Svaret finns i en forskningsstudie som publicerats i Nature där huvudförfattaren Harvey Whitehouse säger att framväxten av komplexa samhällen gav oss stränga Gudar. Tidigare teorier har varit att Guden föregick en sådan samhällsutveckling. Här kommer artikeln via Sydsvenskan.
”En gud som ser och hör allt och kontrollerar att vi sköter oss. Så ser det ut inom många religioner. Men så har det inte alltid varit. Tidigare var det naturen som stod i centrum. Så varför växte tron på de stränga gudarna egentligen fram?
De stora världsreligionerna – kristendom, hinduism, judendom, buddism och islam – kan tyckas vara väsensskilda, men åtminstone en sak har de gemensamt. De har alla gudar och/eller övernaturliga lagar (som karma) som dikterar hur vi människor bör leva – och vad som händer om vi inte gör det.
Så har det dock inte alltid varit. I de jägar- och samlarsamhällen som har funnits under merparten av mänsklighetens historia och som fortfarande finns på sina håll var det inte vårt uppförande som stod i centrum för vår tro, utan naturen och dess krafter.
Enligt religionsforskarna inträffade förändringen när vi människor började bygga större och mer komplexa samhällen. För det var först då tron på ”de stora gudarna” växte fram, såsom inom de så kallade abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam) som alla har en sträng gud som inte tvekar om vi människor missköter oss.
Gud som övervakare
Enligt en teori har förändringen med övervakning att göra. I ett litet samhälle, som i en jägar- och samlarkultur, finns inget behov av moraliserande regler på samma sätt. Alla vet ändå vem du är – och vad du gör. I ett större samhälle, däremot, finns inte samma kontroll.
– Den ultimata övervakningsmekanismen är en gud som ser och hör allt. Även när ingen annan gör det, säger Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Det här är en bra studie som för första gången undersöker detta på ett systematiskt sätt. Tidigare har det bara funnits teoretiska spekulationer. De här forskarna tillhör en naturalistisk tradition där man försöker hitta biologiska eller evolutionära förklaringar bakom olika religiösa fenomen som de undersöker på ett systematiskt sätt, vilket fler borde göra, säger han.
Databas med uppgifter
Man vad var hönan respektive ägget? Var det tron på de stränga gudarna som resulterade i komplexa samhällen, eller var dessa gudar snarare en konsekvens av dessa samhällen?
Enligt den rådande teorin var det gudarna som kom först, men stämmer det?
För att ta reda på mer har Peter Turchin och hans kollegor genomfört en statistisk analys som har sin utgångspunkt i en databas där över 300 000 uppgifter över 500 samhällen de senaste 10 000 åren finns samlade. Där finns bland annat information om graden av samhällenas sociala komplexitet och religionsutövande.
Analysen, som nu presenteras i tidskriften Nature, går stick i stäv med den rådande teorin.
– Till vår förvåning motsäger våra data denna teori. I nästan varje del av världen från vilken det finns uppgifter, är tendensen att en moraliserande gud följde på en utveckling av social komplexitet, snarare än att guden föregick en sådan utveckling, säger Harvey Whitehouse, artikelns huvudförfattare, till tidskriften.
Kollektiv identitet
I själva verket, skriver forskarna, verkar standardiserade ritualer ha uppkommit i snitt hundratals år före gudar som intresserade sig för huruvida människor följde en viss moral eller inte.
Syftet med sådana ritualer var att stärka den kollektiva identiteten och fungera som ett socialt ”klister”.
– Våra resultat tyder på att den kollektiva identiteten varit viktigare än religiös tro för att främja samarbete människor emellan, säger Harvey Whitehouse.
Dessutom, säger teorin, är en moraliserande gud bättre när många människor som inte känner varandra ska samarbeta. På så sätt, menar forskarna, var de stora gudarna och deras religioner en bidragande orsak till att mer socialt komplexa samhällen kunde växa fram. Om människor hade samma regler och dessutom trodde på en bestraffande gud, blev det lättare för dem att samarbeta.
– Det har länge varit en debatt, varför människor – till skillnad från andra djur – kan samarbeta i stora grupper bestående av genetiskt obesläktade individer, säger Peter Turchin vid University of Connecticut.
Göran Larsson, som inte själv var inblandad i forskningen, tycker att slutsatsen är rimlig.
Fakta: De tre religionerna
De tre religioner som kanske mer än andra utmärker sig för att ha stränga gudar i dess mittpunkt är judendom, kristendom och islam. Alla dessa tre trosriktningar har ett gemensamt ursprung och kallas ibland för de abrahamitiska religionerna, eftersom de har Abraham (på arabiska Ibrahim) som en central gestalt. Med slavinnan Hagar fick Abraham sonen Ismael som blev stamfader för araberna, och med sin hustru Sara fick han sonen Isak som blev stamfader för israeliterna. Namnet Abraham betyder följdriktigt ”far till många”. Staden Hebron på Västbanken anses vara Abrahams stad och är därför helig för både judar och muslimer.
En annan gemensam sak för de tre religionerna är att de alla tror på en enda gud som ingriper i människors liv.”
Min kommentar:
I dag har Europas värdländer och migranter utifrån inte samma regler och tror inte på samma Gud, därför ersätts samarbetet ofta av konflikter, som söndrar nationen, vilket får det sociala klistret att försvinna. Vilket är den globala finanselitens mål, för att förverkliga NWO.
Källa
https://www.sydsvenskan.se/2019-03-30/darfor-fick-vi-stranga-gudar