 1940…. ”Klinikchefen skall bemöta de vårdbehövande med vänlighet och människokärlek, samt tillhålla den honom underställda personalen att kärleksfullt mot dem uppfylla sina åliganden.”
Övrigt
En kortare version av detta inlägg har publicerats i den nya nättidningen ”Morgonbladet”
www.morgonbladet.nu
I denna nättidning finns många intressanta artiklar att ta del av.