Först om Trumps besvikelse, när fredspriset går till en kvinna, María Corina Machado i Venezuela. Hon är ledaren för oppositionen mot det socialistiska styret.

Kanske Trump accepterar det ändå, då han är i fejd med den socialistiske ledaren Maduro, som blundar för knarksmugglingen till USA.

”Nobels fredspris går till den venezuelanska oppositionspolitikern María Corina Machado. I över ett årtionde har hon kämpat mot Venezuelas auktoritära styre under president Nicolás Maduro. Machado får priset för sitt ”outtröttliga arbete med att främja demokratiska rättigheter för Venezuelas folk och för hennes kamp för att uppnå en rättvis och fredlig övergång från diktatur till demokrati”, lyder motiveringen från Norska Nobelkommittén.” https://www.svd.se/a/B0Ame0/fredspris-till-maria-corina-machado

Jag tror nobelkommittén blev bränd efter all kritik de fick, efter att ha givit Barak Obama fredspriset 2009, utan några som helst fredsambitioner, tvärtom. Och dessa val med Henry Kissinger 1973, Yassir Arafat, Yitzhak Rabin och Shimon Peres 1994, Al Gore 2007, Jimmy Carter 2002 och Barack Obama 2009 och Europeiska unionen 2012, gör att priset har svärtats ner. Jag hoppas att Trump kan tygla sin besvikelse.

————————————————————————————-

Mail från en bloggföljare:

”Hej Harriet!

Kolla gärna Birger Schlaugs blogg, där han upplyser om stämningen i Ukraina, något SVT tiger om. https://schlaug.blogspot.com/
Kolla gärna även KOA på Swebbtv som drar brallan av Pål Jonson.”

——————————————————————————————–

Stödet för kriget i Ukraina minskar, medan statsmedia försöker öka det hos sina läsare, även förväntningarna på medlemskap i Nato och EU sjunker hos ukrainare. De tycks vara betydligt mer realistiska än EU-eliten med Europas makthavare, som ständigt glömmer det egna folket.

——————————————————————————-

Birger Schlaug återger en krönika av Benedict Vigers som är biträdande konsult som arbetar på Gallups World Poll och medarbetare på Diplomatic Courier, som är ett nätverk i Storbritannien för globala frågor, där intressanta artiklar ofta presenteras med fakta från båda sidor i en konflikt.
https://www.diplomaticourier.com/people/benedict-vigers.

Exempel på rubriker från DC i fjol;

• Krigsrallyt avtar för Ukrainas ledarskap
  https://www.diplomaticourier.com/posts/war-rally-fades-for-ukraines-leadership

• Hälften av ukrainarna vill ha ett snabbt, förhandlat slut på kriget https://www.diplomaticourier.com/posts/half-of-ukrainians-want-quick-negotiated-end-to-war

————————————————————————————–

”Ukrainskt stöd för krigsinsatsen kollapsar

Offentlighetens oro över Washington, tappar hoppet om snabb NATO-anslutning.

LONDON — De flesta ukrainare förespråkar nu ett slut på kriget med Ryssland genom förhandlingar, då stödet för att kämpa till seger har minskat kraftigt sedan konfliktens början. Även om deras förhoppningar om att gå med i Nato och Europeiska unionen har bleknat och godkännandet av USA:s ledarskap har rasat, ser ukrainarna fortfarande EU, Storbritannien och USA som nyckeln till att få slut på kriget. Ändå tvivlar de flesta på att det kommer att hända inom den närmaste framtiden.

Mer än tre år in i kriget har ukrainarnas stöd för att fortsätta kämpa till seger nått en ny bottennivå. I Gallups senaste opinionsundersökning i Ukraina – som genomfördes i början av juli – säger 69 % att de förespråkar ett förhandlat slut på kriget så snart som möjligt, jämfört med 24 % som stöder att fortsätta kämpa till seger.

Trots dessa åtgärder fortsätter konflikten i stort sett oförminskad. Dagliga missil- och drönarattacker fortsätter, och striderna är fortsatt intensiva längs flera delar av frontlinjen……//…..

Förhoppningarna om en snabb anslutning till Nato sjönk till 51 % förra året och har fortsatt en nedåtgående trend och nådde 32 % år 2025, hälften så hög som år 2022. Samtidigt har andelen som tror att Ukraina aldrig kommer att bli antagen till Nato hoppat till 33 %, i linje med andelen som förväntar sig att gå med inom de kommande 10 åren…../… Förhoppningarna om en framtid inom EU har inte minskat lika mycket som de har gjort för Nato, men de är fortfarande dämpade jämfört med tidigare i kriget. En knapp majoritet av ukrainska vuxna (52 %) förväntar sig att Ukraina kommer att accepteras i EU inom det närmaste decenniet, jämfört med 61 % förra året och 73 % 2022 och 2023.
https://news.gallup.com/poll/693203/ukrainian-support-war-effort-collapses.aspx

——————————————————————–

Här kommer professor KO- Arnsbergs krönika i sin helhet om vår krigshetsande försvarsminister Pål Jonson, från den 6 oktober, för er som inte hunnit läsa den.

– Försvarsminister Pål Jonson, en NATO-lobbyist och som tjänst till USA. Han kan göra Sverige till ett nytt Ukraina är slutsatsen i denna krönika.

”Europas politiker har fallit offer för en masspsykos och lever i en bubbla där de odlar ett antal fantasier, som att Ryssland hotar Europa, att Ukraina kan vinna kriget mot Ryssland, att de kan stjäla Rysslands tillgångar och skicka vapen och pengar till Ukraina utan att det får konsekvenser.
För Sveriges del utgör den moderate försvarsministern Pål Jonson ett utmärkt exempel. Han är mer än någon annan den drivande politikern bakom tre för Sveriges framtid avgörande politiska beslut:

Han övertalade Sverigedemokraterna att ändra sitt ”nej till NATO” till ”ja till NATO”.
Han är en av huvudaktörerna bakom Sveriges anslutning till NATO.
Han är pappa till Sveriges DCA-avtal.

Även om det politiska intresset kom sent, så befinner sig Pål Jonson bland svenska politiker i en klass för sig, när det gäller utbildning. Efter en kandidatexamen i internationell politik vid Georgetown University, Washington tog han en magisterexamen i Europapolitik vid College of Europe i Brygge samt därefter en doktorsexamen i krigsvetenskap vid Kings College i London. Han har en lika imponerande lista över politiskt relevanta uppdrag.

Den första frågan är hur i all sin dar Pål Jonson hamnade på mycket exklusiva Georgetown University och den andra är hur den svindyra utbildningen bekostades. Årsavgiften är för närvarande drygt 670  000 kronor och då ingår inte boende, måltider, böcker eller andra personliga utgifter. Svaret på den senare frågan har jag inte, men när det gäller den första så är svaret tveklöst Ingemar Dörfer, en tyskfödd statsvetenskaplig forskare som tillhörde pappans jaktlag och inte bara hade doktorerat på en avhandling om Viggenprojektet vid Harvard University, med ingen mindre än Henry Kissinger som handledare, utan också gick som barn i huset i Pentagon. Ingemar Dörfer dog 2009.

Det var inte bara Pål Jonson Dörfer fungerade som mentor för, utan också Carl Bildt. Båda dessa moderatpolitiker är lojala med den globalistiska världsordning som USA representerar, med vapenindustrin, CIA, FBI och de ”neocons” i den djupa staten som drivit Ryssland till att invadera Ukraina.

Frågan är också hur det kom sig att Pål Jonson fortsatte sin akademiska utbildning vid starkt NATO-anslutna Kings College i London. Flera av lärarna där är knutna till MI6, Storbritanniens motsvarighet till CIA.

Tidösamarbetet, som äntligen skulle ge Sverigedemokraterna politiskt inflytande, förutsatte att Sverigedemokraterna sa ja till NATO. Det gjorde de. Sverigedemokraternas kunnige försvarspolitiske talesman Roger Richtoff avpolletterades när han pekade på att NATO-anslutningen för Sverige var en säkerhetsmässigt vansinnig politik. Ryssland hotade inte Sverige. Vi hade visserligen inte de allra bästa relationerna med Ryssland, men det saknades motiv för att försämra dem. Kort sagt: med NATO-anslutningen markerade vi att vi var Rysslands fiender, något som också både bekräftades och stärktes när vi började sända vapen och pengar till Ukraina. Mer än 70 miljarder av svenska skattepengar har hällts ner i Ukrainas slukhål och det bara fortsätter. Dessutom ska Sverige enligt Pål Jonson medverka till att bygga vapenfabriker i Ukraina. Varför det? Hur ligger det i Sveriges intresse?

NATO-anslutningen, som efter åratal av svenska bemödanden blev giltig den 7 mars 2024, var ett politiskt beslut som togs över huvudet på medborgarna. Ett löfte Pål Jonson gav var att svenska soldater och svensk militär inte skulle skickas ut för att strida för Nato i andra länder, men så helt plötsligt i en intervju med Sveriges radio, efter att vi blivit med i Nato, så sa han att efter att vi nu är allierade så kan försvaret påbörjas utanför Sverige. Att det gynnar NATO är uppenbart men hur stärker det Sveriges försvar?

Jonson och USA:s försvarsminister Lloyd Austin undertecknade det så kallade DCA-avtalet, som ger USA tillträde till inte mindre än 17 svenska militärbaser. Där finns inte något förbud mot kärnvapen på svensk mark – vilket Norge har med i sina avtal med NATO och USA. Pål Jonsons argument är att det inte behövs något sådant eftersom amerikanerna inte visat sig intresserade av att placera ut kärnvapen i Sverige. Nähä, hur vet han det?

Likaväl som man frågar varför Sverige lägger sig platt inför NATO och USA kan man ställa frågan varför USA är så intresserade av Sverige. Skälet är förmodligen att från norra Sverige kan USA med robotar nå den ryska flottbasen i Murmansk. Ett krig i vår region som NATO eller USA kan tänkas provocera fram riskerar att orsaka en ren katastrof om de militära strategerna får som de vill. Sverige skulle kunna bli ett nytt Ukraina, där USA bedriver ett proxykrig mot Ryssland på svensk och finsk mark.

Pål Jonson upprepar gång på gång att Ryssland är den stora fienden. Det är de inte, men kan mycket väl bli det, om krigshetsande politiker som Pål Jonson och Carl Bildt får hållas.”
Från https://swebbtv.se/w/juMHe9QAWPsUSjPZy3FXfb?utm_campaign=cmp_3344208&utm_source=getanewsletter&utm_medium=email

Läs gärna kommentarerna om vår krigsminister!

Här är han i sitt rätta element som springpojke åt USA, när han undertecknar DCA avtalet, över huvudet på det svenska folket

Bild från https://www.dvidshub.net/image/8153922/secretary-austin-hosts-swedish-defense-minister-pal-jonson