Media folkets fiende eller bästa vän?

Fiender eller vänner?

Kulturchef Björn Wiman skriver i sin söndagskrönika den 19 februari att ”Journalister är inte folkets fiender utan deras bästa vän.”

Här får vi höra om lögnen, det organiserade hatet och om alla krafter som försöker underminera samhället och om journalister som räddar oss från fejknyheter och desinformation.

Jag förstår att alla som inte instämmer i DN:s agenda tillhör dessa underminerande krafter och det gläder mig ofantligt.

En som inte håller med kulturchefen är ”Julia Caesar”, journalisten som under många år blivit mobbad, förföljd av just dessa goda krafter på DN:s redaktion.

I sin söndagskrönika ”Snapphanen” skriver hon om detta med utgångspunkt från tryckfrihetsmålet mot Expressens redaktör Thomas Mattsson. (Signaturen ”Nisse” skickade denna länk).

Bäste bror jury

Thomas Mattsson friades på alla punkter för förtal av en enig politiker jury, trots att han kallat docent Jim Olsson för ”näthatare” och ”krigshetsare.” Uthängningen grundades på falska citat, som det vänsterextrema hackernätverket ”researchgruppen” hade producerat till denna liberala tidning.

Slutsatsen av denna dom är att talar Du sanning så åker Du dit, men med korrekta lögner så blir Du fri!

Enda trösten är att Expressens upplaga nu sjunker med expressfart.

Ifrågasatt värdegrund på Ekerös bibliotek

Många har upprörts över bibliotekarien på Ekerös bibliotek, som med sin värdegrund som alibi vägrade köpa in Tino Sanandajs bok ”Massutmaningen.”

En som satte huvudet på spiken var Hani Bali (m) som jag skulle önska kunde utkonkurrera Anna Klingberg Batra, som partiledare.

Eftersom jag inte bryr mig ett dugg om identitet, ras, utan enbart om klarsynthet och kunskap.

På facebook skriver han så här ”Kompartibelt med Ekerös biblioteks värdegrund” 

Mein Kampf = OK

Scum manifestet = OK  

Koranen = OK 

 

–  Hej ! Jag skulle vilja låna ”Massutmaningen”

–  Nej, tyvärr den boken går emot vår värdegrund

–  OK, då tar jag Mein Kampf!

  Trump skrämmer

Jag undrar ofta vilket land jag bor i och det gör förmodligen också Donald Trump, som på twitter hämningslöst ger uttryck för vad han känner till mediers stora fasa.

Hans medarbetare får samma information som folket, men en sån direkt demokrati finns ingen erfarenhet av i Vita Huset, för att inte tala om vårt UD, som får nöja sig med en Fox News referens.

Senast var det i Florida där han åter hade Sverige som ett avskräckande exempel  på politiker som inte värnar sitt land, med öppna dörrars politik och hänvisade till vad som hände i går (fredagen den 17/2)?

Fredagen var förmodligen som vanligt med bilbränder, stenkastning och annat sattyg från mellanösterns gossar, som definitivt inte längre hetsar upp svensk media, för det är endast  trist vardagsmat.

Trots att DN hade som rubrik i går ”En stad i skottlinjen – morden skakar Malmö” så skriver Wolodarski ”Checka – in hos Trump och se kaoset på nära håll.”

Mer passande vore om hans redaktion på djupet analyserade landets eget kaos, men då skulle värdegrunden falla som ett korthus.

Så läsare får bara nöja sig med ett känslosamt konstaterande. För det eskalerande våldet har enligt redaktionen ingen koppling till massinvandringen….

 

 

5 reaktioner på ”Media folkets fiende eller bästa vän?

  1. Kulturfolk ägnar numera lite tid åt måleri, teater och musik, istället mer åt att bedriva politisk propaganda och begränsa åsikter de inte gillar. Tidningar och bibliotek är plattformar sådana personer har infiltrerat för driva politik under kulturens täckmantel.

    1. Lärare måste uppfostra ungar, media läsarna och granskar folket mer än makten, politiker värnar om ”flyktingar” men glömmer fattigpensionären, domstolar friar brottslingar när värdegrunden står på spel, mm, mm, i landet upp och ner.
      Harriet.

  2. Vad händer om 300 miljoner människor uppfostras till att tänka att de har en laglig rättighet till freedom of speach? Svar: Det blir antagligen ganska trångt om snackutrymmet.
    Off topic Youtube håller jag för mer intressant än facebook

  3. Helt rätt Hasse. Olof Palme fick igenom prop. 1975:26 – med full enighet i riksdagen ,att gå mot ett mångkulturellt samhälle (lärde mig detta i ”Julia Ceasar´s” bok ”Världsmästare i godhet” fr.2010 ) – den boken fick polletterna att trilla ned som man säger. Kan verkligen rekommenderas.
    J.C. menar att O.Palme efter den framgångsrika o lyckade arbetskraftinvandringen på 50-60-talet ,och han själv blivit varm i kläderna, efterlyste mångfald och ”valboskap”
    – o så blev det.
    I samband med denna framgång i riksdagen riktade O.P. skarp varning till media att aldrig säger aldrig skriva något negativt framöver om invandringen och ev. negativa konsekvenser – och på den vägen har det fortsatt i ca 40 år ..eller.
    – Då, SIV Statens Invandrarverk tilldelades stora resurser – skrivningar i SOU formulerades i favör till de tillströmmande, mer eller mindre underförstått att vi svenskar skulle anpassa oss, medan de ”nya” inte ska behöva ge avkall på sin kultur o.s.v.. Ja ni vet.
    Det sägs att på Journalistförbundets rikskongress i Saltsjöbaden någon gång på 80-talet ska Palmes uppmaning ha upprepats – och på den vägen är det.

Kommentarer inaktiverade.