Äntligen tänker jag när jag läser om Sahra Wagenknecht i Tyskland, en rebell som blivit en maktfaktor i landet.
Hon var tidigare engagerad i det tyska vänsterpartiet Die Linke, men lämnade det efter många kontroverser och startade ett eget parti BSW under 2023 (Bündnis Sahra Wagenknecht) och fick med sig fler avhoppare.
BSW fick drygt 6 procent av rösterna i det tyska EU-valet, mycket tack vare partiets program med hennes uttalande Vi finns till för alla som har tappat hoppet om demokratin, vilket gav partiet ett första mandat i EU parlamentet.
I delstatsvalet i östtyska Sachsen och Thüringen nyligen blev BSW det tredje största partiet, där AfD överlägset tog första platsen och den tyska regeringens rödgröna partier fick bara 10 % av medborgarnas röster. Missnöjet hade nått ytan till förbundskansler Olaf Scholz, förskräckelse.
I många stora frågor råder stor samsyn mellan dessa partier som båda har en befriande syn på klimatet utan undergångsprofetior och de tar avstånd invandringens berikning. Partierna förordar fredsförhandlingar både i Ukraina och Gaza.
När Ukrainas president, USA:s marionett Volodymyr Zelenskyj besökte förbundsdagen i Berlin i juni så bojkottade båda partierna demonstrativt hans tal. Vilket de gjorde helt rätt i. Hans skådespelartalang verkar ha sett sina bästa dagar, då alla inser att fredsförhandlingar är ett måste, förutom krigsindustrin med våra egna lakejer.
Det jag uppskattar mest hos Sahra Wagenknecht är hennes åsikter om vänstermänniskor som hon kallar för en hycklande ”livsstilsvänster” vilket jag själv redan under 70-talet stötte på hos de renläriga gossarna när jag nyktrade till från min röda ungdom. Ett signum för dessa fina och goda människor är att de aldrig bjuder på en bulle till kaffet. https://detgodasamhallet.com/2019/09/24/gastskribent-harriet-larsson-om-min-roda-ungdom-tillnyktring-och-bla-alderdom-2/
Kanske blev hennes bok ”Die selbstgerechten” (De självrättfärdiga), för mycket för Die Linke. Boken kom ut under 2021 där hon gick till angrepp mot arroganta ”vänsterliberaler”. Den röda tråden i boken är hennes konstaterande ”Jag betraktar det som en tragedi att flertalet socialdemokratiska och vänsterinriktade partier låtit vänsterliberalimsen föra dem på villovägar”, vilket har stor överensstämmelse på vårt eget vänsterparti, där verklighetsfrånvända akademiker tävlar i wokerasism.
Citat från https://www.dixikon.se/die-selbstgerechten-sahra-wagenknecht/
”….Vad som gör Wagenknechts bok särskilt intressant är att hon huvudsakligen skjuter skarpt mot Die Grünen och mot sitt eget (tidigare) parti, vänsterpartiet Die Linke.
Hon är visserligen känd för sin frispråkighet, men med tanke på att hon är förbundsdagsledamot och tillika ett av partiets mest framträdande profiler, är hennes skarpa kritik mot de egna leden närmast häpnadsväckande.
Hon vänder sig särskilt mot att den identitetspolitiska rörelsen betraktar sig och betraktas som vänsterliberal, medan den enligt Wagenknecht i själva verket varken är vänster eller liberal.
Att tillhöra vänstern innebär per definition att engagera sig för dem som har det svårt i samhället och som ofta saknar både bildning, välstånd och inflytande. Men dessa så kallade vänsterliberaler kommer huvudsakligen ifrån och har särskilda intressen kopplade till storstädernas välbeställda akademiska medelklass.
Vidare menar hon att liberal inte minst innebär tolerans mot oliktänkande, vilket är en sällsynthet hos cancelkulturens bildstormare och skarprättare. Liberalismen kämpar traditionellt också för jämlikhet och likhet inför lagen, fortsätter hon, medan identitetspolitiken i många avseenden tvärtom verkar för särbehandling av olika människogrupper.
Wagenknecht tycks visserligen vara övertygad om att de värsta avarterna av woke-kulturen med tiden kommer att försvinna eller reformeras, men att de hinner göra så pass mycket skada på samhällsklimatet i stort att det är viktigt att med goda argument granska effekterna av deras ofta antihistoriska och antiintellektuella föreställningar och slagord….”
Jag förstår att Berlin med Olaf Scholz är bekymrad över dessa partiers framgångar, för att inte tala om de gröna och de röda traditionella partierna som blir obarmhärtigt avslöjade för deras självgodhet och översitteri mot oss utanför åsiktskorridoren.
Fakta från https://www.tv4.se/artikel/tt-240906-tyskwagenknecht-78100eed/vansterrebell-blir-tysk-maktspelare