Kategoriarkiv: Lönenivåer

Varför skall man arbeta och utbilda sig?

Detta inlägg kommer från bloggen ”Honesty for You” av Jan Ivarsson, från den 6 augusti 2017.

Utgångspunkten är två artiklar i Göteborgsposten, som handlar om olönsamma studier och lönsamma jobb med kort utbildning. Därutöver finns alltför höga bidragsnivåer, inte minst för invandrare som ingen riktigt vågar nämna.

https://honesty4u.wordpress.com/your-chronicles/585-varfor-skall-man-arbeta-och-utbilda-sig/

……………………………………………………………………………………………………

 VARFÖR SKALL MAN ARBETA OCH UTBILDA SIG?
Två intressanta artiklar fångade mitt intresse av ett par skäl i Göteborgs-Postens nätupplaga, lördag den 29 juli 2017. Det ena var att intressanta frågor beskrivs så rakt på sak. Det andra att tidningen publicerar hela artiklarna gratis för läsarna på nätsidan. Det får många att läsa GP.

En artikel har rubriken ”Heberlein: Varför arbetar vi egentligen” skriven av Ann Heberlein som gästkolumnist. Den andra artikeln är en ledare av Max Sjöberg med rubriken ”Höga ingångslöner stänger nyanlända ute”.
Artiklarna har beröringspunkter som speglar problem som skapats av den förda politiken. En gemensam tråd är varför man skall arbeta och utbilda sig om man kan klara sig ändå.
Mina tankar blev varför vi skall ha olika kommunalskatter och olika skatt i länder, när globaliseringen drivits igenom. Lika för alla har ju blivit ledstjärna i svensk politik. Det bör i än högre grad gälla i en globaliserad värld utan nationalstater. Politiker, som driver globalisering kan bli snuvade på konfekten. Intresset att ge globaliseringens tillskyndare välbetalda jobb kommer avta när den är genomförd.

Höga löner för sopåkare, låga för lärare 


 

 

 

 

Herberlein diskuterar lönesättningar för olika yrkesgrupper, som sophämtare med kort utbildning och cirka 30 timmars arbetsvecka. Deras lön i Stockholm ligger kring
35 000 kr/månad, strax över vad en gymnasielärare tjänar efter fem års studier.

Höga löner för enkla jobb har drivits fram av militanta grupper inom yrken som snabbt ger synliga konsekvenser. Strejker i sophantering och hamnar är exempel. Om lärare strejkar tar det längre tid innan det ger utslag i PISA-undersökningar. Resultatet är ändå låga, beroende på lärares låga status, oordning i klassrummen, som andra yrkesgrupper inte skulle acceptera på sina arbetsplatser och genom att invandrarbarn har svårt att följa undervisning.

http://www.gp.se/ledare/heberlein-varför-arbetar-vi-egentligen-1.4471995

Sjöberg diskuterar det svårlösta problemet om hur arbeten skall skapas för lågutbildade, men betalas som om de vore kvalificerade. Ännu har ingen visat på en lösning som kan godtas av fackföreningarna. Här står den socialistiska rörelsen inför ett av nutidens svåra problem – att både äta äpplet och ha det kvar. Sjöberg skriver att det positiva är att det finns många enkla jobb som behöver utföras. Det negativa är att ingångslönerna måste sänkas.

Sophämtning är ett område som inte kräver lång utbildning. Bärplockning och strandstädning är andra, men då får vi grupper med låga löner under kollektivavtal och undanträngning av kollektivanställda. Det är konsekvens av invandring från underutvecklade länder som den socialistiska rörelsen står bakom.

Höga bidragsnivåer
Förutom lägre ingångslöner finns ett annat hinder, bidragsnivåerna. De berör inte Sjöberg. De ligger nu på nivåer som för heltidsarbetande sköterskor, ibland högre. Försörjningsstöd kan sammantaget vara högre än vad lågutbildade svenskar och pensionärer får kvar efter skatt. Då är det rationellt beteende att inte vidareutbilda sig och söka jobb.

http://www.gp.se/ledare/höga-ingångslöner-stänger-nyanlända-ute-1.4483474

Halva året i skatt
Svenskars inkomster beskattas i flera steg. Skattebetalarnas Förening redovisar den så kallade skattefridagen som inträffar under juli månad. Under början av 2000-talet inföll den först i augusti.
Svenskarna arbetar alltså mer än halva året åt samhället. Socialdemokratin driver på för att åter höja skattetrycket till augustinivå. Det är förmodligen svårt för många invandrare att anpassa sig till.

En liten hamnförening är till exempel skattepliktig. Det finns cirka 100 båtplatser som betalas med vardera cirka 4 000 kr/år. Av pengarna går 3 000 till årliga kostnader och 1 000 kr avsätts för framtida stora byten av bryggor för miljonbelopp. Föreningens intäkter kommer från medlemmarnas beskattade inkomster. De sparade pengarna betraktas som vinst i föreningen och beskattas med 30 %. Medlemmarna skulle kunna spara skatten om de övergår till en variant som förmodligen är vanligare i länder invandrare kommer från. Det kan ske om föreningen sänker avgiften till 3000 kr/år och medlemmarna tillämpar en klankultur med att spara 1000 kr som de avsätter i madrassen för att bekosta framträda bryggbyte. Då undgår de skatt och bryggbytet blir 30 % billigare. Vi är på väg åt det hållet och invandring är en pådrivande kraft.

På liknande sätt förhåller det sig med hyresrätter. Bostadsbolagen får inte göra skattefria avsättningar för framtida underhåll, mer än i fem år. Hyrorna betalas ju med hyresgästernas skattade inkomster. Sedan beskattas de en gång till om de sparas i bostadsbolaget. Bolaget får därför låna pengar för renovering och höja hyrorna.

Vi har skapat en låneekonomi, istället för att stimulera en sparekonomi. Arbetarrörelsen vill ha fler enkla jobb men kräver att de skall betalas som kvalificerade. Det förblir en dröm och utanförskapsområdena växer i storlek och antal.

 Jan Ivarson
Politiskt obunden