Frågar sig Julius Soreff.
Hej!
Kolla gärna bif. artikel och även skrivelsen i tidningen Proletären. Konstigt att den tidningen är mer engagerad än SvD, DN mm i frågor kring organiseringen och driften av sjukvården. Diskussionen förs i slutna gruppen ” nätverket mot olämplig styrning av sjukvården” eller har ytterligheterna i NPM/ekonomistyrning vs vänsternarrativ träffat och slutit cirkeln på andra (mörka?) sidan?”
Soreff återger också mejlväxling med kollegor, vars uppfattning är att socialstyrelsen sidosteppar professionen på golvet. Inte ens protester från läkare, docenter och professorer får något fäste, när socialstyrelsen är i farten. Och med Lena Hallengren (s) som socialminister så fastnar ingen kritik, corona kommissionen är förtvivlad över att inga anteckningar finns från 149 möten mellan regeringen och FHM.
Denna illustration om socialstyrelsens begreppsmodell, säger väl allt. Att den inte är läsbar innebär bara att den heller inte är tillämpbar inom Hälso- och sjukvården.
Nu över till professor Mats Alvessons artiklar från Proletären.
När jag tar del av hans artiklar är det som ljuv musik i mina gamla öron;
”PROFESSOR OM VÄRDEGRUNDSVANSINNET: ”FUNKTIONELL DUMHET”
Varför har offentlig förvaltning blivit så intresserad av värdegrunder, policys och rapporter? Mats Alvesson, professor i organisationsteori vid Lunds universitet, menar att det är ett påfund från medelklassen. Mats Alvesson har skrivit tre böcker om den funktionella dumheten inom administration. Den senaste heter ”Tomhetens triumf” och är utgiven av bokförlaget Atlas.”
Nu har jag fått lära mig ett nytt begrepp;
Funktionell dumhet = oförmåga att kritiskt granska sitt eget arbete
vilket utgör grunden i Alvessons forskningsarbete om Hälso- och sjukvårdens avveckling från erfarenhet, kunskap och klokskap.
Tur att jag gick i pension för 10 år sedan efter > 40 års arbete inom rehabilitering, för då låg den värdelösa värdegrunden i sin linda. Därefter har den exploderat.
Nu skall alla vårdanställde genomgå en tvådagars utbildning i tillitsbaserad värdegrund, efter att New Public Management (NPM) sjunkit ihop som en sufflé. Tillitsdelegationen med en rad experter (få från golvet) har fått regeringens gehör eftersom utbildningen mest består av vackra floskler utan att någon konkret förändring från NPM äger rum. Med undantag av konsulter som vädrar morgonluft och chefer som vill visa handlingskraft bakom deras tomma ord. Några exempel på innehåll;
Tvådagarsutbildningen kommer utgå från sex principer: demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service.https://proletaren.se/artikel/vad-ar-tillitsbaserad-styrning-och-varfor-ska-du-bry-dig
– Ofta kommer dessa påfund från medelklassen, konstaterar Mats Alvesson.
”……. Bättre vetande personer som ska hitta på saker som de tror leder till en förbättring. Enkäter, utbildningar, värdegrunder och så vidare. De som gynnas i allt detta är ofta de som gillar att snacka.
– Att jobba med något konkret i kärnverksamheten ses inte som något fint. Vad dessa personer istället vill ha är något mer indirekt. Att sitta med policys och olika ritualer kring detta. Och en högskoleexamen har blivit en inträdesbiljett till dessa positioner….”
Socialdemokraterna trodde att högskoleutbildning skulle leda bort från klassamhället, men det blev tvärtom. I dag dräller det av högutbildade med utbildning inom kommunikation, värdegrunds strategier, normer, strukturer mm som måste ha jobb, medan duktigt yrkesfolk är en bristvara, även utanför vården.
Byråkrati har en inneboende expanderings kapacitet. Cheferna drar hellre ner på vårdplatser än anställda på sjukhusens kommunikationsavdelningar, då dessa oftast helt onödiga tjänster har ledningens omsorg. Eftersom dessa ordmakare utgör en skydd mot ledningens påtvingade neddragningar, omorganisationer och besparingar med sina floskelomskrivningar, som vi skall genomföra en effektiv bemanningsplan vilket betyder i klartext att några av er kommer att få sparken och de som är kvar får sämre scheman och övertidsersättningar.
Vilken tur att jag hann undan detta elände under mina yrkesår 1969-2012 som sjukgymnast inom rehabilitering. Titeln sjukgymnast har ändrats till fysioterapeut, området har utvidgats, där svårt sjuka, förlamade får allt mindre rehabilitering. Vi äldre gymnaster hade stora händer, i dag är de mindre, eftersom pratet har fått allt större plats.
Begreppet learning by doing har ersatts av learning by talking, vilket den problembaserade pedagogiken premierade.
”Dagens samhälle utmärks av grandiosa självbeskrivningar och anspråk i stor skala. Detta samtidigt som kampen om godbitarna – yrkespositioner, utbildning och konsumtion – i allt högre grad handlar om ett nollsummespel. Varumärkta produkter uttrycker identitet och tjusighet. Men mycket av detta är substanslöst prat och rymmer inslag av bondfångeri och självbedrägeri. Bakom den grandiosa fasaden lurar tomhetens triumf (Adlibris).”
Substanslöst prat, bondfångeri och självbedrägeri är utmärkande drag hos nuvarande regering, som kommer att eskalera under valåret. Frågan är hur många väljare som kommer att inse detta och förstå att den humanitära stormakten måste finansieras med EU och Sida genom dränering av medel till statens ansvarsområden. Om oppositionen skulle bli så mycket bättre i regeringsställning återstår att se.
Kanske Proläteren med det kommunistiska partiet skulle lyckas bättre?
Läs gärna en gedigen artikel från SvD ; ”Nu är det omikron och hemliga handlingar – allt har förändrats” Hemliga dokument, sjuka politiker och tvära kast i partiernas positioner. Med den fjärde vågen tog sig pandemin in i valrörelsen” där även vårdens organisation tas upp.