Denna fråga ställer sig här Jan Ivarson, politiskt obunden, i detta inlägg.

”Det var länge sedan jag med ironi föreslog inkomstbaserade priser. Vi har dem redan sedan lång tid tillbaka. Kyrkoskatten är exempel. Den kallas ju ärligt för skatt och inte för avgift. Pensionen är annat exempel. Den som inte betalat får nästan lika mycket som många som betalat hela livet. Så är det när samhället tillhandahåller tjänster.

Det ligger nära till hands för politiker att införa inkomstrelaterade priser för alla varor och tjänster. Politiker behöver förstärkningar för stora behov, inte bara i Sverige, utan för EU:s och övriga världens behov. Metoden ligger en bit in framtiden i avvaktan på att det penninglösa samhället blivit infört.

El produceras både av statliga och privata bolag men är i praktiken ett monopol. Därmed ligger det nära till hands att tillämpa skattemodellen, inkomstbaserat pris för elkonsumtion. Nu har elpriset blivit högt även i USA. I Kalifornien funderar man på att införa inkomstbaserade elpriser. Sverige brukar ligga något efter, men vi kan förvänta oss något liknande här genom ständigt behov av ökad beskattning.

När principen införts för en vara kommer den sprida sig och underlättas av ett kontantlöst samhälle. Betalkort förses med en betalfaktor som räknar om varupriserna beroende på inkomst. Uppräknat pris blir skatt till världsvälfärden. Vi får en diskret variant av höjd marginalskatt på alla varor och tjänster.

En ny myndighet med inkvoterad personal med rätt värdegrund tillsätts för att bestämma svenskars betalkonstanter. De(n) laddas ner på ditt betalkort för att automatiskt räkna upp varupriser rättvist i kassan enligt din betalförmåga.

Metoden ger enkelt sätt för politiker att årligen justera upp betalkonstanterna. För att visa exempel på fungerande demokrati  kan vi förvänta oss politiska strider mellan partierna om det bara skall finnas en betalkonstant per person eller flera för olika varugrupper beroende på miljöpåverkan. Allt skall med!”

—————————————————————————————————–

När nya skatter väl har införts då finns inget återtåg. Det är som att korsa floden Rubicon. Ni minns väl när momsen infördes 1969 av Gunnar Sträng, då lovade han att den skulle tas bort längre fram….

Ps. Att korsa Rubicon har blivit ett uttryck för att man stålsätter sig och inte ämnar eller kan vända om. Floden var under Romarriket gränsflod mellan den romerska provinsen Gallia Cisalpina och Italien, som utgjorde rikets hjärtpunkt. Julius Caesar korsade floden medvetet år 49 f.Kr., och startade därigenom inbördeskrig. Ds.