Ingen mångfald i svensk media!
Tyvärr är vi många som inte längre litar på SVT och gammelmedias selektiva nyhetsförmedling. SVT skall vara en objektiv kanal för kunskap, nyheter och ge nyanserad rapportering, men här saknas ofta objektiviteten. Lika illa är det med en stor del av journalisterna, som hellre vill uppfostra oss läsare med känslor, åsikter och ideologi, i stället för att ge oss fakta och underlag till rationellt och analytiskt tänkande. Ibland tror jag att myten om det ”Lilla Saltsjöbadsavtalet” under 1987 för morgon-och kvällspressens redaktörer är mindre myt och mer av sanning. Enligt hörsägen bestämdes då att invandrare alltid skulle skildras i positiv dager, medan trista fakta skulle lämnas därhän. För mångfald gäller inte åsikter i Sverige.
Tyvärr brister svensk media i bakgrunds-rapportering till flyktingkrisen, ett exempel är rapporteringen efter lille Aylan Kurdis tragiska död i Medelhavet.
Enligt BBC och ansedd utländsk press hade Aylans föräldrar fått temporärt skydd i Turkiet under tre år, men efter avslag på ansökan till Canada där hans syster bodde, beslöt familjen att på nytt försöka att fly, nu till ett nordeuropeiskt land med bättre levnadsvillkor och bidragsmöjligheter. Familjen hoppades på Sverige eftersom pappan var i behov av tandvård och då alla asylanter här har rätt till sjuk- och tandvård ”som ej kan anstå” utgör detta också en sk. pullfaktorer till vårt land.
I svensk media är alla som kommer och vill komma till vårt land flyktingar, men det är inte sant. Daily Mail redovisade under hösten statistik från Eurostat att 80 % av syriska flyktingar varken är syrier eller flyktingar. De som flyr från kriget hamnar i flyktingläger, medan de andra är ekonomiska migranter. Majoriteten, mellan 70-80 % är unga män som hoppas på ett bättre liv i Europa. 
Migranter flyttar, medan flyktingar flyr var kontentan i ett inlägg nyligen i Svd (2015-12-05). I Sverige får i princip alla stanna om de bara säjer att de kommer från Syrien, där tillverkning av pass blivet en stor IS- industri.
Mikael Ribbenvik var tjänsteman på migrationsverket som tog detta drastiska beslut om PUT utan tillstymmelse till analys av framtida konsekvenser. Själv tror jag att han var ”målvakt” åt dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt, som var besviken över att så många svenskar hade röstat ”fel ”redan i valet 2010.
Att majoriteten av alla asylanter saknar pass/identitetshandlingar, enligt migrationsverket, är inget som bekymrat vår regering i sin iver att upprätthålla ryktet om vår humanitära stormakt. Men när världens flyktingar och migranter förstått budskapet med inbjudan, blev de för många och precis som den objudna trettonde fén i sagan om ”Törnrosa” blir de förbannade.
Men det är ingen rättighet att få skydd på falska premisser, vilket urholkar biståndet till de bäst behövande i flyktinglägren, kvinnor och barn.
Nu vill Sverige att övriga Europa skall ta ansvar för våra lockrops följder, men förmodligen tänker fler än Danmarks ledare ”att som man bäddar får man ligga” medan EU tvår sina händer över trilskande nationalstater. Nu skall minsann vår misslyckade asylpolitik och integration bli mer kostnadseffektiv enligt ansvariga ministrar, varför inte förut undrar jag?