”Bokslut för oktober
Med risk för att låta som Donald Trump: Sveriges journalister står inte på folkets sida. Kanske har de aldrig riktigt gjort det, men nu mindre än nånsin. Och ja: jag vet att det finns undantag men jag talar i generella termer (och med ”generella termer” menar jag främst public service, TV 4 och de stora dagstidningarna).
Så som landet utvecklar sig just nu (se länklistan nedan) borde det vara varje journalists prio 1 att på ett så ärligt och osentimentalt sätt som möjligt ta reda på varför alla dessa vansinniga våldsbrott sker och sen ställa ansvariga mot väggen.
Sveriges journalistkår tänker annorlunda.
De tror att deras huvuduppgift är att agera buffertzon mellan verkligheten och allmänheten. Mord, terrordåd, gängkriminalitet, barnrån, stök mellan grupperingar… allt ska – i det längsta – förpackas i bubbelplast och förklaras bort med uttryck som ”utanförskap”, ”klassklyftor” och ”socioekonomiska faktorer”.
Sanningen är att regeringarna Bildt, Persson, Reinfeldt och Löfven med berått mod skapat en ny etnifierad underklass. Den svenska statsapparaten är inte rustad, överhuvudtaget, att möta de sociala problem som blivit en följd av detta och som nu slår igenom på bred front.
Från Ystad till Haparanda.
Men när jag ser den politiska (och journalistiska) eliten i Sverige ser jag fortfarande inga tecken på tillnyktring. Jag ser en samling dårar i en vattenfylld eka. Ena halvan sitter i fören och öser ur vatten, den andra sitter i aktern och öser i mer.
Det som just nu sker i Frankrike kommer att ske i Sverige om några år. Den ”minoritet” som inte vill leva efter västerländska, demokratiska värderingar kommer att göra sin röst hörd även här.
Det är lika fascinerande som deprimerande att se.
I Frankrike finns det en ambition att bekämpa detta, att sätta hårt mot hårt. I Sverige kommer vi att lägga huvudet i giljotinen, helt frivilligt.”
Ganmans länkar är främst till för verklighetsfrånvända, korrekta och för de som vägrar vakna. Dvs. Hela Rosenbad med lojala verkställare.