En bloggföljare mejlade denna artikel från Snapphanen från den 6 maj av: Erling Marthinsen.
Han återger vad Adam Cwejman skrev i en ledare i GP nyligen.
–https://www.gp.se/ledare/det-svenska-inbordeskriget-ar-ater-har
Fotot finns i Snapphanens artikel och är från polisen
”Sverige genomlider en period av inre splittring och våldsamma konflikter – inte helt olikt den tid då Sverige skapades.
Folkungarna var ett besvärligt gäng. I Sveriges barndom, fram till mitten av 1200-talet, då man egentligen inte kunde tala om ett enat land, utmanade man ständigt kungamakten.
Så inleder Adam Cwejman en ledare i Göteborgs-Posten.
För 700 år sedan påbörjade Sverige sin våldsamma resa bort från stam- och klansamhället. En nation växte fram: en kung, en lag och en sorts centralmakt infördes gradvis. De ständiga upproren måste stoppas.
Det var så nationen Sverige byggdes sten för sten. I själva verket var Norge tidigare: Magnus Lagabøte regerade från 1263 till 1280 och förenade de olika lagarna till en enda lag för hela riket.
De människor som styrt Sverige de senaste decennierna är i färd med att förstöra allt
Magnus 7. Eriksson var kung av både Norge och Sverige från 1319 till 1364. Det krävdes med andra ord en norsk kung för att skapa en slags grundlag för Sverige, som blev rikstäckande 1350.
Detta följdes av Kalmarunionen under den danska drottningen Margrethe I 1389.
Men de människor som har styrt Sverige de senaste decennierna förstör allt, och detsamma kan sägas om både Norge och Danmark.
Märkligt nog går det moderna Sverige på 2000-talet tillbaka i tiden. Vi behöver gå tillbaka till Sveriges tidiga historia för att förklara och förstå några av de fenomen som blivit allt vanligare i vårt land.
De blodiga gängkrigen påminner om inbördeskrigen på 1200-talet. Klaner tar makten i allt större delar av Sverige och Norge följer efter. Centralmakten utmanas och motståndsviljan tycks obefintlig. För fyra år sedan medgav polisen i Sverige att kriminella klaner var ett stort hot.
– Just nu finns det ett 40-tal familjebaserade nätverk, klaner, som har kommit till Sverige enbart för att organisera brottsligheten. De har stor makt, stora mängder våldskapital och tjänar pengar på droger, våld och utpressning. De söker sig också in i näringslivet och politiken för att försöka kontrollera en kommun eller till och med Sverige, sa vice polischef Mats Löfving i maj 2020.
Cwejman menar att gängkriminaliteten har lett till att Sverige redan befinner sig i ett inbördeskrig. Många av de 60 000 gängkriminella bor i områden där staten har avskaffats. Även i Norge talas det nu öppet om ”utsatta områden”.
Men inbördeskriget är importerat. Invandrargängen slåss mot varandra om makt och inflytande. De ignorerar helt den löjligt svaga centralregeringen och är helt likgiltiga inför slumpmässiga och oskyldiga människor som blir måltavlor. Svenskar är kaffe, de är lagliga byten; Speciellt tjejer.
Blotta hotet om våld skapar rädsla och räcker för att utpressa företag och politiker. Att skjuta en polis skapar bara problem. Men våldtäkter av små flickor ignoreras i stor utsträckning, och förnedrande våld i skolor tillåts passera. Till och med mord ignoreras så länge gärningsmannen är under straffrättslig myndighetsålder. Detta utnyttjas cyniskt av gängen.
Det är dags för Norge, Danmark och Sverige att avskaffa straffbarhetsåldern för grova våldsbrott. Om du är tillräckligt gammal för att våldta och döda människor är du tillräckligt gammal för att tillbringa resten av ditt vuxna liv i fängelse eller (helst) skickas tillbaka till ditt hemland, oavsett medborgarskap.
Gangsters med invandrarbakgrund är det nya Folkungarna.
Från 1990-talet och framåt fick Sverige åter lokala krigsherrar, stamledare och folkungarna – personer som på olika sätt utmanar vad det innebär att Sverige har en centraliserad makt – med rätt att beskatta, skydda, bruka våld och i vissa fall till och med utöva rättvisa.
Det tog många år, men Folkungarna förlorade till slut och 1280 var det över. Ledarna avrättades och lag och ordning återställdes i Sverige. Sedan kom riket och lagarna med hjälp av en norsk kung.
Sverige blev en absolut ärftlig monarki, och som det stod i Magnus Erikssons lag från 1350 fick det inte finnas mer än en kung – inga oroligheter och uppror, ingen konstig maktdelning, centralmakten var en och absolut.
Men 670 år senare har kaoset återskapats, och även de sanna svenskarna är djupt splittrade.
Adam Cwejman tror att det fortfarande finns hopp.
Med rätt regelverk kan polis, domstol, åklagare, Skatteverket och andra myndigheter samverka för att undanröja gängens möjligheter att utmana det svenska samhället.
Men det kräver en bred insikt om vad som pågår och en förståelse för att om människor blir självbelåtna eller inte är tillräckligt beslutsamma kommer saker och ting att bli mycket värre.
Norska politiker bör vara uppmärksamma, men det är som att tro på jultomten. Snart ska fredsnationen Norge börja medla mellan de kriminella gängen i grannlandet. Kanske kommer Barth Eide att föreslå en tvåstatslösning?”
—————————————————————————————————————–
Tyvärr så saknas i vanlig ordning analys varför detta inbördeskrig pågår. Vilka som är beställare av folkutbytet och vilka som är utförare, men då kanske statsmedias ledarskribenter fick söka annat jobb. Ett steg framåt är ändå att symptombeskrivningar nu följs av historisk tillbakablick, som borde få folk att reagera.
Tänk om jag under yrkestiden som sjukgymnast inom rehabilitering endast hade sagt till en patient som sökte hjälp för värk i ryggen; det är inte OK, det är inte acceptabelt och med dessa ord var det klart.
Bild från Jeanders härliga bildblogg, https://jeanders-bilder.blogspot.com/
Nu finns köer även till övriga nordiska länder.
Tyvärr tror jag inte på Adam Cwejman hoppfyllda artikel avslutning;
”…Så länge det skapas rätt lagutrymme så kan polis, domstol, Kronofogden, Skatteverket och andra myndigheter samfällt utplåna gängens möjligheter att utmana det svenska samhället. Men det måste finnas en bred insikt om vad det är som pågår och förståelse för att om man drabbas av vankelmod eller inte är tillräckligt resolut så kommer det att bli betydligt värre….”
Bara i denna blogg finns det otaliga inlägg om hur ledningar på dessa myndigheter själva är en del av problemet. De är tvingade att följa regeringens regleringsbrev, som följer EU:s, som följer FN;s med WEF;s Davosbröder. Invandrare är nu så många att de påverkar valresultat och politiker har nu bråttom att täppa till munnen på alla som ständigt protesterar. AFD:s framgång i Tyskland måste stoppas medan tid är, därför blir det bara värre och värre. Eftersom politikers insikt främst finns i Agenda 2030 och inte om massinvandringens konsekvenser för folket.