Världens längsta inbördeskrig har pågått i Sudan sedan landet blev självständigt under 1956.
Armén med olika diktatorer i ledning på den ena sidan och rebellrörelser med mer folkligt stöd på den andra. Militärkupper har avlöst varandra i olika fraktioner, valfusk och en civil regering med demokratiska val har aldrig lyckats komma till makten.
Ett fredsavtal slöts under 2005 mellan norr och söder, där motsättningar varit legio. I juli 2011 delades Sudan, den södra delen blev en självständig stat Sydsudan, där Nilens vatten var av stor vikt, som resulterade i konflikt med Etiopien.
Ekonomin är på fallrepet av årtionden med inbördeskrig, vatten bristen är svår och sjukvården saknar resurser. Infektionssjukdomar och matbrist skördar många liv, där små barn är mycket utsatta under återkommande hungersnöd.
Vilken sida USA med CIA stöder är inte svårt att räkna ut. USA följer samma mönster som i Ukraina. De stödjer ofta regeringssidan, där de ser till att marionetter blir makthavare, avsätter tidigare presidenter som lutar sig mot öst, Ryssland och Kina. Och världsbanken finns ofta i bakgrunden med sina lån, som sätter landet i framtida skuld.
I länken från Utrikespolitiska institutet finns ett schema över viktiga händelser från 1956 fram till idag 2023 för ev. mer intresserade läsare, själv orkar jag inte följa med i alla turer.
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sudan/
Under april i år var det dags igen med eskalering av stridigheter om makten.
Denna gång står kampen åter mellan militära ledare, generalen al-Burhan på den ena sidan och hans antagonist general Mohamed Hamdan som leder paramilitära styrkor under namnet RSF (Rapid Support Forces), båda gör anspråk på att leda landet.
Innan dess var de sams, när de under 2019 avsatte diktatorn Omar al.Bashir och bildade ett junta styre och lovade demokratisk utveckling för Sudan. Men så långt kom de aldrig, för i fjol ägde en ny militärkupp rum och där de petade bort civila ledare från juntastyret och där flera fängslades. Nu slåss Burhan och Hamdan om makten och planen om att RSF: styrkor skulle integreras i armén gick om intet.
Ryska Wagner gruppen uppges ha försett RSF styrkor med vapen. Moskvas närvaro sägs ha ökat sedan invasionen av Ukraina. Inte minst ska Rysslands intresse för sudanesiska guldresurserna ha vuxet, meddelar SvD. https://www.svd.se/a/aby7MA/kallor-wagner-forser-sudans-milis-med-vapen
Vad USA intresserar sig för får läsare inte veta, då måste man gå till alternativen.
Där det framgår att CIA hoppades att Burham snabbt skulle krossa Hamdan, eftersom han mer kämpar för ett civilt styre, som USA inte vill ha, eftersom det är lättare att ha kontroll över en marionett, än om civila politiker från oppositionen kom till makten.
https://www.globalpolitics.se/bombning-av-khartoum-cia-stott-kuppforsok-i-sudan/
Vad som är intressant är hur många länder i Afrika, som vänder USA och väst ryggen och förlitar sig mer på Kina och Ryssland, till Joe Bidens och hans utrikesminister Antony Blinkens frustration.
Omkring 400 000 människor har mist livet i Sudans inbördeskrig sedan 2013, nästan 2,4 miljoner har flytt landet och omkring 1,9 miljoner är internt fördrivna inom Sydsudan.
Men vad hjälper det, när folket åter ber om fred, men för döva öron och bomber viner ännu över hustaken i huvudstaden Khartum trots löften om eld upphör.
I Globalis finns en uttömmande artikel om Sudan, där man ger orsaker till konflikten. Rebellgrupper, motsättningar, övergrepp, hungersnöd, fredsförsök och FN:s insatser. Men, eftersom det är FN förbundet som styr innehållet så är det knäpptyst om USA:s roll både i det fördolda bakom kulissen och framför om USA:s direkta interventioner. Inte ett ord om att världspolisen med väst är på fallrepet. Så kampen mellan öst och väst lär fortsätta både i Afrikas och Sydamerikas instabila länder. https://www.globalis.se/konflikter/Afrika/sydsudan
Det finns många internt fördrivna flyktingar i Sydsudan som får nödhjälp från FN. Foto: FN-foto/Tim McKulka. Bild från artikeln.
Nu skall svenskar evakueras från Sudan, med en skyddande styrka på 150 man, meddelade statsminister Kristersson, under en presskonferens på fredagen den 21 april (Sveriges Radio). Vi får hoppas att det inte blir samma kaos som när svenskar skulle evakueras från Afghanistan, när världspolisen hade flytt fältet och lämnat kaos efter sig. Med på planen hem, fanns då många utan fastställd identitet, men UD lät alla ändå få gå ombord och med migrationsverkets undermåliga handläggning kan många leva gott i Sverige eller valt att försvinna beroende sin bakgrund. Flygplatsen i Khartum har milis styrkorna med RSF kontroll över, vilket gör evakueringen svår. https://ledarsidorna.se/sudan-allt-popularare-resmal-regeringen-forbereder-evakuering-av-svenskar/
https://samnytt.se/sverige-skickar-bevapnad-styrka-till-farlig-evakuering-i-sudan/ nu är bevakningsstyrkan uppe i 400 man.