Varken hos privatisten, föräldrar eller Big Pharma.
”Var femte pojke medicineras nu för adhd på vissa håll i Sverige. Mikael var en av dem – tills hans diagnos plötsligt avskrevs. Är det fel på barnen – eller samhället?…” https://www.svd.se/a/0Vx640/adhd-paradox-i-sverige-har-far-var-femte-pojke-adhd-medicin?
Nära 100 000 barn och unga har recept på ADHD medicin, där Ritalin är vanligt. Initialt kan upplevd hjärndimma och koncentrationssvårigheter minska, men efter hand kommer biverkningar, som det i vanlig ordning talas tyst om.
Vanliga biverkningar: Fler än 1 av 10.
- Minskad aptit: Ritalin kan minska aptiten, vilket kan leda till viktminskning.
- Sömnsvårigheter: Det kan vara svårt att somna eller sova hela natten.
- Huvudvärk: Huvudvärk är en vanlig biverkning.
- Magbesvär: Magont, illamående och matsmältningsproblem kan förekomma.
- Ökad puls/hjärtklappning: Ritalin kan öka hjärtfrekvensen.
Receptblocket är läkarens bästa vän och sjuksköterskan Karin Kjellgrens doktors avhandling är ständigt aktuell, där hon undersökte läkares och patienters erfarenheter av blodtrycksmediciner för över 25 år sedan.
Slutsats var att patienten pratade bara om biverkningar, medan läkaren endast om effekter.
Hon har under sin yrkestid som professor inom omvårdnadsforskning, forskat mycket om följsamhet till mediciner, livsstilsförändringar där kommunikation och bemötande stått i centrum.
(Min följsamhet till mediciner är mycket låg, jag har som många andra patienter avbrutit medicinering pga av svåra biverkningar, som läkare i regel viftat bort som en irriterande fluga. Inte ens vård på hjärtintensiv får någon dignitet, när nya biologiska mediciner skall prövas. Därför har jag ibland ohämmat ljugit om följsamheten och kroppen har själv rätat upp sig efter försämringsperioder av SLE skov, trots läkarens domedagspredikan).
Socialstyrelsen varnade 2023 att om denna utveckling fortsätter så kommer 15 % av alla pojkar att ha en ADHD -diagnos. Vilket får läkemedelsbolagen att gnugga händerna. Där medicinering har övertrumfat gynnsamma metoder som stadiga rutiner under dagen och sanering av snabba internet kickar som får hjärnans synapser att vänja sig med turbofart som den ej hinner att sortera rätt.
När privatisten är i farten så är risken stor att normala avvikelser under uppväxten snabbt förvandlas till en diagnos. Pojkar har mer spring i både ben och hjärnkontor än flickor och mognar lite senare.
Pojkar diagnostiseras nästan dubbelt så ofta med en ADHD diagnos jämfört med flickor. ADHD är inte lika vanligt i Asien som i vissa västerländska länder, men det finns variationer inom både Asien och västvärlden.
Beträffande kognitiv mognad så bekräftar studier att flickor tenderar att visa tidigare utveckling i läsförståelse, vilket är en viktig faktor för skolprestationer och pojkar kan uppleva en senare mognad i hjärnområden som är relaterade till impulskontroll och beslutsfattande. Hjärnans utveckling visar också könsskillnader, där flickors hjärnor som når sin maximala storlek tidigare än pojkars.
Tyvärr tycks detta faktum inte hjälpa vuxna kvinnor som ofta reagerar med mer känsla än förnuft, vilket kan få omfattande och svåra konsekvenser för samhället, när de är politiker och/eller har fått en chefsposition efter in kvotering, trots skrala meriter.
Glöm inte gymnasieamnestin där medelålders kvinnor fick en livsuppgift i Refuges Welcomes masspsykos. Samma fenomen ägde rum under vaccineringshysterin för att rädda farmor under coronan. Nu är det rädda våtmarker och klistra fast sig på E4:an helst i rusningstrafik som ger dem både en kick och en livsuppgift.
Ibland undrar jag om det lika värdet där alla är lika nu har trängt ut erfarenhet och fakta, som kön och etnicitet har konkurrerat ut.
En tonårings hjärna som mer består av känsla än förnuft tycks nu ha permanentats i vuxenlivet.
Paradoxen i denna SvD artikel är att högutbildade föräldrar i socioekonomiskt starka områden får fler ADHD-diagnoser till sina gossar, än föräldrar från lågstatus områden med låg utbildningsnivå. Till exempel i höginkomstkommunen Täby medicineras 12 procent av pojkarna, mot 4,4 procent i Malmö.
Jag tycker inte det är speciellt konstigt, kraven är högre i Täby än i Malmö. Där Muhammeds föräldrar inte vill avslöja någon defekt hos den omhuldade sonen. Hans överaktivitet i den kriminella branschen kan hela familjen gynnas av. Flickorna däremot studerar ofta flitigt, utbildning kan bli räddningen från hedersförtryck till ett eget liv.
Att betraktas som sjuk med en diagnos kan för familjen bli en lättnad, eftersom en diagnos garanterar tillgång till stöd och resurser, men bumerangeffekten kan vara stor. En ADHD diagnos i vuxenlivet kan sätta krokben för yrkeslivet och militärtjänst.
Nu kommer många till Malmös barn-och psykiatri avdelning för av diagnostisering efter att forskningsmedel har erhållits.
”…Vissa hade aldrig trott på adhd-diagnosen de fått som barn, ofta framdriven av föräldrarna. Andra upplevde att symtomen hade klingat av när de blivit äldre.
Totalt togs 75 personer med adhd eller autism emot. 50 lämnade mottagningen med struken diagnos, säger chefsöverläkaren Sophia Eberhard…”
Liksom en framtida evighetsmaskin, först skattepengar till en diagnos, sedan ytterligare medel för att bli av med den!
Här borde den psykiska ohälsans olika diagnoser också ligga risigt till!
Men extrema skillnader mellan olika delar av Sverige tyder på att något tycks ha gått snett, skriver SvD.
Varför just Sverige drabbas av diagnosepidemier inom psykisk ohälsa och ADHD får vi inget svar på. Inte heller varför apatiska flyktingbarn uppfanns just i Sverige.
Så länge som en diagnos kan ge fördelar, bidrag och skattefinansierad arbetsfrånvaro och så länge som politiker inte vill inse att vi är olika under livets faser så lär diagnosinflationen fortsätta, därutöver har svenska läkare ett mycket kärt förhållande till läkemedelsverken som har goda vänner hos granskande myndigheter.
Bild från hälsolivs https://halsoliv.expressen.se/kronikorer/anna-basen/vi-maste-kunna-stoppa-knarklakare-snabbt/

Där önskade åtgärder från en artikel 2016 inte har fått någon större uppmärksamhet, att stoppa knarkläkare är mycket svårt.
”…Tre enkla åtgärder borde införas genast:
Rödflagga riskläkare i datasystemen hos apoteken. Då kan de enkelt se om en läkare fått förskrivningsrätt eller legitimation eller indragen.
Förbjud pappersrecept. Då bör man enkelt kunna göra det omöjligt för rödflaggade läkare att skriva ut e-recept på känsliga läkemedel, som narkotika.
IVO och HSAN måste bli tuffare och snabbare. Läkare som är patientfaror eller kriminella måste kunna bli av med sin legitimation och/eller förskrivningsrätt genast..”
Långsamhetens lov tycks råda hos granskande myndigheter.