För många år sedan plockade jag ner några kiwi i en påse på Maxi. Då en ytligt bekant (med stort miljöansvar) plötsligt dyker upp vid min sida och utbrister; ”Hur kan du köpa kiwi, tänker Du inte på flygtransportens stora utsläpp.”
Nej, det gjorde jag tydligen inte, avslöjad vid denna förkastliga handling.
Efter en stunds kallt småprat berättade hon entusiastiskt att hon och hennes välbeställda man skulle åka till Thailand för en lång och välbehövlig vintersemester….
En sann och representativ miljöpartist enligt min erfarenhet.
På miljöpartiets kongress i Karlstad mullrar det bland gräsrötterna.
Miljöprofil och snar återgång till världens mest generösa flyktingpolitik var önskemålen, medan det kvarvarande språkröret Gustav Fridolin manade till enig politisk samstämmighet.
Han förklarade att 17.000 olika åsikter ej kunde accepteras, det räcker tydligen med partistyrelsens, när regeringssamverkan är det högsta målet.
Han hade tydligen glömt hur hans parti i regeringsställning hade godkänt förslaget om åtstramning av flyktingpolitiken och hur han sedan gick ut till media och förklarade att det var ”skit.”
Eller också så försökte han visa på nyvaken regeringsduglighet.
Jag förstår inte hur ett feministiskt parti först offrar det kvinnliga språkröret för att sedan återvälja det manliga, som gjort sig skyldig till lika stora, om inte ännu större klanterier under sin tid som minister.
Jag förstår inte heller hur dessa medlemmar har mage att föreslå ett fredsdepartement med en fredsminister, efter upprepade avslöjanden om terroristkontakter bland sina fundamentalistiska medlemmar och politiska representanter.
De stukade änglavingarna började åter att veckla ut sig under känslofyllda tal om att flyktingar var människor och inte bara en siffra i statistiken.
Att hälften, ca 80.000 tusen av fjolårets 165.000 tusen migranter till vårt humana land, saknar asylskäl är dem totalt likgiltigt, för nu är skall det åter kämpas för allmän flyktingamnesti.
Tyvärr har dessa verklighetsfrånvända miljöpartister samma naiva tro, som alltför många av mina utlandsfödda patienter haft, att Sverige är till brädden fyllt av pengar och skulle det sina så är det bara att höja skatten. Det drabbar ju bara arbetare, arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer, för de rika gömmer sina pengar i skatteparadis, luftbolag och Wallenbergs Investor är mycket fiffiga på skatteplanering via räntesnurror.
Det hade varit klädsamt om detta framtidsparti med sin hållbara utveckling hade yppat ett ord om att allt fler pensionärer hamnat och kommer att hamna under EU:s fattigdomsgräns.
Varningar från pensionsmyndigheten (senast i Aktuellt 2016-05-03) att kommande pensionärer bara kan räkna med ca 40 % av tidigare inkomster verkar inte ha nått fram till dessa mångkulturella identitetspolitiker.
Det blir spännande att se hur statsministern nu skall forma sin nya regering.
Jag tror att utrikesminister Margot Wallström är ganska kallsinnig över förslaget om en fredsminister med konkurrerande departement.
Jag tänker på finansminister Magdalena Anderssons liknelse om att svensk ekonomi går som en Volvo 90.
Med statsministern vid ratten och med volvon full av migranter och feminister, så skulle han nog helst vilja köra förbi de liftande språkrören, Isabella Lövin och Gustav Fridolin.
För risk finns att den överfyllda bilen säckar ihop och att bärgningsbil från alliansföretaget måste tillkallas.
Hej Harriet! Härligt att vi blir fler som säger sådant som är uppenbart för alla som vill se verkligheten som den är. Du gör en viktig insats med ditt skrivande. Direkt från verkligheten, utan omsvep eller överord. Jag kommer att följa din blogg, och sprida kunskapen om den.
”Sverige är till brädden fyllt av pengar” – jag ber att få tacka för att skribenten inte skriver
”bredden” i det här sammanhanget, vilket är bara alltför vanligt.