K-O Arnsbergs söndagskrönika ger mig alltid ny kunskap och jag blir ofta pinsamt medveten om att kända personer är helt okända för mig.

Den 21 juli gästades hans blogg bloggen av den norske journalisten Arnt Folgerø, som förklarar varför den progressiva liberalismen kommer att misslyckats. Uttrycket kommer från John J. Mearsheimer statsvetare, relationsforskare och författare från USA, som uppskattas både av vänster och höger.

Det var främst inledningen om Nigel Farages reformprogram för sitt parti Reform UK i Storbritannien som fångade mitt intresse.

Farage uppmanar landet att lämna konventioner om mänskliga rättigheter med det lika värdet som den korrekta vänsterliberala eliten tycks tro kommer från Gud Fader själv och som varit moraliskt alibi för massmigration till Europa.

”…Synsättet har dominerat västvärldens politik, särskilt under de senaste decennierna, och har lett till att väststaterna idag står på randen till en social och ekonomisk kollaps...” Där Frankrike visar vägen i nationsförfall, där klanstyrda regler, lagar och normer styr, tätt följt av Tyskland och Sverige.

Han uppmanar landet att lämna WEF, WHO (EU har ju Storbritannien redan lämnat) och i stället bedriva en nationsvänlig politik som mer gynnar medborgare än migranter från dysfunktionella länder, som mer och mer infiltrerar samhällskroppen på alla nivåer.

Det är som ljuv musik i mina gamla öron med mitt förakt för den hycklande och självgoda PK eliten i väst, där USA:s demokrater och våra rödgröna partier är värst.

Demokratiexporten fungerar inte som dessa hycklare saluför som väg till fred och frihet. Min misstanke är att dessa röda predikanter fortfarande har Internationalen i bakhuvudet, där den sist striden åt alla lycka bär. Men denna liberala värderings strid är dömd att misslyckas.

Vilket John J. Mearsheimer har befäst i hans bok ”The Greast Delusion” som utnämndes till Financial Times bästa bok 2018, som presenteras i söndagskrönikan. Troligen har Nigel Farage läst den väl.

https://www.adlibris.com/se/bok/the-great-delusion-9780300248562?gad_source

Citat från förlaget:

”Författaren hävdar att liberal hegemoni – den politik som USA har fört sedan det kalla kriget slutade – är dömt att misslyckas.
Det är en allmän uppfattning i väst att USA bör sprida liberal demokrati över världen, främja en öppen internationell ekonomi och bygga internationella institutioner.
Politiken att göra om världen till Amerikas bild är tänkt att skydda mänskliga rättigheter, främja fred och göra världen säker för demokrati.

Men detta är inte vad som har hänt. Istället har USA blivit en mycket militariserad stat som utkämpar krig som undergräver freden, skadar mänskliga rättigheter och hotar liberala värderingar på hemmaplan.

Det är mycket mer meningsfullt, hävdar han, för Washington att anta en mer återhållsam utrikespolitik baserad på en sund förståelse av hur nationalism och realism begränsar stormakter utomlands. The Great Delusion är ett tydligt och övertygande verk av största vikt för forskare, beslutsfattare och alla som är intresserade av framtiden för amerikansk utrikespolitik.”

Vad jag saknar är hur demokratiexporten fungerar som alibi för världspolisens kamp för fortsatt hegemoni och jakt på andra länders naturtillgångar. Samt att USA:s ekonomi är beroende av krig, eftersom vapenindustrin måste hållas igång och bevarandet av dollarna som handelsvaluta. Om det tas upp i boken vet jag inte, eller om förlaget inte tog med dessa faktorer som ligger bakom demokratiexporten.

—————————————————————————–

Tyvärr tror jag inte att våra beslutsfattare klarar av att lämna värdegrunden och det lika värdet. Om Trump överlever fram till presidentposten så kanske enstaka av Europas ledare tvingas att nyktra till.

Le Pen, Meloni, Wilders med AfD i Tyskland har börjat bana väg för en förnuftig och samhällsnyttig nationalism och vi får hoppas att Viktor Orbán orkar hålla ut mot hycklarna i EU.