Om dessa olika strategier skriver Peter Engellau i Det Goda Samhället. https://detgodasamhallet.com/2024/09/08/patrik-engellau-tva-strategier-att-hantera-motgangar-bonden-paavo-och-vredens-dag/

Så här förklarar PE skillnader för att hantera motgångar mellan värdlandet i norr och utomeuropiska invandrare från söder, efter lite krumbukter om förenkling av fördomar (dvs evidence från verkligheten).

”…Norr om Alperna ansluter sig folk till Paavos princip. Den säger att alla vedermödor som drabbar en människa beror på henne själv samt att hon därtill har ansvar för sin granne om grannen råkar i nöd.
Söder om Alperna gäller principen om Vredens dag. Den säger att alla påfrestningar som människan utsätts för beror på någon annan och att man därför vid iråkade pärser bör utlysa en Vredens dag och tillsammans med andra drabbade demonstrera på ett torg….”

För yngre läsare så är den strävsamme bonden Paavo en dikt från 1830 av Johan Ludvig Runeberg och handlar om den finske bondens mentalitet om att hjälpa sin granne när missväxt råder på hans åker när hans egen klarat sig från frosten med välfyllda ax.

Bild från detgodasamhallet.com Bonden Paavo

Nån annan ismen (dvs. motgångar, destruktiva handlingar är alltid samhällets eller någon annans fel) har vänstern tagit till sitt hjärta, offerkoftor har klätts på IS-krigare, rånare, mördare, torterare, våldtäktsmän och bedragare på löpande band. Eget ansvar har endast etniska svenskar.

Jag tror att det lika värdet för den korrekta eliten innebär att inga olikheter får finnas mellan människor från olika kulturer.
Mat, seder, kläder etc där får olikheter finnas, men inte inom människor, där är vi lika, detta för att underlätta för folkutbytet i Europa.
Att påpeka att utomeuropiska invandrares kultur och traditioner innehåller respekt, patriarkat och heder då brukar elitens brandkår rycka ut, ofta med feminister vid ratten, som upprört förklarar att dessa element minsann finns hos oss också. Länge har invandrares ökade benägenhet för brottsliga gärningar jämfört med etniska svenskars bortförklarats av experter med att svenskar minsann också har pucklat på varandra och försökt undkomma lagens långa arm, som numera är förfärande kort.
Därutöver har vänstern med medias hjälp försökt skydda sin väljarbas med ekonomiskt utsatthet varvat med tjatet om för få fritidsgårdar.

När klockan är fem över tolv, då plötsligt har Magdalens Anderssons (S) gäng tvingats vakna till under stora våndor och rörelsens fördömanden av den importerade brottsligheten har numera stora likheter med SD:s forna program. Men här står det förebyggande arbetet högt i kurs, när unga mördare går på export till våra förtvivlade grannländer, vilket endast har ökat brottsligheten och hånet mot det svenska samhället. Mer samverkan och mer resurser är alltid vänsterliberala politikers Halleluja rop. Eget ansvar för sina handlingar betraktas nästan som rasism för att inte tala om utvisningar och asylstopp.