Kategoriarkiv: Invandringspolitik

Asyl, Integrering, Assimilation

Är sjal, huvudduk viktigare än hygien på våra sjukhus?

Invandringspolitik, Vård

Ett brev till

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson
Regeringskansliet
10333 Stockholm

För kännedom

Undertecknad har lång erfarenhet både som vårdgivare och som patient.
Jag har arbetat med många duktiga kollegor med utländsk bakgrund, som utfört ett mycket professionellt arbete och har även samma erfarenhet som patient.
Mycket har hänt i förbättringsarbetet mot ökad säkerhet och vårdkvalité på våra vårdinrättningar.
Målet är att obehöriga ej skall komma in på sjukhusens avdelningar, varken de som går på två ben eller som har fler och bara syns på en agarplatta, så långt det nu bara är möjligt.
Visserligen känns det tomt och övergivet i nybyggda, och mer ”slutna” korridorer, men vi patienter med täta kontroller lär oss snabbt att hitta och förstår säkerhetsaspekten (Linköpings universitetssjukhus).
Beträffande hygienrutiner har också mycket hänt, sedan jag för några år sedan slutade min tjänst för pensionärslivet.
Numera är det korta ärmar, som gäller för all personal i vårdarbetet och desinfektion finns i varje sal.

– Men vad jag inte förstår är varför undantag beviljas utifrån kultur och religion beträffande klädsel hos kvinnliga elever/personal från andra länder under vårdarbetet?

Långa, privata sjalar i flera varv runt huvudet och vit rock med långärmad tröja under, kan vara vårdklädsel, när kvinnors hår/armar inte får visas. Men dessa privata tillbehör kan innebära både minskad hygien och öka risk för smitta.

Under denna vecka ha detta hänt mig vid två olika tillfällen vid mina besök i vården.
En gång under provtagning på en vårdcentral av en elev med denna klädsel och en gång vid möte i en korridor på sjukhuset där svårt sjuka och sköra patienter vistas.

– Har kvinnors önskemål med att dölja sitt hår större prioritet, än att skydda sköra patienter som redan kan ha tappat sitt, från onödiga bakteriella risker?

Jag anser att detta borde gå att lösa, inga privata kläder i det direkta vårdarbetet skall tolereras oavsett vårdgivarens kultur/religion.

– Varför inte erbjuda kvinnor som önskar skyla sitt hår, en ny operationsmössa varje dag, i stället för privata sjalar?

Jag förstår att det är viktigt att nyanlända snabbt kommer in i utbildning med arbete som mål, men inte på bekostnad av svårt sjuka patienter.

Ett annat problem är elevers, ofta nyanländas – dåliga språkkunskaper och svårigheter att rätt tolka kroppsspråk/mimik hos sjuka och gamla, som också kan höra dåligt. Tolkning av kroppsspråk kan ha kulturella skillnader och behöver inte ha samma innebörd i till exempel Sverige som Somalia.
Jag har, utöver svår grundsjukdom, en hörselnedsättning och då är det extra viktig att kunna höra vad personal och elever i vårdarbetet säjer.

Om undantag ständigt görs från medicinska aspekter, då hjälper inget säkerhetsarbete i världen.
Detta får inte bli de praktiska konsekvenserna av regeringens så kallade ”snabbspår.”

Anmält till inspektionen för vård/omsorg, IVO. Lex Maria under ”händelser som kan medföra vårdskada” 2016-02-20. Referensnummer: 160220-000000.

Kopia: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström

Verklighet, vackra ord och fakta

fakta, Forskning, Invandringspolitik

Att se bakåt och våga se handlingsmönster och ta del av fakta, det är att få beredskap till förståelse och perspektiv på dagens tid.
Förståelse är motorn i förändring, annars kan man köra fel.
När det gäller uppfattning och förklaring till samhällets problem, inom olika områden, så är makthavarna farligt lika, med samma bortförklaringar när man kört i diket. Eftrersom partiernas ideologi har stark styrförmåga, gäller nog det gamla militärskämtet; ”stämmer inte terrängen med kartan, så gäller kartan….”
Ett slående exempel är invandrings- och asylpolitiken som nu havererat, med risk att dess framtid ej går att hantera.
Utgångspunkten har varit att mångkultur skall accepteras utan protest, för eliten har bestämt att den är bäst.
Alla skall tänka lika, trots att risken då är stor att ingen tänker alls.
Till tröst för eventuella bloggläsare kommer här några respekterade röster från forskningsvärlden, där fakta presenteras utan känsloargument.

-Neal Zachary och Watling Jennifer, forskare inom sociologi/psykologi: ”Samband mellan mångfald och social sammanhållning finns ej. Oförenligt.”

-Paul Coller, ansedd forskare i Oxford sammanfattar i sin digra bok ”Exodus: Immigration and Multikultarism in the 2lst centry”, dagens forskning om migration, från fattiga till rika länder:

”Minskad invandring är ett måste. Man åderlåter fattiga länder på utbildade, vilket försvårar landets utveckling. Ej utbildade personer är mycket svåra att integrera, de hotar värdlandets stabilitet. Lönepress sker i mottagarlandet och nedskrivning av utbildningskapitalet.
Migrationen är inte en win-win situation, utan en lose, lose.”

-Samuel Huntington, statsvetare, forskare skrev om islams blodiga gränser i boken ”The clash of civilization” som återgavs i (Svd 2013 -11-23) bl.a …”överallt där islam delar gräns med en annan civilisation uppstår krig, kamp och kollision. De använder västvärlden som projektionsyta för sitt lands tillkortakommanden. De reaktionära ideologierna har fått ny geografi”.

-James Surawiecki, skriver i boken ”The wisdom of crowds” att folks privata erfarenheter är bättre evidensbaserade än de officiella, politiska och moraliska beträffande påståenden om migrationens fördelar.

–Ayaan Hirsi Ali, författare och som kämpar mot kvinnoförtrycket inom islam. I SVD 2015-05-19 skrev hon i debattartikeln ”Reformera islam” bl.a. att Islam använder sig mer än gärna av västs teknologiska landvinningar, men motsätter sig dess värderingar som ligger bakom dem.

Paul Scheffer, journalist, urbanforkare skriver i boken ”Immigrant nations” att multikulturalismen har tolererat för mycket av kulturell särart och för lite av kulturell anpassning och att den försämrar normer och gemensam värdegrund från värdlandets tidigare generationer.

David Eberhart, psykiatiker, författare skriver i en artikel i GP 2016-02-08 om åsiktskorridoren och om den korrekta eliten som stigmatiserar andras åsikter. Känsla får ersätta förnuft och om hur eliten blir offer för grupptryck.

Tyvärr verkar inte våra politiker ha tagit del av dessa trista fakta, för sanningen är alltid det första offret i politisk korrekthet.
Politiker med sina lojala undersåtar har låst fast sig i vackra, men innehållslösa ord, om mångfald, mångkulturens berikning, värdegrund, lönsamhet, men blundat för både fakta och verklighet.
Slipade och dyra konsulter har goda tider, för makthavarna behöver nya ord som skiner.
Öppna hjärtan, utvecklingsmoral och Sverige tillsammans blev utan avsedd effekt, så kan det gå när folket har rätt och politikernas faktaunderlag är skralt.

Äntligen, efter naivitet och senfärdighet

Inrikespolitik, Invandringspolitik, Utrikespolitik

Sverige får nu ta skeden i vacker hand och försöka minska på verkningarna av sin moraliska hybris.
Regeringen hoppas att åtstramningen av Europas mest generösa asylregler skall kunna bromsa invandringen.
Tyskland förs ofta fram som det mest generösa landet, men Sverige har tagit emot 5-7 ggr fler invandrare per capita, en utveckling som inte längre är hanterbar.
Invandrare där nästan hälften haft ringa eller inga asylskäl alls, har skördat frukterna, medan fattiga och de mest utsatta i flyktinglägen är kvar. Kvinnor, barn och gamla svälter, medan unga och starka män korsat Europas gränser för ett bättre liv.
Medlemmar inom MP, VPK har det nu extra svårt och protesterar mot asylrättens reducering och skyller på andra EU länders ringa solidaritet, i stället för att inse konsekvenserna av sin godhetspolitik.
De låter tuffa utåt, medan flatheten inåt i regeringskansliet är stor, för makt med personlig vinning konkurrerar lätt ut ideologin.
Moderaterna har tuffat till sig, medan sverigedemokraterna inte behöver göra någonting, mer än slänga ut trevare till moderata politiker, som snörper mindre på munnen än partiledaren Batra med sina lojala runt omkring.
Det har under åren inte saknats fakta om tillståndet för landet, men politikernas synskärpa har varit låg. Prestige, ideologi, grupptryck och stor social och ekonomisk trygghet för egen del, har blockerat kognitionsförmågan.
I gårdagens Rapportsändning (2016-02-12) fick vi veta
-att det ensamkommande barnet som knivmördade en kvinnlig vårdare i Mölndal inte var ett barn, utan en vuxen man över 18 år (migrationsverket)
-att en elev knivskars i Sollentuna
-att en man häktats i Stockholms tingsrätt för förberedelse till terrordåd
-att Sida varnade för ett gigantiskt nöd- och flyktingår
-att arbetslösheten ökat dramatiskt hos nyanlända, medan den sjunkit hos svenskfödda, främst hos de unga.
Via nätet stod att läsa;
-att en man skjutits till döds i Landskrona
-att en äldre man med rollator knivhöggs till döds i Filipstad, förövarens etnicitet ännu ej känd
-att vanvården av samhällets omhändertagande barn ökar, där ersättningen (12.000-19.000 kr/månad och barn) är en guldgruva för brottslingar av olika härkomst (Inspektionen för vård/omsorg)
-att storbråk ägt rum på flera asylboenden i Pajala, Stenungssund och Värmland och att misshandel ägt rum i Lindesberg på en språkutbildning för vuxna
-att upplopp åter skett i den ökända stadtsdelen Vivalla i Örebro
-att en kurd som brutalt knivmördade sin hustru 2014 äntligen fått sin livstidsdom i Sthl
-att ligor från Bulgarien stjäl, tigger och trakasserar invånare i Högfors

Det vill säja en alldeles normal dag i sönderfall i humanitetens Sverige.

Beriknings- och lönsamhetsteorin verkar nu gå mot sin sotdöd, när tilliten till samhällets institutioner kraftigt fallerar. Statsministerns yrvakenhet, numera med brösttoner har svårt att lugna besviken allmänhet.

Han får söka tröst hos Angela Merkel som heller inte har det lätt. Visionerna om egen storhet, om EU:s öppna gränser och demokratiska själ har falnat, när varken nyanlända eller grannländer gör som de vill.
Polen trilskas för egen rätt och på hemmaplan växer kritiken mot förbundskansler Merkel för att ha ”..äventyrat västs kulturella identitet, Schengen och hela EU:s säkerhet…”
Förhållandet till Putin är ambivalent, när gas behövs, samtidigt som Putinarga Erdogan i Turkiet hotar med att åter öppna gränsen för flyktingströmmarna mot väst.
Varför kan inte makthavarna inse de logiska följderna av sin politik i tid?
Eller är det bara vi väljare som varit naiva och röstat fel?

Kvinnohat har olika bakgrund

Inrikespolitik, Invandringspolitik, Media

I Uppdrag granskning (2016-02-10) intervjuades fyra kända feminister, som hade utsatts för förkastligt och fegt hat via nätets anonyma kanaler.
En 35-årig arbetslös man kom polisen till slut på spåren och till skillnad från dessa vänsterliberala och mediala kvinnor tillhörde han inte globaliseringens vinnare, utan till förlorarna.
Här finns det likhetstecken i utanförskap med äldre invandrarmän som för att upprätthålla respekt och sin värdighet förtrycker sina kvinnor och unga och bestämmer hur de måste leva.
Det hade dock varit klädsamt om programmet hade praktiserat konsekvensneutralitet, där båda sidor av händelser belyses, för kvinnohat och dess varierande förtryck kan komma både från vänster och höger.
Enligt polismyndigheten så begås majoriteten av brott mot yttrandefrihet och demokratiska rättigheter av den autonoma vänstern som till exempel den revolutionära fronten och AFA, medan våra medier har svårt att lämna nazistförklaringen.
I SVT (Nyheter Halland) har en kvinna i Falkenberg fått berätta om sin och sin dotters olidliga situation med stenkastning, glåpord av invandrarungdomar inom våldsvänstern.
Anledningen var att hon under ett torgmöte i valrörelsen 2014 inte vände ryggen åt Jimmie Åkesson, för hon ville höra vad han hade att säga.
Trots 24 polisanmälningar om trakasserier därefter, har brottet lagts ner av polis ”för gärningsmannen går ej att identifiera.”
Kanske stämmer inte mantrat om allas lika värde i praktiken, när det gäller polisens resurser? Kanske är mediala och kända kvinnor mer värdefulla än oss andra?
Jag vill om igen uppmärksamma på stora skillnader i kvinnohat och förtryck som praktiseras av hotade män i utanförskap.
När en svensk utför dessa gärningar ligger inte hela släkten bakom och/eller står och hejar på.
Det är oftast en impulsstyrd handling som lätt ångras, när konfrontation sker inför öppen ridå.
Förtrycket som sker i Allahs namn förvandlas däremot alltför lätt till främlingsfientlighet av dessa kända feminister.
Detta förhållningssätt bara cementerar det uråldriga kvinnoförtrycket inom islam. Rabiata, koranläsare med shairalag som mål, får bli talesmän för alla muslimer, oavsett deras tro.
Här hemma är skärpan betydligt skarpare, när dessa feminister får tala om patriarkaliska strukturer, könsnormer och identitet. Homogeniteten är oroväckande stor och kan få unga kvinnor att tro, att de helt saknar valmöjligheter i livet. Offerrollen är mera klädsam än lathet och eftersläpning.
Öppna ögon vore bättre än öppna hjärtan när över 100.000 unga med annan etnicitet nu är utsatta för förtryck, som bara eskalerar med dagens invandrarnivåer (Rapport 2016-02-10).
Fjorton månader innan Fadime mördades skrev Mona Sahlin och Margareta Winberg på DN debatt att kvinnoförtrycket som sker i utsatta områden inte hade något med kultur och religion att göra….
Denna uppfattning bottnade bara i snäv ideologi och inte med fakta från FN.
Positivt är dock att åsikter kan ändras med tiden, men stora skygglappar finns tyvärr kvar, som hindrar kvinnor att få göra egna val.

http://avpixlat.info/2016/02/10/besokte-offentligt-sd-mote-har-trakasserats-av-invandrarungdomar-i-ett-och-ett-halvt-ar/#more-167941

En upprörd syster och politiker i bäste bror samtal

Inrikespolitik, Invandringspolitik

Ett meil från min syster

…”Samhället kan inte vara mer sönderslaget än vad det är i dag. Det känns bittert att allt som våra föräldrar har slitet och byggt upp nedvärderas och raseras
 Min närmsta jobbarkompis hade en väninna på besök som tog bilen tidigt på morgonen för jobb i vården, då dök det upp tre mörkhyade män som drog i bildörrarna, men hon körde som en galning rakt ut mot rött ljus av rädsla, Detta är hemma hos mig i trygga Älta.
Mitt barnbarn som till hösten är utan fritids ska hon knalla hem själv med dessa galningar runt knuten?
 Nej det är bara att som farmor ställa upp, med ursinne mot denna ansvarslösa politik som slukar allt…”
När konsekvenserna av Sveriges generösa asylpolitik nu syns i hela landet, även långt utanför belastade zoner, då börjar politikerna yrvaket förstå att detta måste man nog göra något åt.
Lönsamhet, berikning och mångkultur har tappat sitt värde, när folk dagligen ser att det är fara å färde.
Media bara fortsätter att snyfta efter egen agenda och ser inte att landet måste vända.
Journalisterna har svårt att förstå, att läsare inte längre litar på uppfostringstexter utan substans, när vi vill ha fakta, allsidighet och sammanhang.
Komplicerade sammanhang behöver belysas mer än av bara ett flyktingbarn som fryser.
Nätet konkurrerar, medan makten funderar på restriktioner och förbud, för makt är inget som man lämnar i från sig frivilligt.

Ett möjligt bäste bror samtal:

”Tänk om dessa  trista fakta når fram till min fina port och om mina barns skola blir invaderad av nyanlända från annan ort, men fler vaktbolag runt knuten kan nog göra susen.
För då kan vi kan fortsätta att den fria rörligheten och asylrätten hylla, våra karriärer måste ju Europa få fylla.
Sänkta löner och flera röster är ändå bonus som ger förtröstan.
Vi måste nu nya slogans hitta på, som håller innanför folkets ridå.
Utvecklingsmoral lät inte så bra och effekten av Sverige tillsammans är ännu skral.
Men konsulterna kan nog detta fixa, så vi kan fortsätta att lönsamt trixa. Notan får ju folket ändå betala, när vi inte har pengar i våran lada.”
Nu åker partiledarna runt och letar efter goda exempel på integration och med säkerhetsmän i bilen bredvid sig, så behöver de inte vara rädda.

”Dåliga exempel på integration, ger oss bara huvudvärk och störd koncentration och är inget som skall uppmärksammas, media gör väl ännu sitt jobb, sovrar och skyler över?
Socioekonomiskt utanförskap låter fint, främlingsfientlighet skrämmer ännu och hjälper inte det, så tar vi fram järnröret som avskräckande exempel.

Blir vi sjuka så är ambulansen kvar utanför dörren, körduglig och fin mot privat sjukhuset utan väntetider.
Gräddfiler in till statens jobb skall vi erbjuda nyanlända, när näringslivet kinkar med utbildning och kompetens.
Poliser skall prioriteras som känner igen en mobb, från alla sidor, men helst från höger.
Resultatet av dialog, korvgrillning och samverkan med ”alla goda krafter” måste nog betraktas som skral, när bilar fortfarande brinner och stenar ryker kring räddningspersonal.
Kanske Monas terrortelefon kan rädda några själar, men tveksamt om de kan omvändas under Allahs stjärna.”

För att bli en sann demokrat tar minst tre generationer och kanske mer därtill på grund av vänsterliberalers överdrivna hänsyn till främmande kultur och religion, oavsett hur de stämmer med svensk lag och vår egen värdegrund.
All kultur och religion har för vänstern samma värde, det står i eldskrift på de godas panna. Medan vi andra som ser att det inte stämmer, bara blir förbannade.

En kultur från medeltida sedvänjor kan få god acceptans, medan protester för brott mot lag och ordning inte har samma relevans.

 Om problem skall kunna rättas till, då måste politikerna först ta reda på varför det
gått så fel!.

 

Etnicitet och Stureplan viktigare än kompetens och landsbyggd

Inrikespolitik, Invandringspolitik

Förstår inte vad som hänt inom främst centerpartiet? Att välja en ung kvinna, visserligen med juridikstudier i bagaget, men med mycket lite arbetslivserfarenhet förvånade nog många. Hon fick en imponerande månadslön, som nog gjorde andra partiordförande, med betydligt mindre partikassa, gröna av avund. Denna frikostiga lön har nog bidraget till att hon klättrat upp på en hög, moralisk piedestal.

Förmodligen är min bild av detta parti helt passé. Jag minns präktiga kvinnor som kunde baka sju sorters kakor och tillsammans med sina män kämpar för landsbygdens överlevnad.

Bestod partistyrelsen bara av ungtuppar från Stureplan som ville ha en ung, medial begåvning, som slänger med håret efter dagens ungdomsideal. För att se bra ut och berätta hur god jag är, är sedan länge viktigare i detta ideal, än att vara det.

När den frejdiga styrelsen från Stureplan låg bakom nytt partiprogram med månggifte, fri invandring, slopad skolplikt med flera tokigheter, satte nog många i halsen. Deras nya ordförande fick avbryta sin semester för att gjuta olja på vågorna.

Tyvärr förstod jag inte hennes utläggningar då om framtida viljeinriktning, lika lite som jag i söndagens agenda (2015-01-31) begrep hennes innehållslösa svammel om flyktingkrisen. När inget fick ordentligt fäste tog hon till det gamla vanliga känselargumentet… folk flyr för sina liv och då är det lätt att glömma sina pass eller andra identitetshandlingar….

Varför glömmer dessa asylsökare aldrig sina I-Phone undrar jag?

Om nu 80.000 skall utvisas så kan de inte flytt från bomber och pågående krig, vilket är asylgrundande enligt svensk lag.

Nyligen kom ett besked från centerns pågående partidager att skolverket k bör slopa trasslet med legitimation för lärare, eftersom lärarbristen är för stor för att räcka till 70.000 nyanlända skolbarn. När så många skall tryckas in, betyder det att andra åker ut. Uppmärksamhet och resurser brister då drabbas främst barn som vill framåt och som redan kan svenska, oavsett sitt ursprung.

100 dagar skulle räcka för skolminister Gustav Fridolin och nog stämmer det, men i motsatt riktning.

Avslöjande studier har publicerats från Örebro universitet. Ex. ”Svenska mammor väljer bort mångkulturen” där forskaren Maja Lilja berättade från interjuver med svenska medelklassmammor om var de ville bosätta sig med sina barn.

De talade varmt om mångkultur, men bara i teorin, inte i praktiken. Förklaring till omfattande sk. ”white flight” från områden när familjer med annan etnicitet ökade var  ”…man måste ju tänka på sina egna barn …”

Min syster, förskollärare, med leg och ständig fortbildning, blev förbannad i gott sällskap med kollegor, långt tidigare när Ylva Johansson (S) tyckte att legitimation inte var så viktigt vid ansökan till lärartjänst på förskolan.. ”det viktigaste är att man tycker om barn”…

Men nu kommer samma förslag från centerpartiet för hela skolan. För hos dagens regering är etnicitet viktigare än kompetens och nu tillhör centern också denna verklighetsförnekande skara.

På DN debatt (2015-07-27) skrev forskaren Gabriel Heller Sahlgren att elevsammansättningen är den enda säkra faktorn bakom Pisaraset i svenska skolor. Invandringens effekt på skolresultat kräver krafttag var hans slutsats.

Så nu kanske Annie Lööf och hennes supportrar från Stureplan får fundera ut något lyckat recept för att behålla Ebolagstiftningen och förhindra förslag om bussning av nyanländas barn till populära medelklasskolor?

När man sitter högt upp på en piedestal, då blir kontakten med verkligheten skral!

Snälla och elaka terrorister

Inrikespolitik, Invandringspolitik, Utrikespolitik

Min dotter är religionslärare på en gymnasieskola och har under åren kämpat för förståelse av den andre i sin undervisning.

Medlet har varit flera studiebesök tillsammans med sina elever till skolor i andra länder, besök som därefter återgäldats i Sverige. Vänskapsband knyts och den andre blir mer som jag själv. Ett långsiktigt och tålmodigt arbete.

Hon skall nu åter besöka Israel, för att få råd och kunskap att ta med hem till undervisningen. Tyvärr möts judar och även kristna ofta med mer förakt än förståelse, hos muslimska elever.

Simone, är lärare på en skola i Israel, som nu står på tur. Där går både palestinska och israeliska ungdomar utan åtskillnad och arbetar tillsammans i god samverkan.

Simone och hennes elever är nu mycket förtvivlade, för en tidigare elev har nyligen blivet knivhuggen till döds i Tel Aviv.

Så här skriver hon i ett meil till min dotter :

”I’ve had a terrible period of time lately, one of the worst.The amount of work like a snowfall covered me and I can’t get out of it. My former student was killed in a terror attack in Tel Aviv. We are all still shocked. I still can’t come back to functioning regularly. It seems to me it was the last drop when you just can’t take it any more…..”

Troligen fick denna skola inget besök av riksdagsmännen Håkan Svenneling (Vpk) och Linda Snecker (Vpk), under en studieresa med oklart syfte och som vid hemkomst resulterade i en debattartikel Östgöta Correspondenten den 27 jan med rubrik ”Ovärdigt Israel”.

Förmodligen fick inte heller några andra fredskämpar i Israel något besök av dessa självgoda gäster.

I vänsterns enformiga agenda representerar Israel det onda och Palestina det goda.

De oprovocerade knivattackerna, som Simones tidigare elev utsattes för, blir inte fördömda utan snarare glorifierade av vänstern, med samma enögdhet som under 70-talet.

När andra länder kämpar mot och lyckas skjuta ner dessa mördarmaskiner, så kommer berömmande ord från omvärlden. Men när vedergällningen kommer från Israel så kallar vår utrikesminister det plötsligt för utomrättsliga avrättningar och förstår inte att hon inte är Välkommen till landet. Omdömet och skärpan tycks  vara lika skral, som när hon glatt tog emot en lägenhet av kommunal.

Samma enögdhet råder i Stockholms röda socialnämnd, där blivande IS-krigare skall mutas med jobb och bostad i en gräddfil, precis som de hemvändande. När dessa kämpar varit på mördarstråt utan efterräkningar, blir de i stället belönade !

Varje normal funtad människa anser att åtal, förlorat medborgarskap med utvisning är det enda rätta, vilket skulle avskräcka fler än detta daltande med förståelsefloskler.

När Mona Sahlin under 2014 blev utsedd till extremistsamordnare av dåvarande demokratiminister Birgitta Ohlsson (L) blev jag mycket orolig.

Redan under 2007 i en debatt med Jimmie Åkesson (SD) påstod hon att kriminalitet, våld och arbetslöshet i landets utanförskapsområden inget hade med invandringen att göra…

Jag blev luttrad efter hennes skamlösa, antidemokratiska agerande beträffande en integrationsutredning som ägde rum under åren 2004-2006.

Hon ersatte då självsvåldigt den internationellt erkände statsvetarprofessorn Anders Wikström med den klent meriterade Masoud Kamali. Orsaken var fel åsikter, ersättaren hade däremot de rätta.

Att 60 statsvetare och forskare i DN protesterade mot detta antidemokratiska agerande mot landets oberoende utbildningsväsen, avfärdade Mona Sahlin med att protesten hade ”en rasistisk underton”.

Så kan det gå när utbildning i ideologi på Bommersvik har ersatt kompetens från arbetsliv och våra lärosäten.

 

Insikt är svårt med Pomperipossas näsa

Inrikespolitik, Invandringspolitik

I söndagens agenda (2016-01-31) intervjuades centerpartiets ordförande Annie Lööf. Jag blir imponerad över konsten att svänga 180 grader och få det att låta som förut. För nu gäller det att se framåt och ta tag i utmaningarna, bakåt ser man bara när det gäller SD:s förflutna och så järnrörsskandalen förstås. Järnröret tycks bli allt längre, precis som Pomperipossas näsa blev, när sakargumenten tryter.

Att sverigedemokraterna har ett mörkt förflutet är inget att blunda för, men när det gäller övriga partiers historia råder både synfältsbortfall och minnesförlust.

Nazister fanns främst hos borgarklassen som diskret bytte ut porträttet av dess hyllade ledare med Churchill, när krigslyckan vände.

Förmodligen har Annie Lööf inte läst bondförbundets partiprogram från 1933, som skulle få Hitler att mysa av välbehag.

Ett mörkt kapitel i Sveriges historia är tvångssteriliseringarna av undermåliga individer som ägde rum under åren 1934-1970. Paret Myrdal satt vid ratten, passagerare var läkare och vetenskapsmän som bestämde vilka som var värdefulla och hade rätt att födas och vilka som inte var det. Programmet hade riksdagens stöd. Nu gällde det att få samhället rent och snyggt med samma princip, som fanns bakom grävskoporna i Klarakvarteren.

Receptet från Annie Lööf är nu sänkta ingångslöner och reducerade välfärdsförmåner, precis som från hela alliansen. Det var ju också den unge Fredrik Reinfeldts förhoppning i sin bok ”Det sovande folket” från 1993. Invandringen blev en gudagåva för högerblocket, som i regeringsställning inte vågade utmana väljares förmåner och gamla traditioner, men bakom det humanitära förklädet får det mesta av dolda agendor plats, som röstfiske och lönedumpning.

Det kan låta rimligt att den som inte jobbat en timma i landet inte skall ha samma förmåner, jämfört med arbetare som slitet och betalt skatt under många år. Detta förhållningssätt har stora inneboende risker. När ojämlikheten ökar i ett samhälle uppstår spänningar och kraftiga reaktioner. Ett fenomen som känns igen från biomekaniken, där krafter i obalans alltid orsakar rörelse. Negativa rörelser finns det redan gott om i politikerskapta utanförskapsområden. Ojämlikhet bidrar inte till ökad förståelse, utan bara till mer förstörelse och svenskförakt.

Betydligt bättre hade varit om makthavarna i första hand förstått de framtida riskerna med sin humana signalpolitik, men konsekvensanalys vägde lätt, när Sverige till varje pris skulle upprätthålla skenet av att vara humanitär och bäst. Tänk om de i tid i stället hade insett alla pullfaktorers risker och sänkt allsköns bidrag till andra länders, mer normala nivåer för invandrare.

Fjäsket för FN, EU och den egna karriären, gick före landets väl och ve.

Lösenorden om lönsamhet, berikning och mångfald fungerar inte längre, när allt fler undersåtar upptäckt att kejsaren är naken.

När min mor levde för snart 10 år sedan låg försörjningsstödet för nyanlända 65- åringar flera hundralappar över mors allmänna pensionsnivå och när jag fortfarande möblerade med loppismöbler och Ikeas spånbokhyllor var det inte ovanligt att familjer på nystartade flyktingenheter kunde få 50.000 kr i gåva till möbelinköp, utöver alla andra bidrag.

Miljöpartisterna var till sig av glädje, när de fick alliansen att gå med på att papperslösa, som inte hade rätt att stanna, fick rätt till sjukvård och tandvård som inte kunde anstå. Att deras barn skulle gå i skola var en självklarhet. Korrekta avvisningar gav journalisterna många tillfällen till gråt och att få  visa sin egen godhet

Jag förstod aldrig hur politikerna resonerade, när de som bröt mot lagen skulle belönas och de som följde den skulle straffas?

Jag begriper heller inte hur avvisningar på 80.000 migranter som saknar asylskäl skall kunna verkställas?

Ett överklagande kostar ca 65.000 /person, advokaterna  gnuggar händerna, medan migrationsdomstolarna går på knäna.

När polisen tidigare försökte göra sitt jobb i ”revaprojektet” med kontroller av identitet i Stockholms tunnelbana gick den autonoma vänstern bärsärkagång, men fick i vanlig ordning skydd under vänsterintellektuellas moraliska paraply.

Dessa rödgröna politiker såg också till att föräldraledighet kunde utbetalas retroaktivt för små barn som var födda i hemlandet. Enorma belopp har utbetalats och i hög grad, precis som vårdnadsbidraget, försvårat invandrarkvinnors etablering på arbetsmarknaden.

Om Du är kvinna som fått medborgarskap och har tre barn så bistår samhället i dag med ca 23.000 kr i olika bidrag/månad.

Första steget är alltid att erkänna sina fel, förståelse är alltid förutsättning till förändring.

När vice. statsministern jämförde tragedierna på medelhavet med Auswisch, betecknar det bara okunskap och historielöshet, men innebär också risk för att hennes näsa blir längre.

 

 

 

 

 

 

Ideologi, skygglappar och brist på ansvar

Inrikespolitik, Invandringspolitik, Media, Utrikespolitik

Inom sjukvården finns lång tradition att få fram grundorsaken till patientens problem och/eller funktionsnedsättningar. En del orsaker går att påverka, andra inte. Men när det handlar om orsaker som vi inte kan åtgärda har politiker större möjligheter. De kan genom beslut förändra samhället i positiv riktning. Förutsättning är att de är kunniga och i tid vågar inse sammanhang och framtida konsekvenser av sina beslut.

Tyvärr är detta en stor bristvara beträffande förd asyl- och invandringspolitik. När regeringens ministrar mer tillsätts utifrån ideologiska utgångspunkter än kompetens, som t.ex. kön, religion och etnicitet, då lever vi farligt. Kunnande, utbildning och erfarenhet inom området är i dag mindre viktigt och då får man finna sig i att bli kritiserad även om man är statsminister.

För politiker är det viktigt att utgå från en ideologi om hur samhället skall utvecklas och vara, men när ideologin i stället skapar skygglappar och försvårar synskärpan inför förändrad verklighet, då blir väljarna först besvikna, sedan arga och  röstar ”fel”.

Nu har jag förstått hur de tänker i regeringen.

”Allas lika värde” har varit mantrat, inte minst i vänsterns ideologi.

En marxist värderar en enskild individ till noll, för alla är lika mycket värda!

Jag vet, för jag gick marxistisk grundkurs i min ungdom och demonstrerade regelbundet mot världens orättvisor och förtryckta minoriteter.

Tyvärr ersätts ett förtryck ofta av ett annat, när förtryckta själva blir förtryckare. Exemplen är många. 70-talets politik med biståndsmiljarder till socialismens frihetskämpar, som efter seger snabbt förvandlades till omänskliga bödlar, är svårslaget rekord i ideologisk utrikespolitik. Även om Sveriges asylpolitik nu ger stora och avskräckande rubriker i utländsk media.

Följden av denna marxistiska jämlikhetssträvan gör att det personliga ansvaret för egna gärningar eroderas. En god hjälp till detta falska hänsynsbeteende har varit våra vänsterliberalers förkärlek för kulturrelativism. En grupp i minoritet behöver aldrig ta ansvar för sina handlingar, hur dumma och förkastliga de än är.

Exempel på ideologins skygglappar är förklaringsmodellen till skenande samhällskostnader.

I går förklarades ohälsotalet med arbetsgivarens alla farliga arbetsplatser och i dag är det deras rädsla mot krångliga efternamn som orsakar arbetslöshet hos nyanlända. Ideologiskt enkelt och lätt, bortsett från att det inte är rätt!

När politiken inte ger önskat resultat och dess konsekvenser blir uppenbara för flertalet väljare, då förnekar politikerna först problemen och skyller på andra. Fortsätter kritiken kan det bli en utredning, men när erfarna journalister nu erkänner medias mörkläggning av den generösa asylpolitikens konsekvenser, då blir det helomvändning under galgen.

Vi som arbetat och har erfarenhet av rehabilitering och integrering har under årtionden förstått att olikheter i socialt, kulturellt och religiöst arv, inte är något som försvinner över en natt. Men att yppa denna erfarenhet var detsamma som att inte vara kulturkompetent, för risken var stor att skällsordet främlingsfientlig trycktes på pannan.

Den gemensamma faktorn för framgång till egen försörjning och viljan att leva efter landets lagar och regelverk, har varit kunskapsnivå och utbildning, inte ursprunget. Men när alla är lika, då blir det svårt.

Vägen till arbete är mycket lång för de som knappt kan läsa och skriva. Min egen kultur blir då mycket viktig att upprätthålla både hemma och ute. Stolthet och respekt är nyckelord i samhällen där mannen är överhuvud och bestämmer hur kvinnor och unga skall tänka och leva. Kunskapsinhämtning begränsas till att rabbla ur Koranen, vilket omöjliggör seriös debatt.

Självklart väljer både flyktingar och migranter det land som ger bäst levnadsnivå och där möjligheten att få stanna är störst. Rykten om Sveriges humanitet har gjort människosmugglare och terrororganisationer rika och även bidragit till att konflikter kan fortsätta.

För migranter, som trott på evig bidragsförsörjning blir fallet  hårt, när verkligheten inte längre motsvarar förväntningarna.

Jag minns flera kommentarer från min yrkestid om att Sverige ”vara ett bra land, man får bidrag, behöver inte jobba.”

Politiker talar nu om stora utmaningar, medan anställda inom polis, brandkår, sjukvård, kommuner och domstolar talar om gigantiska problem.

Sverige tillsammans är det nya mantrat, men det skulle ha varit mycket bra om vi med lång erfarenhet av arbete med nyanlända, hade fått vara med och påverka innan besluten verkställdes.