Svensk flyktingpolitik, moraliskt högmod går före fall?

Nu råder stor uppfinningsrikedom från våra politiker för att ge sken av att klara migrationen, när deras humana, berikande och värdegrundsbaserade politik, inte längre väcker beundran, utan enbart löje i utländsk media.
”New York Times” fascinerar sina läsare med bilder, reportage om vuxna män som behandlas som barn, ”Daily Mail” beskriver vår flyktingpolitik som en gigantisk bluff och journalisten Margret Wente rapporterar för sina läsare i Kanada, om den svenska migrationens misslyckande i ”The Globe and Mail.”
Hon skriver bland annat att Sverige nu har stora problem med integrationen, om den ständigt ökade arbetslösheten hos invandrare, om skolresultaten som bara sjunker, om kriminalitet, no go zoner och om att Malmö, Sveriges tredje stad är en ekonomisk katastrof…
Gemensam nämnare i utländsk media är att moraliskt högmod går före fall.
Här hemma protesterar eliten när flyktingboenden och hem för ensamkommande barn kommer för nära, då kliver de ner från sin moraliska pedistal och säjer ”nej, vi vill inte ha dem här.”
Reaktionen känns igen från i EU:s medlemsländer när det gäller flyktingmottagande.
”Snabbspår” in på arbetsmarknaden är arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons recept och hon är nu mycket stolt över sitt utökade ansvarsområde. Kanske är det hon som egentligen är vår vice statsminister och inte Åsa Romson. Att gå i opposition mot sig själv kräver både tid och fantasi och detta har nu högre prioritet än regeringsduglighet hos miljöpartiet. Revirkrock med övriga ministrar kan bli resultatet av Ylva Johanssons utökade befogenheter, för en minister vill helst jobba ifred på sitt departement utan pekpinnar från andra.
Ylva Johansson bara ler, när någon journalist försynt frågar hur Sverige skall klara av att få ut alla nyanlända på arbetsmarknaden, då svarar hon glatt ”vi ska klara av det”. Det hade varit ärligare om hon sagt god dag yxskaft.
Ett annat knep är att skylla den misslyckade invandringspolitiken på andra.
För långsam validering, alla måste ta sitt ansvar är mantrat, inget nämns om gräddfiler och slöseri med skattepengar till Jan Emanuel Johansson (s) och hans gelikar, som gjort sig enorma förmögenheter genom smarta tjänster inom flyktingindustrin.
Migrationsverket betalar utan prut, för de arbetar på löpande räkning till skillnad från andra verk och myndigheter, trots att finansministern tar nya miljardlån, som skall betalas av kommande generationer.

Det saknas inte varningar från personer med gedigen kompetens om pågående snabbspårs konsekvenser.
Lärarutbildning på arabiska, då räcker ett år för lärare från Mena länder. Att behärska det svenska språket med tolkningar och förstå viktiga nyanser, verkar inte vara så viktigt för dessa snabbspårsentusiaster.
Det språkliga kunnande är nyckeln till lyckad integration och möjlighet till riktiga tjänster på arbetsmarknaden och inte bara skattefinansierade som förstör konkurrensen.

Kanske var melodifestivalens …”Ja, jag vill leva, jag vill dö i norden” utbyte av norden till jorden i nationalsången nyligen ett utslag av denna språkliga nyorientering?

”Sverige behöver sjukvårdspersonal inte minst läkare” är ett annat favorit argument. Kulturvänstern älskar att vittna om hjärnkirurger som kör taxi och arbetar i tunnelbanan.
Här har humaniteten flugit sin kos, inte en tanke på att denna åderlåtning av kompetens från fattiga länder får svåra framtida konsekvenser vid återuppbyggnad, när permanenta uppehållstillstånd beviljas i stället för tillfälliga, som mer öppnar för återvändande.
Utbildad sjukvårdspersonal från andra länder räcker inte på långa vägar till att försörja alla nyanlända, som har stora behov, som tar mycket av vårdens resurser.
Ett annat problem som negligeras är undermåliga utbildningar och skolgång i hemlandet.
Åsa Wennberg på socialstyrelsen skrev i Göteborgsposten 2015-10-07 att ”Läkarexamen, vanlig bluffmerit”.
Ett hundratals dokument varje år är falska och att AT-och kunskapsprov har brister. För gör personen som ansöker om legitimation proven flera gånger, så lär man sig frågorna trots otillräcklig bakgrundskunskap. Detta avslöjas först ute på fältet, där sjuka patienter kan drabbas, när klinikchefer och sjukhusledningar blundat för länge.
Men våra riksdagsledamöter har privat vård och behöver inte drabbas av dessa farliga konsekvenser när språkförbistring och otillräcklig grundutbildning återfinns hos alltför många nyanlända, som nu fort knuffas in i regeringens snabbspår.
I stället för att inse konsekvenserna av sin politik och byta spår, så rustas i stället till motattack där projektet skönmålning av Sveriges flyktingmottagande skall ut i elak, internationell media, som nu svärtar ner den humanitära stormakten.
Initiativet kommer från Sveriges ambassad i London, med ministerrådet Ulrika Fuhered i spetsen, som redan invigt Lövens statssekreterare Hans Dalgren i ärendet.
Kanske det väl beprövade konceptet om främlingsfientlighet inte får samma skrämseleffekt hos utländsk journalistkår, som här hemma? Förmodligen hoppas man på uppresningshjälp från högmodsfallet.

Lästips!
http://www.gp.se/nyheter/ledare/ledarkronika/1.3008915-alice-teodorescu-vart-sjalvforakt-forsvarar-andras-integration

http://www.svd.se/professor-snabbspar-till-svenska-fungerar-inte/om/debatt