Först ut är Birgitta Sparf, som skriver på Facebookom kvotflyktingaroch sist en blick på USA/Natos marionett Zelensky, vars tiggarstråt numera endast får applåder av EU eliten, som värnar sin krigsindustrimer än människoliv.
”VANSINNET MÅSTE FÅ ETT SLUT! Razia Nourizada blev blind i samband med en självmordsattack i Afghanistan för sju år sedan och har därmed ett funktionshinder. Det praktiska och ekonomiska ansvaret för detta hemska dåd föll slutligen på de svenska skattebetalarna och Razia blev 2019 uttagen som kvotflykting för flytt till Sverige.
Razia är inte ensam om att komma från Mellanöstern och Afrika med funktionshinder. Exakt antal har jag inte eftersom någon statistik över hur många utomeuropeiska funktionshindrade Sverige tar emot naturligtvis inte förs. Men jag vet att de är många och att långt ifrån alla är kvotflyktingar. Jag har själv haft dem och deras anhöriga som klienter på socialtjänsten.
Kvotflyktingar är handplockade av UNHCR och anses ha ett särskilt skyddsbehov. Vilket i så gott som samtliga fall innebär svåra fysiska och psykiska trauman, oftast med livslånga kvarstående effekter. Här har Sverige, som alltid, legat i framkant och velat vara ett föredöme för det övriga Europa. Från Migrationsverket 2018:
”Sedan 2016 har den svenska flyktingkvoten ökat från 1 900 till 5 000 platser. Nu är Sverige det tredje största mottagarlandet. Även i år ligger kvotens fokus på flyktingar från Syrien. Dessutom ska stora grupper tas ut i Östra Afrika och längs den centrala Medelhavsrutten i Nordafrika.” Vidare:
Sveriges ökning av platser har gjort att Sverige numera är ett av de största mottagarländerna i världen. 2017 kom Sverige på tredje plats när det gäller hur många personer som vi accepterade efter att deras ärenden presenterats av UNHCR – en del av dem kommer dock att resa till Sverige först i år. 2018 bedömer UNHCR att Sverige även kommer att vara det tredje största mottagarlandet totalt sett. Endast USA och Kanada tar emot fler.”
I januari 2022 kunde Migrationsverket stolt meddela:
”Drygt 6 400 personer togs under 2021 emot som kvotflyktingar i Sverige – det högsta antalet på ett par decennier. Medborgare i Syrien, Afghanistan och Demokratiska republiken Kongo står för närmare 70 procent av de mottagna. Omkring hälften av kvotflyktingarna är kvinnor och barn.”
Men i slutet av 2022 var sötebrödsdagarna över för alla statliga och kommunala myndigheter som har till uppgift att hjälpa och bistå de skadade kvotflyktingarna. Den nya regeringen drog ner antalet kvotflyktingar till 900 per år, vilket jag ser som en marginell förbättring. En verklig förbättring hade varit om antalet hade dragits ner till noll.
Den blinda Razia fick alltså flytta hit som kvotflykting 2019. Sedan dess har hon läst SFI utan att lära sig någon svenska och också varit sjukskriven. Att hon är blind hindrade henne inte på något sätt från att ett halvår efter ankomsten till Sverige resa till Iran och gifta sig med sin afghanske make, som fortfarande befinner sig i Iran.
Sedan dess har de tidigare så generösa myndigheterna börjat konstra. Razia har ansökt om anhöriginvandring för maken och fått avslag två gånger av Migrationsverket och en gång av Migrationsdomstolen. Hon stupar på försörjningskravet. Hon arbetar inte och har numera sjukersättning, vilket inte räcker för att hon ska kunna ”försörja sig själv”, som det heter på myndighetsspråk, och dessutom sin make.
Här vill jag betona att jag inte på något sätt lastar Razia för detta. Det är våra politiker som är helt ansvariga för allt som Razia kostar oss. Räknar jag lågt med 12 000 kr i månaden enbart för hennes bostad och försörjning har hon på fyra år kostat oss 576 000 kr. Men eftersom hon på grund av sin blindhet inte klarar sin tillvaro själv får hon omfattande hjälp från hemtjänsten. Vilket gör att skatteutgifterna för henne uppgår till minst det tredubbla. Inkluderat all sjukvård, alla tolkar och alla planeringsmöten runt henne.
Razia erbjöds hjälp av Sverige och hon tog emot den. Jag kan bara hoppas att hon är tacksam för den hjälpen. Våra styrande politiker, däremot, fick tack vare henne en veritabel endorfinkick och blev höga på sin egen godhet. Berusade av sin felaktiga uppfattning om att ”Sverige är rikt, Sverige har råd!” kunde de med varm hand överlämna notan till oss skattebetalare.
Om jag återigen räknar lågt och tar våra kostnader för Razia gånger 50 000 funktionshindrade totalt från Mellanöstern och Afrika så får ni en ungefärlig uppfattning om de totala kostnaderna, alltså cirka 18 miljarder per år. Detta i ett läge där många infödda svenska funktionshindrade nekas bland annat assistansersättning och övrig hjälp.
Och vansinnet med miljardrullningen till Ukraina fortsätter. Väst förbjöd förhandlingar för fred i fjol, eftersom krigsindustrin går på högvarv och vägrar släppa denna kassako med omfördelning från folket. Det verkar som om Nato trion Påhlsson, Billström och Kristersson tycker det är helt OK att Zelenskyj nyligen har köpt en lustjakt för 75 miljoner dollar och att nästan en miljon unga ukrainska män har tvingats förlora sina liv pga att USA/Nato med väst försöker inbilla oss medborgare, att de genom denna mordindustri försvarar vår demokrati. Maktkamp pågår dessutom mellan Zelensky och överbefälhavaren Zaluzjny, kanske har han och folket genomskådat sin presidents falsarier, eftersom presidentens stöd nu har halverats mot tidigare.
Relaterad källa: Swebbtv omvärldsanalys 69 den 1 dec.
Nu vänder sig Zelenskyj direkt till globala nyhetsbyråer och jämrar sig för västs avtagande vapen och miljardrullning. Han hotar med att denna snålhet innebär att Ryssland anfaller fler Natoländer.
Så nu sitter Zelenskyjs talskrivare och klurar på vilka känslosträngar han skall spela på till nästa tiggarstråt. Problemet är att många strängar har gått av, när fattigdomen ökar i hela Europa. och i USA.
”……Kriget mot Ryssland har också medfört att presidentvalet i Ukraina, som skulle ha hållits i mars 2024, måste skjutas upp. Zelenskyj får frågan hur länge han orkar sitta kvar på sin post i intervjun. Svaret: – Det går inte att med ord beskriva hur svårt mitt jobb är just nu. Han har dock inte för avsikt att lämna presidentämbetet. Det skulle vara fruktansvärt fel och det skulle vara oerhört demoraliserande.” https://www.svd.se/a/GMW31x/zelenskyj-fruktar-att-vast-ger-upp-om-ukrainas-forsvar-mot-ryska-anfallskriget
Javisst skulle det vara fel för presidparet själva, men han får väl trösta sig med sin lustjakt och hans fru Olena Zelenska får fortsätta sina shoppingturer i Paris. Här är det modemagasinet Vogue som i fjol förevigade presidentparet allt medan liken travas i skyttegravarna.
I västs media låter det som om Putin är oskadliggjord och Ukraina har vunnit kriget, inte minst tack vare svenska vapensystem.
Putin måste nu vara är mycket nöjd, när världens blickar lämnar Ukraina för kriget mellan Israel och Hamas. Hur länge till orkar USA skänka vapen till både Ukraina och Israel, när hemma opinionen börjar tröttna på presidentens givmildhet?
Tårarna nästan rinner, när EU-eliten med Europas makthavare lyssnar på skådespelartalet av Zelensky, som far runt som en skottspole till alla internationella evenemang i sin tiggarstråt på mera vapen och dollar. Nu vill han alliera sig med Netanyahu när väst världens sympatier tillfaller Israel, eftersom trötthet sprider sig både i USA och Europa om kriget i Ukraina.
Vad han inte andas om är giftattacken på AFD:s partiledare i Tyskland Tino Churapalla, som är kritik mot tyska vapenleveranser till Ukraina. Han vill utreda Nordstream-sabotaget och stoppa sanktionerna mot Ryssland. Nu finns starka misstankar mot den Ukrainska säkerhetstjänsten för dådet. Vilka som sprängt gasledningen mellan Finland och Estland råder ännu ?? om, men för statsmedia är det Ryssland såklart, som straff för Finlands Nato medlemskap. Utredningen kommer av allt att döma indirekt styras av USA, precis som sabotaget av Nord Stream som tycks vara helt begravd.
Vad Zelensky nu skall krydda sina tal med är ovisst, när stödet för vapenleveranser minskar. Sverige vill nu helst skicka JAS, för både regering och opposition vill visa framfötterna med att åter vara bäst i den internationella klassen. Denna generositet betalas som vanligt av medborgarna och besparingar står som spön i backen både inom kommuner och regioner.
Bild från Wikipedia
Här är Putins tal med tack till Jenny Piper om återgivet det på sin blogg där hon förtjänstfullt bevakar kriget i Ukraina med bakomliggande aktörer. Här med länken till Putins tal. https://www.rt.com/russia/584134-putin-valdai-speech-recap/
”Väst plundrar världen
De västerländska länderna har samlat på sig sina rikedomar och inflytande genom århundraden av ändlös expansion, kolonialism och ekonomisk exploatering. Denna modell är byggd på underkuvande och flagrant ignorering av andra nationers legitima intressen och är källan till nuvarande spänningar som oundvikligen leder oss in i en återvändsgränd.”
*Utsikter för en ny världsordning
Putin beskrev de sex principerna för internationella relationer som Ryssland vill se som grunden för en mer rättvis världsordning – inklusive förkastandet av konstgjorda barriärer mellan länderna och opposition mot en enda makt som dikterar dess vilja. –”Ingen har rätt att kontrollera världen på andras bekostnad eller i deras namn.”
*Ryssland söker inte nya territorier
-”Ryssland är fokuserat på att skydda folket i Donbass och Krim under sin konflikt med Ukraina, snarare än att leta efter nya territorier. Rysslands mål i Ukraina är inte att utvidga Ryska federationens territorium, utan att bygga en ny världsordning där Nato eller andra militära block inte längre kan påtvinga civilisationer som gör motstånd. Ukrainas förtryck av rysktalande i Donbass-regionen var en nyckelfaktor bakom beslutet att inleda den militära operationen i Ukraina förra året.”
Den nuvarande krisen utlöstes av den väststödda kuppen i Kiev 2014, som bemyndigade ukrainska nationalister och avvisades på Krim. Den i stort sett rysktalande halvön röstade för att bryta sig loss från Ukraina och ansluta sig till Ryssland samma år, medan Donbassregionerna Donetsk och Lugansk hade förklarat sig självständigt från Kiev. De två Donbassrepublikerna, tillsammans med två andra ukrainska regioner – Cherson och Zaporozhye – blev en del av Ryssland efter att ha hållit folkomröstningar i september 2022.
*Ukrainas stora förluster på slagfältet
-”Mer än 90 000 ukrainska soldater har dödats eller skadats allvarligt i den så kallade motoffensiven som inleddes i början av juni i år. Kievs styrkor har även förlorat 557 stridsvagnar och ca 1 900 pansarfordon. Vi förstår vad vi behöver göra. Vi går lugnt mot att nå våra mål och jag är övertygad om att vi kommer att uppnå dem.”
Varken de ukrainska eller ryska myndigheterna släpper sina totala offer, men räkna med att det är ännu fler och i västmedia hör vi bara om de ryska förlusterna trots att siffrorna för Ukraina är horribla.
*Ryssland övervann sanktionerna
-”Ryssland har framgångsrikt omformat sin ekonomi mot självförsörjning och nya marknader sedan EU och USA först införde restriktioner mot Ryssland 2014. Vi övervann alla problem som uppstod från sanktionerna och startade nästa utvecklingsskede.”
*Karabachkonflikten var oundviklig
Putin tillbakavisade anklagelserna om att Ryssland hade övergett sin allierade Armenien när Azerbajdzjan återupprättade kontrollen över sin utbrytande etniska armeniska enklav Nagorno-Karabach förra månaden. Bakus seger och upplösningen av den lokala militärstyrkan utlöste den armeniska befolkningens utvandring från regionen. Enligt Putin gjorde Ryssland allt de kunde för att medla i konflikten och hade erbjudit Jerevan en kompromiss angående Nagorno-Karabach. Putin hävdade vidare att en ny väpnad sammandrabbning var oundviklig efter att Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan officiellt erkänt enklaven som azerbajdzjanskt territorium.
”Ryssland kan lämna kärnkraftspakten
Putin meddelade att arbetet med den silobaserade interkontinentala ballistiska missilen Sarmat effektivt har slutförts och avslöjade att Moskva framgångsrikt testat den kärnkraftsdrivna kryssningsmissilen Burevestnik. Ryssland kan överväga att återkalla sin ratificering av 1996 års omfattande kärnvapentestförbud (CTBT) eftersom det fortfarande inte har ratificerats av USA.” ———————————————————————————————
Det är en skam att vi aldrig får ta del av båda sidor i en konflikt, vilket är en grundsten i all journalistik. Ryssland skall hatas endast för att USA:s hegemoni skall bevaras och EU jamsar med, trots att Europas näringsliv blöder av inflation och alla sanktioner som slår tillbaka på folket. Fattiga medborgare blir spaka, när all kraft går åt att hålla näsan över vattnet och då finns ringa ork att protestera.
Nästa mål för globalister med deras djupa stat är Kina, där Taiwan med Hongkong är inkörsporten. Västs skamfilade alibi med demokratiexport har fått länder att ställa sig utanför Brics port. Alla som vill bli insläppta har erfarenhet av denna falska export.
”……Det finns fortfarande de som lever i villfarelsen att Nato är en försvarsallians som ska skydda medlemsländerna från militära angrepp. Det är minst trettio år sedan (om någonsin) som detta var fallet. I dag är Nato världens starkaste och mest aggressiva militärmakt, som uteslutande används för att främja USA:s ambition att behålla sin hegemoniska makt. Denna makt utmanas nu till fullo av Kina. Som ett resultat av detta befinner sig Kina i Natos skottlinje och utsätts för smutskastningskampanjer och aggressiva militära provokationer…. https://www.globalpolitics.se/vi-ska-manipuleras-att-accepteras-att-krig-mot-kina-ar-oundvikligt/
Veckans obehagliga sanning från Nya tider v.39/2023:
”Kriga förstöra – Återuppbygga – Vinst för eliten – förlust för folket – varje gång!” Därför måste krig ständigt hållas igång.
När skall den vanliga ukrainaren inse att de är grundlurade av sin skådespelare till premiärminister, som nyligen var i FN med sin väl inövade show, ”rysk aggression kan sträcka sig bortom Ukraina” mässade han och bad sedan kongressen om mera dollar.
Av de 70 miljarder dollar som han hitintills fått från USA och av de 30 miljarder som EU har skänkt av våra skattepengar, har en stor del av både vapenarsenalen och stödet för humanitär hjälp försvunnit ner i ministrars korrupta fickor, varav en mycket stor tillhör Zelensky själv genom brödramålvakt. För syns skull har han nu tvingats sparka några ministrar, som lätt kan fortsätta med deras korrupta verksamhet under radarn.
Folket är belagd med munkavle för protester mot kriget och bestraffas hårt av denna humanitära idol som våra riksdagsledamöter unisont beundrar. Jag misstänker att denna beundran får samma förödande resultat som konsekvenserna blev från deras humanitära stormakt.
Många av Ukrainas unga män har flytt till Europa och nu vill denna idol tvinga dem tillbaka ut till slaktbänken i ett krig som de aldrig kan vinna. Därför att Ryssland är för stort, för segt att övervinna, den erfarenheten fick både Napoleon och Hitler bittert erfara.
Ärlig om Big Buisness i Ukraina är i alla fall senator Richard Blumenthal;
”Investeringar i Ukraina ger oss enorm avkastning”, säger USA:s demokratiske senator Richard Blumenthal . ”Vi enade Nato. Vi hjälpte till att återställa tron och förtroendet för amerikanskt moraliskt och militärt ledarskap. Allt utan att en enda amerikansk soldat skadades eller dödades.” ”Det grundläggande skälet till att fortsätta att hjälpa Ukraina”, förklarar Mitch McConnell , ledare för den republikanska gruppen i USA:s senat, ”är de kalla, hårda och konkreta amerikanska intressen.”https://www.globalpolitics.se/ukrainakriget-ar-big-business/
Där investmentbolagen Black Rock och Vanguard Group köpt upp en stor del av Ukrainas jordbruksmark och nu lovar Zelensky att Black Rock ska få bli ansvarig för rekonstruktion när landets soldater har slaktats till sista man.
Jag vill tro att oro finns hos EU-eliten efter söndagens val i Slovakien där västkritiske Robert Fico tog hem segern. Slovakien blev under 2004 medlem i både Nato (den 29 mars) och EU (den 1 maj). Från den 1 januari 2009 har man euron som valuta.
Bild från länken på Polens premiärminister Mateusz Morawiecki / Twitter
Nu verkar det som Ungerns Viktor Orbán får allt fler vänner i EU, som sätter sitt eget folk i främsta rummet, i stället för den globala finansmaffian som både EU och våra politiker kryper för. Folket har övergivits för länge sedan med vänsterns svek mot arbetare, istället har de blivit den globala elitens hjälpredor.
Global Politics är en kunskapskälla som MSM läsande medborgare så väl behöver, för att få information från båda sidor i världens konflikthärdar, eftersom vår statsmedia har abdikerat från sitt uppdrag att presentera tillgängliga fakta från båda sidor i en konflikt. Media med SVT bedriver i stället agendajournalistik som behagar dess ägare som ingår i Davosbröderna som alla är trogna USA. Jag håller inte alltid med åsikter från Global Politics internationella skribenter, men jag får tänka till igen och förstå att inget är endast svart och vitt, som i medias filtrerade nyheter.
Lavrov, Rysslands utrikesminister, låter USA och västvärldens brott mot FN-stadgan om internationell rätt vara en röd tråd i sitt tal, som återfinns hos Global Politics
”…….Idag, i våra motståndares retorik, hör vi bara slagord: ”Invasion, aggression, annektering.” Inte ett ord om de grundläggande orsakerna till problemet,….” som är ständiga brott mot FN stadgan, som statsmedia skickligt döljer för folket, så rysskräcken hålls vid liv och att Zelenskys gloria ej faller ner för att USA:s världshegemoni skall bestå.
Han tar upp bakgrunden till kuppen i Ukraina före 2014, där USA satsade miljarder för att förvandla landets politiker till medlöpande knähundar. Förföljelse och mord av rysktalande i de östra regionerna, statskuppen, sveket mot Minskavtalen, USA och Natos vägran till fredsuppgörelse, västvärldens stöd till den kriminella och korrupta Kievregimen med nazist koppling och hur brott ständigt sker mot FN:s stadgan om internationell rätt och mänskliga rättigheter. Där den enögde generalsekreteraren Antonio Guterres får hård kritik. Lavrov avslutar sitt tal med ”……Fakta talar om den djupaste krisen i de internationella förbindelserna och bristen på önskan och vilja från västvärldens sida att övervinna denna kris….”
Den nuvarande internationella ordningen byggdes på ruinerna av och efter den kolossala tragedin under andra världskriget. Den baserades på FN-stadgan, en viktig källa till modern internationell rätt. Mycket tack vare FN var det möjligt att förhindra ett nytt världskrig, åtföljt av en kärnvapenkatastrof.
Tyvärr har det ”kollektiva väst”, under ledning av Förenta staterna, efter det kalla krigets slut godtyckligt tillskansat sig rollen som skiljedomare över hela mänsklighetens öden och, överväldigat av ett exklusivitetskomplex, börjat ignorera arvet från FN:s grundare i allt större utsträckning.
I dag hänvisar västvärlden till de stadgeenliga normerna och principerna selektivt, från tid till annan, uteslutande i enlighet med sina själviska geopolitiska behov. Detta leder oundvikligen till att den globala stabiliteten undergrävs, att befintliga spänningar förvärras och att nya spänningshärdar skapas. Riskerna för globala konflikter ökar också.
Det är just för att stoppa dem, för att styra händelserna i en fredlig riktning, som Ryssland insisterade och insisterar på att alla bestämmelser i FN-stadgan skall respekteras och tillämpas, inte selektivt, utan i sin helhet och i sitt sammanhang, inklusive principerna om suverän jämlikhet mellan stater, icke-inblandning i deras inre angelägenheter, respekt för territoriell integritet och folkens rätt till självbestämmande. Förenta staternas och dess allierades agerande tyder på en systematisk obalans när det gäller de krav som fastställs i stadgan.
Sedan Sovjetunionens sammanbrott och bildandet av oberoende stater i dess ställe har Förenta staterna och dess allierade grovt och öppet blandat sig i Ukrainas inre angelägenheter Som USA:s vice utrikesminister Victoria Nuland offentligt och till och med stolt erkände i slutet av 2013, spenderade Washington 5 miljarder dollar på att fostra politiker som var lydiga mot väst i Kiev.
Alla fakta om ”konstruktionen” av den ukrainska krisen har länge varit kända, men man försöker på alla möjliga sätt att tysta ner, att ”avbryta” hela historien fram till 2014. Därför är ämnet för dagens möte, som föreslagits av det albanska ordförandeskapet, mycket lämpligt och gör det möjligt för oss att återställa den kronologiska händelsekedjan, och det är i samband med de viktigaste aktörernas inställning till genomförandet av principerna och målen i FN-stadgan.
Högersektorn på Maidan 2014. By Аимаина хикари – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=32473112
För att få en proamerikansk kandidat till makten sanktionerade västvärlden 2004-2005 den första statskuppen i Kiev och tvingade Ukrainas författningsdomstol att fatta ett olagligt beslut om att hålla en tredje valomgång som inte föreskrivs i landets författning. Ännu mer oseriös inblandning i interna angelägenheter visade sig under den andra Majdan 2013-2014, då en hel rad västerländska resenärer direkt uppmuntrade deltagarna i demonstrationer mot regeringen till våldsamma handlingar. Samma V. Nuland diskuterade med den amerikanska ambassadören i Kiev sammansättningen av den framtida regeringen, som kommer att bildas av putschisterna (kuppmakarna, ö.a.). Samtidigt påpekade hon för Europeiska unionen dess verkliga plats i världspolitiken ur Washingtons synvinkel. Vi minns alla hennes skabrösa fras med två ord. Det är betecknande att Europeiska unionen ”svalde” den (Nulands yttrande var ”fuck the EU”, ö.a.).
I februari 2014 blev de personer som valts ut av amerikanerna nyckelpersoner i det blodiga maktövertagandet, som organiserades, om jag minns rätt, en dag efter överenskommelsen mellan Ukrainas lagligt valde president Viktor Janukovytj och oppositionsledare under garantier från Tyskland, Polen och Frankrike. Principen om icke-inblandning i inre angelägenheter har upprepade gånger trampats på.
Omedelbart efter kuppen förklarade putschisterna att deras absoluta prioritet var att inskränka rättigheterna för rysktalande medborgare i Ukraina. Och invånarna på Krim och i sydöstra delen av landet, som vägrade att acceptera resultatet av det författningsvidriga maktövertagandet, förklarades vara terrorister, vilket ledde till en straffoperation mot dem. Som svar höll Krim och Donbass folkomröstningar i full överensstämmelse med principen om lika rättigheter och självbestämmande för folken, som fastställs i punkt 2 i artikel 1 i FN-stadgan.
När det gäller Ukraina blundar västerländska diplomater och politiker för denna viktigaste norm i internationell rätt i ett försök att reducera hela bakgrunden och kärnan i det som händer till att det är otillåtet att kränka den territoriella integriteten. I detta avseende vill jag påminna er om att FN:s förklaring från 1970 om principerna för internationell rätt rörande vänskapliga förbindelser och samarbete mellan stater i enlighet med FN-stadgan, som antogs enhälligt, föreskriver att principen om respekt för territoriell integritet är tillämplig på ”stater som i sina handlingar iakttar principen om folkens lika rättigheter och självbestämmande (…) och följaktligen har regeringar som företräder (…) alla de folk som bor på territoriet”. Det faktum att de ukrainska nynazister som tog makten i Kiev inte representerade befolkningen på Krim och i Donbass behöver inte bevisas. Och västvärldens ovillkorliga stöd till den kriminella Kievregimens agerande är inget annat än ett brott mot principen om självbestämmande efter grov inblandning i interna angelägenheter.
Ukraina. Presidenterna Zelensky och Poroshenko
Efter statskuppen under Petro Porosjenkos och sedan Vladimir Zelenskijs regeringstid var antagandet av rasistiska lagar som förbjöd allt ryskt – utbildning, medier, kultur, förstörelse av böcker och monument, förbud mot den ukrainska ortodoxa kyrkan och beslagtagande av dess egendom – ett trotsigt brott mot punkt 3 i artikel 1 i FN-stadgan om respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna för alla – utan åtskillnad vad gäller ras, kön, språk eller religion. För att inte tala om att dessa åtgärder direkt stred mot Ukrainas konstitution, där statens skyldighet att respektera ryssarnas och andra nationella minoriteters rättigheter slås fast.
När vi hör uppmaningar att genomföra ”fredsformeln” och återföra Ukraina till 1991 års gränser uppstår frågan: är de som kräver detta bekanta med de ukrainska ledarnas uttalanden om vad de kommer att göra med invånarna i respektive territorier? Hot om rättslig eller fysisk utrotning riktas upprepade gånger mot dem offentligt, på officiell nivå. Inte bara underlåter västvärlden att tillbaka sina skyddslingar i Kiev, utan uppmuntrar dessutom entusiastiskt deras rasistiska politik.
På ett liknande sätt har förresten EU– och Natomedlemmar i årtionden uppmuntrat Lettlands och Estlands agerande för att kränka rättigheterna för hundratusentals rysktalande invånare som har kallats ”icke-medborgare”. Nu diskuterar de på allvar införandet av straffrättsligt ansvar för användning av modersmålet. Högt uppsatta tjänstemän förklarar officiellt att spridningen av information om möjligheten för lokala studenter att klara ryska distansskoleprogram nästan bör betraktas som ett hot mot den nationella säkerheten och kräver uppmärksamhet från brottsbekämpande myndigheter.
Åter till Ukraina. Minskavtalen i februari 2015 godkändes genom en särskild resolution från säkerhetsrådet – helt i enlighet med artikel 36 i stadgan, som stöder ”varje förfarande för att lösa en tvist som har godtagits av parterna”. I detta fall Kiev, DPR och LPR. Men förra året erkände alla undertecknare av Minsköverenskommelserna, förutom Vladimir Putin (Angela Merkel, Francois Hollande och Petr Poroshenko), offentligt och till och med med glädje att när de undertecknade detta dokument hade de ingen avsikt att fullfölja det. De försökte bara vinna tid för att stärka Ukrainas militära potential och pumpa upp den med vapen mot Ryssland. Under alla dessa år har EU och Nato direkt stött sabotaget av Minskavtalen och pressat Kievregimen att lösa ”Donbass-problemet” med våld. Detta gjordes i strid med artikel 25 i stadgan, enligt vilken alla FN-medlemmar är skyldiga att ”lyda säkerhetsrådets beslut och verkställa dem”.
Låt mig påminna er om att i paketet med Minskavtalen undertecknade ledarna för Ryssland, Tyskland, Frankrike och Ukraina en deklaration där Berlin och Paris lovade att göra en hel del, bland annat att hjälpa till att återställa banksystemet i Donbass. Men de lyfte inte ett finger. Vi såg hur Pavel Porosjenko, i strid med alla dessa åtaganden, tillkännagav en handels-, ekonomisk och transportblockad av Donbass. I samma deklaration lovade Berlin och Paris att främja stärkandet av det trilaterala samarbetet i formatet EU-Ryssland-Ukraina för en praktisk lösning på Rysslands handelsproblem, samt att främja ”skapandet av ett gemensamt humanitärt och ekonomiskt område från Atlanten till Stilla havet”. Denna deklaration godkändes också av säkerhetsrådet och var föremål för genomförande i enlighet med den ovannämnda artikel 25 i FN-stadgan. Men detta åtagande från ledarna för Tyskland och Frankrike visade sig vara en ”dummy” (falsarium, något som inte är vad det utger sig för att vara, ö.a.), ytterligare ett brott mot de stadgeenliga principerna.
Den legendariske utrikesministern i Sovjetunionen A.A. Gromyko har med rätta noterat mer än en gång: ”tio års förhandlingar är bättre än en dags krig.” I enlighet med denna princip har vi förhandlat i många år, sökt avtal på området för europeisk säkerhet, godkänt grundakten för Nato-Ryssland, antagit OSSE-förklaringar om säkerhetens odelbarhet på högsta nivå 1999 och 2010 och sedan 2015 insisterat på ett ovillkorligt genomförande av de Minskavtal som är resultatet av förhandlingarna. Allt detta är i full överensstämmelse med FN-stadgan, som kräver att man ska ”skapa förutsättningar för rättvisa och respekt för skyldigheter som följer av fördrag och andra källor till internationell rätt”. Våra västliga kolleger trampade på denna princip när de undertecknade alla dessa dokument, i förväg medvetna om att de inte skulle följa dem.
På tal om förhandlingar. Vi har fortfarande inte övergett dem. Rysslands president Vladimir Putin har talat om detta många gånger, även helt nyligen. Jag skulle vilja påminna om att Ukrainas president Vladimir Zelensky undertecknade ett dekret som förbjuder förhandlingar med Vladimir Putins regering. Om Förenta staterna är så intresserade av dem tror jag inte att det kommer att bli svårt att ”ge order” om att Vladimir Zelenskijs dekret skall upphävas.
Idag, i våra motståndares retorik, hör vi bara slagord: ”Invasion, aggression, annektering.” Inte ett ord om de grundläggande orsakerna till problemet, om hur de under många år närde den öppet nazistiska regimen, öppet skrev om, dvs. omtolkade resultaten av andra världskriget och sitt eget folks historia. Västvärlden undviker en substantiell konversation baserad på fakta och respekt för alla krav i FN-stadgan. Uppenbarligen har den inga argument för en ärlig dialog.
Det finns ett starkt intryck av att västvärldens företrädare är rädda för professionella diskussioner som avslöjar deras demagogi. De före detta koloniala metropolerna yttrar besvärjelser om Ukrainas territoriella integritet och tiger om FN:s beslut att Paris måste återlämna det ”franska” Mayotte till Unionen Komorerna, och att London måste lämna Chagosarkipelagen och inleda förhandlingar med Buenos Aires om Malvinasöarna (eller Falklandsöarna, ö.a.). Dessa ”förkämpar” för Ukrainas territoriella integritet låtsas nu att de inte minns innebörden av Minskavtalen, som bestod i att Donbass skulle återförenas med Ukraina med garantier för respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, främst rätten till sitt modersmål. Väst, som hindrade genomförandet av dessa avtal, är direkt ansvarigt för Ukrainas kollaps och uppviglingen till inbördeskrig där.
Bland andra principer i FN-stadgan, vars respekt skulle kunna förhindra en säkerhetskris i Europa och bidra till att harmonisera förtroendeskapande åtgärder baserade på en intressebalans, skulle jag vilja notera artikel 2 i kapitel VIII i stadgan. Där stadfästs behovet av att utveckla praxis för fredlig lösning av tvister med hjälp av regionala organisationer.
I enlighet med denna princip har Ryssland, tillsammans med sina allierade, konsekvent förespråkat upprättandet av kontakter mellan CSTO (Collective Security Treaty Organisation, se här, ö.a.) och Nato för att underlätta det praktiska genomförandet av de ovannämnda besluten från OSSE:s toppmöten 1999 och 2010 om säkerhetens odelbarhet, där det särskilt fastställs att ”ingen stat, grupp av stater eller organisation kan ges huvudansvaret för att upprätthålla fred och stabilitet i OSSE-området eller betrakta någon del av denna region som sin inflytandesfär”. Alla vet att detta är exakt vad Nato gjorde – försökte skapa sin fulla fördel i Europa, och nu i Asien och Stillahavsområdet. Men många vädjanden från de högsta organen i CSTO till Nordatlantiska alliansen ignorerades. Anledningen till denna arroganta hållning hos Förenta staterna och dess allierade, som alla kan se i dag, är oviljan att föra en jämlik dialog med någon.
Om Nato inte hade avvisat CSTO:s förslag till samarbete skulle man kanske ha kunnat undvika många av de negativa processer som ledde till den nuvarande europeiska krisen på grund av att man har vägrat att lyssna på eller lurat Ryssland i årtionden.
I dag, när vi diskuterar ”effektiv multilateralism” på förslag av ordförandeskapet, bör vi inte glömma bort de många fakta om ”västs genetiska” förkastande av alla former av jämlikt samarbete. Vad är Josep Borrells pärla att Europa är ”en blomstrande trädgård omgiven av djungel”. Detta är ett rent nykolonialt syndrom som föraktar staternas suveräna jämlikhet och uppgifterna att ”stärka principerna i FN-stadgan genom effektiv multilateralism”, som vi visar i vår diskussion i dag.
I ett försök att förhindra demokratiseringen av mellanstatliga förbindelser privatiserar Förenta staterna och dess allierade alltmer öppet och utan ceremonier sekretariaten för internationella organisationer, och kringgår de etablerade förfarandena för beslut om inrättandet av underordnade mekanismer med mandat som inte bygger på konsensus, men med ett anspråk på rätten att skuldbelägga dem som av någon anledning inte är behagliga för Washington.
I detta avseende skulle jag vilja påminna er om behovet av ett strikt genomförande av FN-stadgan, inte bara av medlemsstaterna utan också av sekretariatet för vår organisation. Enligt artikel 100 i stadgan är sekretariatet skyldigt att agera opartiskt och får inte ta emot instruktioner från någon regering.
Vi har redan talat om artikel 2 i stadgan. Jag vill fästa uppmärksamheten på dess viktigaste punkt 1: ”Organisationen bygger på principen om suverän jämlikhet mellan staterna i alla dess medlemsländer”. Genom att utveckla denna princip bekräftade FN:s generalförsamling, i den förklaring av den 24 oktober 1970 som jag nämnde, ”varje stats oförytterliga rätt att välja sitt eget politiska, ekonomiska, sociala och kulturella system utan inblandning från någon sida”. I detta avseende har vi allvarliga frågor om generalsekreterare Antonio Guterres uttalanden den 29 mars att ”autokratiskt styre inte garanterar stabilitet, det är en katalysator för kaos och konflikter”, men ”starka demokratiska samhällen är kapabla till självkorrigering och självförbättring. De kan stimulera till förändring, även radikal sådan, utan blodspillan eller våld.” Man minns ofrivilligt de ”förändringar” som de ”starka demokratiernas” aggressiva äventyr i Jugoslavien, Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien och många andra länder ledde till.
Vidare sade den uppburne Antonio Guterres: ”De (demokratierna) är centrum för ett brett samarbete med rötter i principerna om jämlikhet, deltagande och solidaritet.” Det är värt att notera att alla dessa tal hölls vid det ”toppmöte för demokrati” som president Joe Biden sammankallade utanför FN, och vars deltagare valdes ut av den amerikanska administrationen på grundval av lojalitet – inte så mycket mot Washington som mot det styrande demokratiska partiet i USA. Försöken att använda sådana sammankomster som forum för att diskutera frågor av global karaktär strider direkt mot punkt 4 i artikel 1 i FN-stadgan, där det står att man måste ”säkerställa organisationens roll som ett centrum för samordning av åtgärder för att uppnå gemensamma mål”.
I strid med denna princip utropade Frankrike och Tyskland för några år sedan en ”allians av multilateralister”, till vilken de också inbjöd endast de som är lydiga, vilket i sig bekräftar den koloniala mentalitetens oundviklighet och initiativtagarnas inställning till principen om ”effektiv multilateralism” på vår dagordning i dag. Samtidigt infördes en ”berättelse” om Europeiska unionen som idealet för just denna ”multilateralism”. Från Bryssel kommer nu uppmaningar att så snart som möjligt utvidga EU:s medlemskap, i synnerhet till länderna på Balkan. Men det huvudsakliga patoset handlar inte om Serbien, inte om Turkiet, som har fört hopplösa anslutningsförhandlingar i årtionden, utan om Ukraina. Josep Borrell gjorde nyligen anspråk på att vara den europeiska integrationens ideolog och tvekade inte att säga att Kievregimen borde släppas in i Europeiska unionen så snart som möjligt. Om det inte vore för kriget skulle det ha tagit flera år, och därför är det möjligt och nödvändigt utan några kriterier. Serbien, Turkiet och andra kommer att få vänta. Men nazisterna accepteras i EU:s led utan vidare.
Vid samma ”toppmöte för demokrati” proklamerade för övrigt generalsekreteraren: ”Demokrati härstammar från FN-stadgan. De första orden i stadgan – ’Vi, folken’ – återspeglar en grundläggande källa till legitimitet: samtycke från dem som styrs. Det är lämpligt att korrelera denna tes med Kievregimens ”meritlista”, som utlöste ett krig mot en stor del av sitt eget folk – mot de miljoner människor som inte gick med på att underordna sig själva till nynazister och russofober som olagligt tog makten i landet och begravde Minskavtalen som godkänts av FN:s säkerhetsråd och som därmed undergrävde Ukrainas territoriella integritet.
De som, i strid med FN-stadgan, delar upp mänskligheten i ”demokratier” och ”autokratier”, borde svara på frågan om vilken kategori de anser att den ukrainska regimen tillhör? Jag förväntar mig inget svar.
På tal om principerna i stadgan uppstår frågan om förhållandet mellan säkerhetsrådet och generalförsamlingen. Det ”västliga kollektivet” har aggressivt och under lång tid drivit frågan om ”missbruk av vetorätten” och har – genom inte helt korrekta påtryckningar på andra FN-medlemmar – uppnått ett beslut om att överväga den relevanta frågan i generalförsamlingen efter varje tillämpning av denna rätt, som väst alltmer medvetet provocerar fram. Detta är inte ett problem för oss. Rysslands inställning till alla frågor på dagordningen är öppen, vi har inget att dölja och det är inte svårt att upprepa denna ståndpunkt. Dessutom är vetorätten ett absolut legitimt verktyg som föreskrivs i stadgan för att förhindra antagandet av beslut som skulle kunna leda till en splittring av organisationen. Men eftersom förfarandet för att i generalförsamlingen diskutera användandet av vetorätten har godkänts, varför inte tänka på de resolutioner från säkerhetsrådet som inte omfattades av vetorätten, som antogs, även för många år sedan, men som inte har genomförts, trots bestämmelserna i artikel 25 i stadgan. Varför funderar inte generalförsamlingen på orsakerna till denna situation – till exempel när det gäller säkerhetsrådets resolutioner om Palestina och om alla MENA-problem (Middle East North Africa, ö.a.), om JCPOA (se här, ö.a.), samt resolution 2202, som godkände Minskavtalen om Ukraina.
Problemet med sanktionssystemen kräver också uppmärksamhet. Det har redan blivit norm: säkerhetsrådet godkänner efter långa förhandlingar – i strikt överensstämmelse med stadgan – sanktioner mot ett visst land, och sedan inför USA och dess allierade ”ytterligare” unilaterala restriktioner mot samma stat som inte har godkänts av säkerhetsrådet och som inte ingår i dess resolution som en del av det överenskomna ”paketet”. I samma serie är ett annat flagrant exempel det beslut som Berlin, Paris och London just fattat genom sin nationella lagstiftning för att ”förlänga” de restriktioner mot Iran som löper ut i oktober, vilka är föremål för rättslig uppsägning i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2231. Det innebär att de europeiska länderna och Storbritannien förklarar att säkerhetsrådets beslut har löpt ut, men de bryr sig inte om detta, de har sina egna ”regler”.
Allt detta gör det ännu mer angeläget att överväga frågan om att ingen av FN:s medlemmar, efter att rådet har antagit en sanktionsresolution, skulle ha rätt att devalvera den genom att införa sina egna olagliga restriktioner mot samma land.
Det är också viktigt att alla säkerhetsrådets sanktionsåtgärder är tidsbegränsade, eftersom deras obestämda natur berövar rådet flexibilitet när det gäller att påverka politiken hos ”sanktionerade regeringar”.
Frågan om ”humanitära gränser för sanktioner” kräver också uppmärksamhet. Det vore rätt att alla sanktioner som läggs fram för säkerhetsrådet åtföljs av bedömningar av deras konsekvenser för medborgarna genom FN:s humanitära organ, snarare än demagogiska uppmaningar från våra kolleger i väst om att ”vanliga människor inte kommer att drabbas”.
Kära kollegor,
Fakta talar om den djupaste krisen i de internationella förbindelserna och bristen på önskan och vilja från västvärldens sida att övervinna denna kris.
Jag hoppas att en väg ut ur denna situation fortfarande finns och kommer att hittas. Till att börja med måste alla inse ansvaret för vår organisations och världens öde – i ett historiskt sammanhang, och inte utifrån opportunistiska val och tillfälliga anpassningar i nästa nationella val i ett medlemsland. Låt mig än en gång påminna er om att världens ledare för nästan 80 år sedan, genom att underteckna FN-stadgan, enades om att respektera alla staters suveräna jämlikhet – stora som små, rika som fattiga, monarkier som republiker. Med andra ord insåg mänskligheten redan då behovet av en jämlik, polycentrisk världsordning som en garanti för stabilitet och säkerhet i dess utveckling.
Därför handlar det i dag inte om att underkasta sig någon slags ”regelbaserad världsordning”, utan om att uppfylla alla de skyldigheter som man åtog sig när man undertecknade och ratificerade stadgan i dess helhet och inbördes samband. [Min understrykning”
—————————————————————————————————-
Författarens kommentar : Lavrovs vittnesmål ger ett annat perspektiv på FN:s bildande för historiker som tittar på hela eran efter andra världskriget. Den enda kritiska punkten som Lavrov inte tar med är att FN-stadgan bröts av dess primära kompositör så snart den trädde i kraft i oktober 1945 och har kontinuerligt brutits dagligen av samma enhet, vilket gör den till världens främsta laglöse, inte en världsledare enligt någon del av en moralisk persons fantasi.
Lavrov fokuserar på att hantera realiteter, och det är vad han just förmedlade till dem vid mötet i FN:s säkerhetsråd. Ni läsare är juryn. Finns det någon möjlighet att västvärlden är oskyldig i det här fallet?
Vi i västvärlden får bara bilden från USA och väst presenterad för oss via statsmedia. Därför är Rysslandshatet så utbrett, sveket från statsmedia är enormt i sin partiskhet för USA och väst.
Rysslands utrikesminister Lavrov förutspår starkare BRICS-ställning i G20 efter expansion enligt MOSKVA (Sputnik) Han förutspår att BRICS-klubben av framväxande ekonomier kommer att få en större inflytande i G20 efter att ha lagt till nya medlemmar. Veckans toppmöte för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika kulminerade med att officiella inbjudningar skickades till Argentina, Egypten, Etiopien, Iran, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien att gå med i gruppen. ”Självklart kommer ställningen för en utökad BRICS i G20 att stärkas med deltagande av Saudiarabien och Argentina”, sa han till ett tv-program som sändes i söndags den 27 augusti.
Men, USA med Europas ledare dvs, EU- eliten vägrar ta in denna globala förändring, de stöttar Onkel Sam i alla väder dvs den djupa staten med dess oligarker främst brödraskapet i Davos. De vill inte ta in att USA:s storhetstid är förbi, med sin enorma krigsindustri och bankdynastierna kan komma i gungning om dollarn försvagas som världsvaluta.
USA är i konflikt med sig själv sade den tidigare presidenten Dmitrij Medvedev till nyhetsbyrån RT och Tass den 26 augusti. Han varnade för inbördeskrig eftersom klyftan är så stor mellan det republikanska partiet med dess väljare och demokrater som med sin liberala politik har slitit isär Amerika.
Bild från SvD.se
Jag tror att samma utveckling kommer att ske även här. Motsättningarna är främst koncentrade mot SD (trots deras eftergivenhetspolitik) av 7-klöverns övriga partier, men det tar bara längre tid innan konfrontation är ett faktum. Tyvärr tycker jag att även Jimmie Åkesson precis som regeringen i frågan om islams terrorhot försöker sitta på två stolar samtidigt, när han håller med både Jomshof analys av islam och statsministerns protester. Kanske vill han bana väg för att sitta i en borgerlig regering nästa val och misslyckakas det får SD bli ett renodlat oppositionsparti.
Natos Ukraina-strategi har misslyckats – förkunnar den den tidigare italienska premiärministern Giuseppe Conte och gör Ungern och Serbien sällskap.
”Den franske ex-presidenten Nicolas Sarkozy har hamnat i blåsväder för uttalanden om Ukrainakriget. I intervjuer, som gjorts i samband med att han nu ger ut sina memoarer, sa Sarkozy att Rysslands annektering av Krimhalvön var en ”illusion” och att Frankrike och Ryssland ”behöver varandra”. Även i boken ger han uttryck för idén att Europa borde närma sig Ryssland för att få stopp på kriget…” Källa: https://kvartal.se/artiklar/borjar-europas-stod-till-ukraina-vackla/ betalvägg men ingressen räcker.
Västerländska ansträngningar att beväpna Kiev och bryta den ryska ekonomin kommer ingenstans och Natos försök att tillfoga Ryssland nederlag i Ukrainakonflikten har helt missat sina mål. Moskva fortsätter att stå högt mitt i Kievs vacklande motoffensiv och västerländska sanktioner. Guiseppe Conte, leder Femstjärnerörelsens parti, skrev på Facebook och noterade att ett och ett halvt år av fientligheterna mellan Moskva och Kiev hade visat att det var dags att ”lägga undan de optimistiska bedömningarna som är underblåsta från västs öronbedövande krigs propaganda”
Tyvärr tror jag inte att denna insikt kommer att nå varken vår regering, opposition eller det indoktrinerade och sovande folket under min återstående livstid.
Blir det nederlag för Nato/USA i Ukraina, så tvingas den åldersdemente och den lättstyrde president Biden av krigsindustrin att flytta proykriget till Taiwan och Hongkong. Men Kina kommer sannolikt att vara världspolisens överman. Därför passarBiden så bra som oligarkernas president, men Donald Trump lever desto farligare, när hans kampanj kassa stadigt växer. https://www.svd.se/a/O8JxVE/trumpkampanj-mug-shot-drar-in-miljoner
På onsdagskvällen den 23 augusti uppgav ryska myndigheter att Prigozjin var med på passagerarlistan på ett privatjet som störtade på väg från Moskva till S:t Petersburg. Alla tio personer ombord ska ha omkommit. Källa TT.
Flertalet ledarskribenter med deras experter anser att Kreml, Putin med försvarsledning, ville visa ”så här går det för förrädare”, efter Wagner upproret mot främst militärledningen, när 25 000 Wagner soldater med sin ledare den 23 juni började tåga mot Moskva. Anledningen sägs främst vara missnöje med militärledningens svaga eldunderstöd, när de kämpade i östra Ukraina.
Upproret avstannade plötsligt när Prigozjin fick fri lejd till Belarus och hans soldater blev lovade straff frihet efter medling av Belarus ledare Lukasjenko.
Därefter råder oklarheter om var Prigozjin har varit och vad han ägnat sig åt, förmodligen resor till Afrika för att stärka sin privatarmés inflytande främst i länder som Mali, Libyen, Sudan och Centralafrikanska republiken. Kanske blev det för mycket för Putin?
Att flygolyckan skulle ha orsakats av sabotörer från Ukraina eller att Prigozjin genom en skenmanöver inte skulle ha varit med på planet är det få som tror. En robot nedskjutning från marken eller en bomb inne i planet som orsakade en explosion eller var det bara teater?
Att flygkraschen inte var en olycka genom tekniskt fel tror knappast någon på och absolut inte Wagnersoldater.
”…..Ryssland, en sann patriot i sitt hemland – Jevgenij Prigozjin dog som ett resultat av handlingar från förrädare mot Ryssland. Men även i helvetet kommer han att vara bäst! Ära till Ryssland!” skriver ett Telegramkonto kopplat till privatarmén….” https://www.svd.se/a/76wgvK/prigozjin-dod-spiken-i-kistan-for-wagnergruppen
Wagner armén har varit omtyckta av vissa afrikanska ledare, som skyddad dem från rebell rörelser, men är samtidigt kända för stor brutalitet, med guldsmuggling, kidnappning och mord samtidigt som de banat väg för Putins engagemang i Afrika och har haft stor betydelse för ryska framgångar i främst östra Ukraina.
Frågan är om denna privatarméns verksamhet i flera afrikanska länder kommer att dö ut eller få ny kraft? Både från Afrika och den ryska reguljära armén kan kraften komma, där soldater lider under kadaverdisciplin, vilket på intet sätt är unikt för enbart den ryska armén. För makthavare är människoliv är bara en siffra i alla krig.
Båda besluten bryter ner och undergräver fosterlandet och ökar globalisters makt över oss.
”Sveket mot svenska folket är så oerhört stort så det saknar motstycke i historien. Aldrig tidigare har svenska ledare svikit sitt folk på detta sätt. Sveket genomsyrar hela det svenska samhället från regering, riksdag, skolan, rättsväsendet, massmedia, kommuner, regioner och alla myndigheter. Överallt sitter svekets administratörer och administrerar svenskarnas undergång .”
Kloka ord som förmedlats från en bloggföljare, som också bifogarett passande bibelcitat
Och till sist tweets från NewsVoice som säger allt
Bernie’s Tweets
·WEF – Klaus Schwab and Biden 2016. The Middle classes are holding back the 4th Industrial Revolution. The poor can be bribed, the elites stand to gain but the ordinary person will need to be forced against their will. Exactly as planned!
(Medelklassen håller tillbaka den fjärde industriella revolutionen. De fattiga kan mutas, eliterna har mycket att vinna, men den vanliga människan måste tvingas mot sin vilja. Precis som planerat)
När skall medelklassen göra uppror?
22 miljarder har hitintills Ukraina fått av Sverige i bistånd inte undra på att den korrupte Biden med sonen Hunter är nöjda, som redan har banat en väg in i Ukraina till privat svindleri, som ständigt sopas under mattan av det demokratiska partiet. Här får Biden nog nya råd av WEF:s stormogul Klaus Schwab,dra fram mer skit om Trump, det vore en katastrof om han blev president nästa år….
Bild: La Monde fr Ondskans män i hjärtligt handslag – kaka söker maka
Jacob Nordangård, filiosofie doktor och författare är en ovanlig akademiker med skarp analysskärpa för omvärldens förändring, som Europas ledare borde lyssna på, i stället för att predika om mänskliga rättigheter och sticka huvudet i sanden, när verkligheten inte bryr sig om deras direktiv.
Därför blev han snabbt akademins gossen Ruda, inte minst efter sina tidigare böcker om till exempel Rockefellers klimatsmarta historia.
(Uttrycket ”gossen Ruda” har i svenska språket blivit synonymt med en vanligen yngre, något vanvördig och okonventionell person eller aktör. Ruda illustrerar i tidskriften Grönköpings Veckoblad ”ett oroselement, en respektlös individ, företrädesvis en ung mansperson, som inte riktigt håller sig inom ramarna, som alltid ställer till med bråk och som inte spelar enligt reglerna” Wikipedia)
Artificiell intelligens, AI, är i ropet just nu och en som satt sig in i frågan är filosofie doktorn och författaren Jacob Nordan gård. Han har skrivit boken ”Den digitala världshjärnan” som beskriver AI och den nya teknologin och hur detta kan komma att styra världen. Vi står enligt Nordangård inför en förändring av världsordningen. Efter andra världskriget uppstod en bipolär världsordning där polerna var USA och Sovjet. I och med Sovjets upplösande blev USA den enda polen.
Vad vi ser nu är att flera länder håller på att växa sig starka och en multipolär värld håller på att skapas i samband med att USA håller på att tappa sin kraft. Inom FN håller det på att skapas något som kallas en ”nödlägesplattform” som skall kunna användas som ett globalt redskap för att hantera olika länders befolkningar vid nödlägen.
Jacob Nordangård berättar om den f.d. säkerhetsrådgivaren åt presidenten Jimmy Carter, Zbigniew Brzezinski, som skrev boken The grand chessboard. Boken skrevs under Clinton-administrationen 1997-1998. Den beskriver hur USA fått den unipolära rollen som ensam världsmakt efter Sovjetunionens fall. Där beskrivs hur USA ska hantera detta och att Ukraina är ett viktig region att kontrollera. Brzezinski beskriver i boken att USA:s unipolära roll inte kommer att bestå, utan att ”alla ting har en livslängd som tar slut”. USA:s sista roll blir att förbereda för vad som ska komma efter fallet av det amerikanska imperiet. I den nya ordningen, som är multipolär, är FN den som leder världen. Zbigniew Brzezinski har varit hjärnan av mycket av den utrikespolitik som USA fört. Särskilt de krig i Mellanöstern kan tillskrivas hans idéer berättar Nordangård. Om Henry Kissinger kan beskrivas som republikanernas ideolog, så kan Zbigniew Brzezinski sägas vara demokraternas dito. Han hade en mycket viktig roll till att öppna upp Kina för handel med Väst säger Nordangård.
Att USA har haft ett så stort intresse i Ukraina beror på att det är en central del av den stora landmassan Eurasien. Ukraina är ett så kallat ”hjärtland” beskriver Nordangård. Det förra stora paradigmskiftet var efter andra världskriget. USA tog då över rollen som världsledare efter England. Den stora handelsvalutan blev dollar i stället för pund. En rad organisationer startades så som FN, världsbanken och IMF startas upp. Planerna för allt detta skapas under kriget. Idag sker något liknande säger Nordangård. Nu har vi också ett krig, samtidigt som stora förändringar av världsordningen planeras och lanseras.
Det som pågår nu berättar Jacob Nordangård är att man håller på att skapa den så kallade ”nödlägesplattformen” med vilken man på överstatligt vis ska kunna införa olika typer av reformer som alla länder måste åtlyda. Man bakar ihop klimatet med pandemier för att kunna ”förutspå” nya pandemier p.g.a. det förändrade klimatet. En pandemin är endast ett sätt på varför den nya nödlägesplattformen utlöses. Det finns sju stycken identifierade ”kriser” som kan utlösa den berättar han. Man använder en form av nätverksstyrning där nyckelpersoner inom särskilda områden från olika länder samlas och får instruktioner om hur de ska agera om (när) någon händelse, t.ex. en pandemi, inträffar. Man ska följa styrdokument så att ingen agerar självständigt. Högst beslutande för att dra igång en händelse är FN:s generalsekreterare.”
(Mot FN med WHO:s utökade globala makt protesterar Elsa Widding, medan Åkesson med sina närmaste vänner jamsar med EXPO, som satte i gång drevet mot henne)
——————————————————————————————————-
FN:s styrdokument och konventioner är för Sveriges ledare vad Koranen är för muslimer. FN gödslas med våra skattepengar, där det mesta försvinner till höga löner, ohemula förmåner, resor, middagar, påkostade konferenser mm och bara smulor återstår till fattigt folk, efter att deras härskare tagit sitt.
Jag förstår att Margot Wallström med sina gelikar trivs med sina FN-uppdrag. EU kommer strax efter som världsidol, där liberaler kan sälja sin svärmor för en plats i ljuset.
Nu är det fd EU kommissionär Cecilia Malmström som visar vilken otroligt fin människa hon är, när hon lämnar Pehrsons liberala parti för att han ingår i en regering som tvingats ha stöd av SD genom Tidöavtalet, som dessa liberala, självsvåldiga ministrar inte tycks förstå tack vare en osynlig statsminister som aldrig sätter ner foten. Det är därför Pehrson mumlar om att Tidöavtalet inte är ett avtal utan någon diffus riktning, som ingen förstår.
Nu hånar Tobias Trodé (M) SD för att vika sig , när EU:s migrationspakt har baxats igenom ministerrådet och frågan är om han inte kommer att få rätt. Alla Europas länder skall bli mångkulturella och tvings ta emot icke integreringsvara unga män från tredje världen, flertalet utan asylskäl, för nu skall Ungern och Polen få krypa till korset. Vår EU kommissionär Ylva Johansson (S) är nu i sitt esse, som får mig att direkt stänga av min gamla TV. Hyckleriet hos EU-eliten är monumentalt.
”– Den amerikanske politiska kommentatorn Gonzalo Lira greps av ukrainska SBU för påstådd ”rysk propaganda”.
– Åklagare i Kharkov oblast släppte en video med ”bevis” som inkluderade Gonzalo som påpekade Ukrainas nazistiska problem och det faktum att den ukrainska regeringen har dödat tusentals genom att beskjuta Donbass-regionen.
– Det här är verifierade fakta som erkänts av både västerländska medier och västerländska regeringar som nu stödjer och sponsrar Kiev i den här pågående konflikten.
– Det måste sättas press på USA:s regering och västerländska ”människorättsorganisationer”.
Sanningen har offrats i detta smutsiga proxykrig mellan USA och Ryssland. Ukrainas synder med korruption, nazism, förföljelse av den ryss talande befolkningen i de östra regionerna har sopats under mattan. Folket tvingas till tystnad av sin USA ledda skådespelare.
Borde inte USA reagera, när en amerikansk medborgare fängslas på falska grunder, när han rapporterar fakta? Men sanning med fakta som stör världspolisens kamp för sin dalande makt är utan relevans. USA:S medlöpare i väst in sig i ledet, samtidigt som de gapar om Viktor Orbáns brott i Ungern mot yttrandefrihet och brister i rättsväsendet, medan terrorlagen nu är godkänd av vår riksdag.
Att länder själva skall få bestämma sina relationer finns bara i högtidstalen, i praktiken råder helt andra villkor hos makthavare i öst och väst. Militära interventioner sker, om inte statskupper med USA vänliga presidenter blir framgångsrika. Det är världspolisens framgångskoncept sedan andra världskriget.
Om drönarattacken den 3 maj mot Putins makthögkvarter i Kreml:
Frågetecken och spekulationer pågår hej vilt, men i statsmedia råder inget tvivel om att det är Putin själv som utfört dådet. Media hämtar sina objektiva analyser från den amerikanska tankesmedjan ISW, opartiskt så det förslår.
I alternativ media är man mer tveksam eller har motsatt åsikt att det var Ukraina (USA) som gjorde ett försök att attackera Putin, som dock inte var hemma i högkvarteret.
Zelenskyj var som vanligt ute på känslosam tiggarstråt i Europa och meddelar att Ukraina skall rädda hela världen från Rysslands aggression, så Europas ledare slänger ytterligare miljarder in i hans svarta hål. Enklare vore nog att skicka vapenleveranserna direkt till hans kriminella gäng och de öronmärkta humanitära miljarderna direkt till skatteparadiset i Panama.
”Västvärldens kryptiska eller hånfulla kommentarer som ifrågasätter Kremls uttalande om det misslyckade ukrainska mordförsöket på president Vladimir Putin minskar inte det faktum att Moskva inte har någon anledning i världen att fabricera en så allvarlig anklagelse som har föranlett en nedtrappning av firandet av segerdagen den 9 maj, vilket är ett triumfatoriskt ögonblick i hela Rysslands historia, särskilt nu när man på egen hand bekämpar den nazistiska ideologins återkomst i Europas politiska landskap på nytt.…” https://www.globalpolitics.se/zelensky-regimens-ode-ar-beseglat/
I statsmedia meddelar däremot Aftonbladet ”Analys:Moskva sannolikt bakom ”attack” mot Kreml” Frågetecknen och skepsisen hopar sig efter gårdagens påstådda ukrainska mordförsök på Vladimir Putin. En rad experter anklagar Ryssland för att ha iscensatt attacken…..Enligt den amerikanska tankesmedjan ISW var det sannolikt Ryssland själva som låg bakom den påstådda drönarattacken mot Kreml. Flera indikatorer tyder på att ”attacken” var noga iscensatt i syfte att föra kriget närmare det ryska folket, skriver ISW och på så sätt öka engagemanget hos befolkningen och bädda för en bredare mobilisering….” https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/vezEbw/analys-moskva-troligen-bakom-attack-mot-kreml
USA:s strategi med provokationer känns igen från deras tidigare krig, vars syfte är att framkalla motreaktion som media sedan kan använda för att elda på fiende hatet.
Troligen förväntar man sig att Ryssland går till motangrepp efter drönar attacken mot Putin.
”…..Den militanta klick som sitter fast i maktstrukturen i Kiev kan mycket väl ha varit förövarna av denna farliga provokationshandling riktad mot Kreml med en bakomliggande agenda för att utlösa en rysk vedergällning….//… Och den fd ryske presidenten Dmitrij Medvedev talar klarspråk och går direkt i fällan; ”Efter dagens terroristattack finns det inga andra alternativ kvar än att fysiskt eliminera Zelenskij och hans klick”. Från Global Politics länk ovan.
Frågan är nu vilka vedergällningsattacker Putin är beredd att göra? Kan det bli en attack mot Ukrainas presidentpalats?
Hela västs media skriver unisont om Putins förestående nederlag i väntan på en vår offensiv som aldrig tycks komma. Vapen och ammunition saknas från båda hållen. Wagner gruppens ledare Jevgenij Prigosjin är fly förbannad på Putins militära ledning som inte förser dem med tillräcklig ammunition i Bachmut. https://www.svd.se/a/gEBWA9/ukraina-prigosjins-ursinne-missnoje-fran-brottsling
Eller kan det vara så att Bidens USA vill ha en bakdörr öppen för reträtt, när kriget inte går deras väg och hans marionett aldrig får nog och bara kräver mer och mer?
Bild; sydsvenskan.se
Om sabotaget av Nord Stream:
Fabricerar misstänker jag att SVT gör i sina nyhetssändningar, de har nu förmodligen fått order av storebror att eliminera journalisten Seymour Hersh uppgifter om att USA låg bakom sprängningen av Nord Stream. Locket måste snabbt på och nu är det Uppdrag Granskning som blivit makthavarnas förtrogna, så denna krigshandling snabbt göms undan.
Det enda som är klart är att det är oklart vem/vilka som utförde sprängningen av Nord Stream. Säkerhetspolisen arbetar förutsättningslöst meddelar SR med att bearbeta och analysera de uppgifter som framkommer i utredningen och utgår från de fakta som finns kring sabotaget.
Tyvärr hyser jag stort tvivel på både deras fakta och förutsättningslösa utredning.
Vad jag inte förstår är hur Tysklands krypande för USA med Olaf Scholz i ledningen bara fortsätter?
Nu är det mer Frankrike med Emanuelle Macron som inte lyder Bidenadministrationens minsta vink, Tyskland har abdikerat från att ha varit Europas lok.
Det enda jag är glatt övertygad om är att det uppblåsta och självgoda EU har tappat sin röst och inflytande i världen. En stark bidragande orsak är att BRICS-länder lämnar USA:s petrodollar och att allt fler länder står på kö för att komma in i organisationen. Gemensamt för dessa länder är att de fått nog av USA:s med västs självpåtagna överhet och vill skapa ett självständigt ekonomiskt system, utan diktat från världspolisen.
