Politiker med utmaningar, är det största samhällsproblemet.

”Att lyssna på en politisk debatt 2019 är som att spela bingolotto där siffrorna är bytta till olika ord. Hur många gånger i en debatt hör man ”utsatta minoriteter” (av vänstern definierad offergrupp), ”utmaningar” (problem), ”HBTQ” (annan sexuell läggning än hetero blir offergrupper i vänsterns bubbla), ”hållbart” (floskel), ”högerextrem” (annat ord för icke-socialist), ”värde(av)grund” (socialistisk grundtanke), ”satsning” (kostnad), ”alla människors lika värde” (alla ska vara för socialism) eller klimatmål (domedagsretorik för att värva folk till vänstern)? Det största problemet är att de problem många människor känner, beskrivs inte som problem utan ”utmaningar”.

En människa som dött i en cancerkö pga. socialistisk byråkrati och ineffektivitet var en ”utmaning” istället för ett problem. Människor som använder en retorik där man beskriver mycket allvarliga samhällsproblem i positiva ordalag är två saker, för det första saknar dessa individer fullständig empati med de människor som verkligen är utsatta; för det andra är man det största problemet eftersom man uppenbart inte tar problemen på allvar…..”

Läs vidare i artikeln om
-När blev någon omvald för att man löst ett problem?

-Den som förnekar problemen är de största problemen!

-Nyamko Sabuni åkte ut för hon påtalade problemen!

Citaten ovan kommer från Ian Fernheden som sedan 2015 är chefredaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Oberoende Förnuft. Ian har studerat internationell ekonomi och brinner även för nationalekonomi, utrikespolitik, demokratifrågor, yttrande- och pressfrihet, historia samt konst. Ian har även tjänstgjort i Amfibiekåren.

Han avslutar artikeln med:
“…..Vi svenskar måste våga peka, argumentera, skratta och håna de som genom lögner eller fokusförflyttning försöker plocka egna politiska poäng på andra människors lidande. Vi kan inte längre sitta tysta och knyta fingrarna i fickan, vi måste få vänsterväljare att tänka om och ta ansvar för sina röster.

För det första måste politikerlönerna komma ner kraftigt så karriäristerna försvinner, och idealisterna får mer inflytande; det är nämligen lönen som gör att många människor blir politiker. Riksdagslönerna bör istället speglas av hur många personkryss man får, en kandidat som folket faktiskt vill ha bör ha högre lön än någon som står på en nomineringslista med en kölapp.

Vi måste göra det riktigt obekvämt för politiker att sprida lögner, förhärliga problem människor lider av som ”utmaningar” och få dessa människor att ta problem och lidande på allvar.
Därför är det viktigt att vi låter satiren flöda i sociala medier, det finns inget som är så slagkraftigt som just att få massor att skratta åt individer som inte presterar. Att dela satir som i sak kritiserar allvarliga problem, det är att dra sitt strå till stacken för en vital demokrati; dela därför slagkraftigt och roligt material som hånar alla som lägger fram osanningar eller rent av dåliga förslag.”
Källa: http://www.fornuft.se/ledare/politiker-som-beskriver-problem-som-utmaningar-ar-det-storsta-problemet-i-samhallet/

Men frågan är om inte satirens tid snart är förbi, när EU enligt länkdirektivet skall ha tolkningsföreträde om vad som ska bort från nätet.
https://samnytt.se/msb-varnar-for-parodi-och-satir-humor-kan-anvandas-for-att-legitimera-kontroversiella-asikter/

K