Semesterläsning med deckare och skräckthriller behövs inte, det räcker och blir skräck över att ta del av verkligheten.

"En nyligen återupptagen federal utredning – som återupplivades under minister Robert F. Kennedy Jr. efter att Biden-administrationen i tysthet lagt den på is – avslöjar att dussintals patienter visade livstecken, när kirurger började skära i deras kroppar för att ta ut organ.

I vissa fall, enligt HHS egen Health Resources and Services Administration, använde läkare paralytiska läkemedel för att undertrycka rörelse innan de tog bort organ.
(Hälso- och socialdepartementet (HHS) syfte är att förbättra alla amerikaners hälsa och välbefinnande)

Konsekvenserna är häpnadsväckande: Liv kan ha tagits för tidigt familjer blir vilseledda och ett helt transplantationssystem är misstänkt för organstöld och mord.

"Våra resultat visar att sjukhusen tillät organanskaffningsprocessen att påbörjas när patienter visade livstecken, och detta är fruktansvärt", sa minister Kennedy.

"De organanskaffningsorganisationer som samordnar tillgången till transplantationer kommer att hållas ansvariga. Hela systemet måste åtgärdas för att säkerställa att varje potentiell donators liv behandlas med den helighet det förtjänar."

https://lionessofjudah.substack.com/p/hhs-bombshell-us-hospitals-caught

Här är en historia som kommit till allmän kännedom.

Bild från länken ovan.

HHS har avslöjat en skrämmande sanning: Sjukhus skördar organ från patienter som fortfarande lever, och tjänar stora pengar.

Bakom sjukhusdörrarna utspelar sig en verklig skräckhistoria, dold mitt framför ögonen.

Vill du ha en riktig mardröm?

Fråga bara Jimi Fritze, 43 år, helt förlamad utan motorik och tal, men vid fullt medvetande.
När han hörde läkare säga till sina nära och kära att han hade "noll procents chans" att överleva.

Ögonblicket senare började de tyst diskutera vilka av hans organ som kunde skördas och säljas.

Det låter som något ur en skräckfilm, men det var verkligt. Och Jimi är bara en av många.

Kompletterande källa: https://www.hhs.gov/press-room/hrsa-to-reform-organ-transplant-system.html?utm_source=substack&utm_medium=email
Google översättning

Hjärtdöd och hjärndöd

Efter transplantationskirurgins intåg i sjukvården, så ändrades under 1968 definitionen av död, från att hjärtat hade slutat slå till hjärndöd, som innebär att hjärnans alla funktioner inklusive hjärnstammens har upphört oåterkalligt. 

Detta innebär att hjärnan inte längre kan utföra sina grundläggande funktioner, trots att hjärtat och blodcirkulationen kan fortsätta en tid med hjälp av respirator. I Sverige och de flesta västländer definieras döden som hjärndöd, eftersom kroppen måste var syresatt (ofta med respirator) då organen plockas ut för transplantation.

Men vad som hänt, som vanligt i föregångarlandet USA, är att en glidning av begreppet hjärndöd har skett mot grav personlighetsförändring, där svårt psykiskt sjuka, självmordsbenägna och dementa kan leva farligt, men även kognitivt klara patienter med omfattande förlamningar.

Orsaken är alldeles för få donatorer för svårt sjuka med behov av nya organ och som vanligt har pengar stort inflytande inom vården i USA.

Väl känt sedan länge är att personer i fattiga länder säljer sina organ som de kan överleva utan, en njure och en bit av levern är vanligt förekommande. Från Sverige har jag inte tagit del av några officiella oegentligheter.

Men vad som är ett etiskt dilemma är hur läkare kan fuska med lagstadgade tester för att konstatera hjärndöd, vilka är strikt reglerade i ett fastställt protokoll från socialstyrelsen. De viktigaste är neurologiska tester och ett så kallat apnétest för att bedöma om patienten kan andas spontant, som skall upprepas efter 24 timmar.

En hjärndöd person kan inte tillfriskna, utan är ohjälpligt död enligt 1177.se, men av artiklarna ovan så tycks problemet uppstå, när läkare har konstaterat falsk hjärndöd och patienten efter lång tid vaknat upp ur sitt komatösa tillstånd som är en djupare form av medvetslöshet. Vid koma saknas ofta reflexer och patienten kan ej väckas upp av stimuli utanför kroppen.

Ett minne som givit djupa spår är från min ungdom, när jag under slutet av 60-talet arbetade som sjukvårdsbiträde på Danderyds sjukhus intensivvårds avdelning.
Jag satt vak hos en medvetslös man i medelåldern, som låg i respirator. Han kunde röra på armar och ben och familjen var trots den svåra situationen hoppfulla om tillfrisknande.

En dag kom en läkare in och kopplade bort respiratorn, (apnétest) jag blev förskräckt och protesterade, när CO2 halten steg på respiratorn och mannen började bli blå i ansiktet, men läkaren fortsatte bara att bevaka patienten och satte efter långa minuter tillbaka intuberingen i halsen.

På kvällen, när jag kom åter efter lediga timmar mitt på dagen, var mannen död, till hans anhörigas förtvivlan. Någon förklaring gavs aldrig, platsbrist, hopplöst fall eller var det transplantationsiver??

Då jag under 70-80-talet arbetade som sjukgymnast inom neurologisk rehabilitering, främst med ryggmärgsskador hos unga killar, som kört för fort utan bälte/fegsnöre, dykt på för grunt vatten, ramlat ner från byggnadsställningar eller rakt ner i LKAB gruvan, så vet jag att med god rehabilitering så fick många ett nytt, men annorlunda liv, där handikappidrotten ofta har visat vägen till meningsfullhet.

Idag har traumatiska ryggmärgsskador minskat, nu är det mest skott- och knivskador från gängen som upptar platser inom rehabilitering, så får jag en stroke av min bråkiga SLE sjukdom så kan jag och många andra kring 80-stecket direkt hälsa hem.

(Just nu är jag mer sur än vanligt efter att en vindpust tog tag i cykeln och när mitt artrosknä med gamla höftproteser inte tjänstgjorde som stöttning, blev det platt fall. Små frakturer i fötter med kraftig infektion i efterförloppet som krävde strak antibiotika som jag inte tålde och till råga på allt flög en geting sedan in genom köksfönstret och bet mig i armen och flög snabbt ut igen, akuten fram och tillbaka igen. Men tur att mitt adrenalin har fritt spelrum på bloggen..)