Ayaan Hirsi Ali skriver om immigration, islam och kvinnors rättigheter. Hon föddes i Somalia, där hennes far var oppositionspolitiker. Familjen tvingades fly och kom efter lång flykt till Tyskland. Hon tvingades som 18 åring åter på flykt, denna gång från familjens hedersförtryck som lovat bort henne till en släkting. I Nederländerna fick hon politisk asyl och fortsatte sin kamp för kvinnors rättigheter, som liberal politiker i parlamentet med islams kvinnoförtryck i centrum. I dag bor hon i USA med sin familj. Hennes make är sedan 2011 den kände historikern och författaren Niall Ferguson, som anses tillhöra världens mest inflytelserika personer. https://sv.wikipedia.org/wiki/Niall_Ferguson

Bildkälla: Bokus.com

”…….Tillsammans med filmaren Theo van Gogh gjorde hon 2004 den kontroversiella kortfilmen Underkastelse, som handlar om kvinnoförtrycket inom islam. Filmen väckte ilska bland många muslimer i Nederländerna, som såg filmen som hädelse. Den 2 november2004 mördades van Gogh av en muslimsk fanatiker. På van Goghs döda kropp fanns ett brev med dödshot även mot Hirsi Ali.^[2] Sedan dess lever hon på hemlig adress och under ständigt livvaktsskydd……..” https://sv.wikipedia.org/wiki/Ayaan_Hirsi_Ali

Hennes senaste bok ”Villebråd” kom ut i början på 2021 och den handlar om ”massmigration, sexuellt våld och kvinnors rättigheter i Europa. Den handlar om det europiska etablissemangets kolossala misslyckande. Och den handlar om lösningar, påhittade och äkta på problemet” skriver hon som första mening i inledningen.
Boken är välfylld av exempel på konsekvenser av västs mansöverskott från muslimska länder. Där västerlandets kvinnor blivit Villebråd, precis som deras egna har varit under århundranden under Koranens förtryckande suror.

Tyvärr gör analysen av massmigrationens grundorsak halt vid FN:s och EU:s heliga konventioner. För många författare dras en rullgardin ner, när den globala elitens planer på en världsregering avslöjas.
Då tappas skärpan och ersätts av övertro på politiska åtgärder och de vägrar se att det är nationernas nuvarande regeringar som är den globala finansmaffians lakejer. Deras mål är en teknokratisk världsregering, medlet är massmigration som söndrar nationalstaten och då offras kvinnorna, som blir Villebråd.

Recensionen på bokens baksida lyder;

”Varför talar vi så lite om det ökade sexuella våldet i Europa? Och varför är det tabu att diskutera problemet i relation till den ökade invandringen av unga män från muslimska länder?
Ayaan Hirsi Ali menar att det pågår en tyst, men genomgripande urholkning av kvinnors rättigheter i delar av Europa. Hon har själv flytt förtryck och menar inte att invandringen måste upphöra, utan att kraven på assimilering och integration måste öka i kraft. Framförallt måste vi sluta att tabubelägga ämnet, annars riskerar vi att populister och andra högergrupper får monopol på debatten.…”

Hon kräver att assimilering till västs värderingar är ett måste för invandrare med annan religion och avslutar med

”…om vi misslyckas med det kommer kvinnor att vara de största förlorarna medan högerpopulister och islamister kommer att vara vinnarna – vilket innebär att den liberala demokratin själv kommer att bli den slutliga förloraren.”

Tyvärr är detta kännetecknet för den liberala demokratin, att försöka sitta på två stolar samtidigt. Rädslan att kopplas ihop med så kallade högerextremister, utan att nämnvärd precisera vilka de är och vad deras budskap består av, är sorgligt.

Per Bolund brusmetade Åkesson och hans väljare i söndagens Agenda, som han till slut på Åkessons fråga ”Vem kallar Du brun?” svamlade bort med partiets nazistiska rötter. I dag sitter islamister på varenda gren av MP:s träd och stammen/partiledningen ligger inte långt därefter i sitt vurmande för islam, som är krigens och erövringens religion, där kristna, judar och otrogna skall avrättas i Allahs namn, med ärkebiskopens jubelrop; Allahu Akbar!

https://www.gp.se/ledare/milj%C3%B6partiet-leder-sm-i-nazireferens-1.56560687

När jag tar del av bokens gedigna innehåll med 615 notförteckningar ofta bestående av respekterade forskares publikationer, så ser jag ingen större skillnad mellan så kallade högerextremisters budskap och det Ayaan Hirsi Ali själv levererar.
Hon ger otaliga exempel på hur kvinnors liv stympas av hedersförtryck, PK samhällets undfallenhet bakom religionsfrihetens fasad och rättsväsendets förfall är imponerande.
Men vad hjälper det, när hennes lösningar på massinvandringen från dysfunktionella länder är precis vad som globala makthavare vill ha.

Hon tror att det skall gå att reformera islam främst med kvinnors medverkan och att Europas makthavare till slut skall få klarsyn, sluta med eftergifter mot islams fundamentalister, ställa krav på assimilering och återupprätta rättsväsendet, medan asylrätten och migrationen skall fortgå precis som tidigare.

För mig låter det som en sann liberal som svävar högt uppe i det blå, självklart för att inte råka i onåd hos den globala eliten, som hennes make tillhör.
Asylstopp, återvandring och utvisning är enligt henne inte realism utan enbart högerpopulism.

Massinvandringen av ekonomiska migranter utgör en majoritet av alla som söker asyl i Europa och måste stoppas. Ali konstaterar att välfärdsländer i norr lockar till sig analfabeter och lågutbildade migranter, medan högutbildade söker sig till andra länder.

Sverige och Tyskland är de största dragplåstren för icke integreringsbara invandrare, medan statsmedia länge klamrade sig fast vid ”kompetensregnet”. Dessa mångkulturella länder har tyvärr lättindoktrinerade medborgare. Värdegrunden och det lika värdet får makthavarnas brott mot både Schengen- och Dublinförordningarna att dunsta bort. Med fortsatt invandring inklusive muslimska kvinnors rikliga barnafödande, kommer västerlandet att gå under eftersom pågående islamisering inte stoppas (min kommentar).

Ali gör en intressant liknelse om förnekelsens strategier utifrån den kända psykologen Elisabeth Kubler-Ross teori om människans olika stadier vid budskap om svår sjukdom med död; förnekelse, ilska, förhandling, depression och till slut acceptans inför sitt öde.
Ali anser att Europa endast kommit till den första fasen med förnekelse.

Jag anser att Ilskan finns hos oss som ser verkligheten som den är utan skygglappar, men då kommer den vänsterliberala rasiststämpeln snabbt fram.
Tack vare FN:s omhuldade konventioner, som av liberaler betraktas som Moses stentavlor huggna i sten från vår Herre, är samhällets förnekelsefas permanent och acceptansen inför vårt öde kommer först vid välfärdsstaters sammanbrott. Därför saknas analys av dagens herrar i alltför många samhällskritiska böcker och skrifter.

Men glädjande undantag finns, till exempel Jackob Nordangård, vars boktitlar ger raka besked

• Den globala statskuppen
• Rockefeller : en klimatsmart historia. 
• Rockefeller : controlling the Game. 
• Domedagsklockan : och myten om jordens ständiga undergång.

Jag tror att Ayaan Hirsi Alis budskap om att reformera islam och krav på assimilering till västs värderingar är dömt att misslyckas, så länge den postmoderna liberalismen går i armkrok med kulturmarxisternas vurm för identitet, ”woke” medvetenhet om orättvisor och ”cancell” utstötning av oliktänkande.

Räddningen för västerlandet är populister och högerextremister, dvs, människor som ser igenom det globala narrativet om mångkultur och vill värna nationen, som med folkets rösträtt är grunden för demokrati. Men då måste liberaler kliva ner från sin godhets piedestal och inse verklighetens realiteter.