Svar på obehagliga frågor till Hamas

”I debatten kring konflikten glöms ofta att palestinska sidan konsekvent har tackat nej till ett flertals fredsförslag”, skriver Julius Soreff och ger en nyttig till bakablick på hur palestinska ledare tackat nej till flera fredsförslag.

”Sedan år 2000 då Arafat avböjde ett förslag som gav 94 % av disputerade territoriet, delat Jerusalem och väg förbindelse Gaza – Västbanken har fler sockrade förslag förkastats.
Senaste from 2008 gav hela Västbanken, delad Jerusalem, integrering av 150,000 flyktingar in i Israel under 10 år (15,000 per år), pennings kompensation till resterande flyktingar, väg och tåg linje mellan palestinska delarna.
Mahmud Abbas tackade nej till förslaget.
I SVT för några månade sedan visades en kort intervju med en boende på Västbanken som grämde sig och kunde inte förstå hur palestinska presidenten kan förkasta ett sådant förslag. Att det fanns förslag till freds överenskommelse framkom i reportaget, men rapportören och SVT ödslade inte tid att förklara vad själva förslaget gick på.
Halv och vinklande sanningar är tyvärr typiska för mediet.
Förklaringen till det nekande svaret är att palestinska ledningens främsta strävan är att förinta staten Israel. Eget land är sekundär fråga. En titt på Hamas och Palestinska myndighetens stadgar bevisar saken.
Tyvärr är två statsfösningen avlivat idag. Då Y. Arafat tackade nej till fredsförslaget beboddes Västbanken som egentligen heter Judea och Samarien av drygt 100,000 israeler. Idag är dess antal nära en miljon. Det finns inte en israelisk regering som vill eller kan göra en miljon israeler flyktingar i eget land.
Frågan om ockupation bör betraktas som produkt av arabiska ledares missräkningar. D.v.s. anfallskrigen som Syrien, Egypten och Jordanien initierade och misslyckades med. Fram till juni 1967 var Västbanken del av kungariket Jordanien. I fredspakten med Israel avsade sig kungariket alla anspråk på området. Varför SVT och övriga massmedier undviker att redogöra sakén?
Den frågan bör ställas till MSM.

Julius Soreff”

——————————————————————————————————————-

Sionism är en ideologi som fått sitt namn från ordet Sion, den traditionella synonymen för Jerusalem och landet Israel, och som uttrycker det judiska folkets längtan för sitt historiska hemland – Sion, landet Israel. 

I dag är sionismen både den religiösa och politiska sionismen ett skällsord, främst från vänster, men också från högerhåll, mycket beroende av att bankdynastiernas ägare har judisk bakgrund som sägs ha varit inblandade i flera historiska händelser, som till exempel i den ryska revolutionen 1917. Antisemitismen, hatet mot judar har en lång historia där skillnad måste göras mellan judar i öst och väst Europa, men dessa hemvister fick efter hand antisemitismen att blomstra me duppkomst av den så kallade ZOG teorin.

Zionist Occupation Government (sionistiska ockupationsregeringen) och dess akronym ZOG syftar på en konspirationsteori enligt vilken judarna i hemlighet styr ett land och att landets regering bara är en marionettregim” enlig Wikipedia.

Vänstern har alltid haft stor fallenhet att dela upp samhället i onda och goda, därför finns stora skygglappar om muslimers judehat, där Hamas varit drivande, vilket endast har ökat lidandet och utsattheten hos det palestinska folket. Biståndet från väst har mer bidragit till ökade motsättningar än till någon fredslösning.

https://sverigesradio.se/artikel/israel-och-hamas-skyldiga-krigsbrott-enligt-fn-utredning

Bildkälla theatlantavoice.com

3 tankar kring ”Svar på obehagliga frågor till Hamas

  1. Personligen tycker jag att vänstern har satsats på fel häst, både Palme och Sten Andersson såg upp till terroristen Arafat. I och med detta tror vänstern att detta är rätt, deras gudar pekade ut vägen. Man kan INTE hylla en terrorist, än mindre någon som hatar ett folkslag så mycket som araber gör mot judarna.

    Något är fel, när sossarna pratar om Palestina så är det alltid med en framtoning om ljus och styrka. Personligen tillför inte muslimerna någonting förutom att leva på andra, måla upp sig som offer och de har absolut ingen vilja att växa in i vårt samhälle eller i något annat samhälle. Jag tycker att Israel bör göra upp/slut på ledarna i Hamas och efter detta kan de palestinska folket bygga upp något nytt tillsammans med Israel.

    Varför ställs de aldrig några krav på Hamas för? De framställs ofta som ”guds bästa barn” vilket de absolut inte är! Ändå väljer media att vinkla att de är alltid synd om de som bor i Palestina, det är väl ändå Hamas som har satt sitt egna folk i den sitsen de sitter i idag?

    Varför gör inte folket uppror för? Varför är folket så enormt förtryckt? Är det detta vänstern hyllar? Är det detta samhället vänstern vill ha?
    Första frågan kan jag själv svara på, Hamas vill avrätta alla som inte tycker som de eller delar deras uppfattning, där av vågar folket yttra sig. Är det så vänstern vill ha det?

    1. Din sammanfattning av vänsterns vurm för Hamas värmer, precis som den skrämmer många som sätter likhetstecken mellan det judiska folket och judiskt ägda bankdynastier. I andra länder gör vänstern inte denna sammanblandning av folket med makthavare, dvs. pengarna. Jag är definitivt inte en vurmare av Nato med det förrädiska DCA avtalet, som regering med vänstern är.
      Det palestinska folket har tvingats tystna och har judehatet som enda drivmedel. Om en familj kan få en son att bli martyr, så blir de förmögna av biståndspengar.
      Vänstern som har lämnat folket och fosterlandet har allierat sig med globala krafter, de som sitter på pengarna, som multinationella företag, big tech, pharma, food och investmentbolag, banker, eftersom de drömmer om global socialism. De har blivit globalisters nyttiga idioter.
      Därför älskar de offer i varenda buske och befrielserörelser, oavsett deras terror, internationellt. Olof Palmes vurm för befrielserörelser är välkänt, rörelser som endast skapade ett nytt förtryck.
      ANC:s utveckling i Sydafrika är dagens exempel, under gårdagens finns många som till exempel kommunister som stödde Ayatollah Khomeinis skräckvälde och blev sedan avrättade på löpande band, Pol Pot i Kambodja, osv.
      Det finns inget svart och vitt genom historien, det mesta är grått, där vanligt folk alltid blir makthavares offer.
      Att ta avstånd från terrorgrupper är inte att hylla USA, som själva utgör den största, som är väl inlindat i demokratiexport.

  2. Har både Hamas och Fatah gjort sitt både i Gaza och på Västbanken?

    ”I en nyligen genomförd undersökning av opinionen på Gaza och Västbanken finns det tecken på en underliggande opinion som andas viss hoppfullhet samtidigt som stödet för Hamas på Gaza börjar klinga av. Hamas starkaste fäste, och den oförsonligaste opinionen mot förhandlingslösningar, återfinns idag på Västbanken. Opinionen pekar dessutom entydigt på att dagens ledning för både Fatah och Hamas nu gjort sitt samt börjat peka ut framtidens ledarskap….”
    https://ledarsidorna.se/opinionen-forandras-i-gaza-till-hamas-nackdel/

    Och nu pågår förhalning från båda sidor i fredsförhandlingar med krav på undantag och tillägg.

Kommentarer är stängda.