Varför skall man arbeta och utbilda sig?

Detta inlägg kommer från bloggen ”Honesty for You” av Jan Ivarsson, från den 6 augusti 2017.

Utgångspunkten är två artiklar i Göteborgsposten, som handlar om olönsamma studier och lönsamma jobb med kort utbildning. Därutöver finns alltför höga bidragsnivåer, inte minst för invandrare som ingen riktigt vågar nämna.

https://honesty4u.wordpress.com/your-chronicles/585-varfor-skall-man-arbeta-och-utbilda-sig/

……………………………………………………………………………………………………

 VARFÖR SKALL MAN ARBETA OCH UTBILDA SIG?
Två intressanta artiklar fångade mitt intresse av ett par skäl i Göteborgs-Postens nätupplaga, lördag den 29 juli 2017. Det ena var att intressanta frågor beskrivs så rakt på sak. Det andra att tidningen publicerar hela artiklarna gratis för läsarna på nätsidan. Det får många att läsa GP.

En artikel har rubriken ”Heberlein: Varför arbetar vi egentligen” skriven av Ann Heberlein som gästkolumnist. Den andra artikeln är en ledare av Max Sjöberg med rubriken ”Höga ingångslöner stänger nyanlända ute”.
Artiklarna har beröringspunkter som speglar problem som skapats av den förda politiken. En gemensam tråd är varför man skall arbeta och utbilda sig om man kan klara sig ändå.
Mina tankar blev varför vi skall ha olika kommunalskatter och olika skatt i länder, när globaliseringen drivits igenom. Lika för alla har ju blivit ledstjärna i svensk politik. Det bör i än högre grad gälla i en globaliserad värld utan nationalstater. Politiker, som driver globalisering kan bli snuvade på konfekten. Intresset att ge globaliseringens tillskyndare välbetalda jobb kommer avta när den är genomförd.

Höga löner för sopåkare, låga för lärare 


 

 

 

 

Herberlein diskuterar lönesättningar för olika yrkesgrupper, som sophämtare med kort utbildning och cirka 30 timmars arbetsvecka. Deras lön i Stockholm ligger kring
35 000 kr/månad, strax över vad en gymnasielärare tjänar efter fem års studier.

Höga löner för enkla jobb har drivits fram av militanta grupper inom yrken som snabbt ger synliga konsekvenser. Strejker i sophantering och hamnar är exempel. Om lärare strejkar tar det längre tid innan det ger utslag i PISA-undersökningar. Resultatet är ändå låga, beroende på lärares låga status, oordning i klassrummen, som andra yrkesgrupper inte skulle acceptera på sina arbetsplatser och genom att invandrarbarn har svårt att följa undervisning.

http://www.gp.se/ledare/heberlein-varför-arbetar-vi-egentligen-1.4471995

Sjöberg diskuterar det svårlösta problemet om hur arbeten skall skapas för lågutbildade, men betalas som om de vore kvalificerade. Ännu har ingen visat på en lösning som kan godtas av fackföreningarna. Här står den socialistiska rörelsen inför ett av nutidens svåra problem – att både äta äpplet och ha det kvar. Sjöberg skriver att det positiva är att det finns många enkla jobb som behöver utföras. Det negativa är att ingångslönerna måste sänkas.

Sophämtning är ett område som inte kräver lång utbildning. Bärplockning och strandstädning är andra, men då får vi grupper med låga löner under kollektivavtal och undanträngning av kollektivanställda. Det är konsekvens av invandring från underutvecklade länder som den socialistiska rörelsen står bakom.

Höga bidragsnivåer
Förutom lägre ingångslöner finns ett annat hinder, bidragsnivåerna. De berör inte Sjöberg. De ligger nu på nivåer som för heltidsarbetande sköterskor, ibland högre. Försörjningsstöd kan sammantaget vara högre än vad lågutbildade svenskar och pensionärer får kvar efter skatt. Då är det rationellt beteende att inte vidareutbilda sig och söka jobb.

http://www.gp.se/ledare/höga-ingångslöner-stänger-nyanlända-ute-1.4483474

Halva året i skatt
Svenskars inkomster beskattas i flera steg. Skattebetalarnas Förening redovisar den så kallade skattefridagen som inträffar under juli månad. Under början av 2000-talet inföll den först i augusti.
Svenskarna arbetar alltså mer än halva året åt samhället. Socialdemokratin driver på för att åter höja skattetrycket till augustinivå. Det är förmodligen svårt för många invandrare att anpassa sig till.

En liten hamnförening är till exempel skattepliktig. Det finns cirka 100 båtplatser som betalas med vardera cirka 4 000 kr/år. Av pengarna går 3 000 till årliga kostnader och 1 000 kr avsätts för framtida stora byten av bryggor för miljonbelopp. Föreningens intäkter kommer från medlemmarnas beskattade inkomster. De sparade pengarna betraktas som vinst i föreningen och beskattas med 30 %. Medlemmarna skulle kunna spara skatten om de övergår till en variant som förmodligen är vanligare i länder invandrare kommer från. Det kan ske om föreningen sänker avgiften till 3000 kr/år och medlemmarna tillämpar en klankultur med att spara 1000 kr som de avsätter i madrassen för att bekosta framträda bryggbyte. Då undgår de skatt och bryggbytet blir 30 % billigare. Vi är på väg åt det hållet och invandring är en pådrivande kraft.

På liknande sätt förhåller det sig med hyresrätter. Bostadsbolagen får inte göra skattefria avsättningar för framtida underhåll, mer än i fem år. Hyrorna betalas ju med hyresgästernas skattade inkomster. Sedan beskattas de en gång till om de sparas i bostadsbolaget. Bolaget får därför låna pengar för renovering och höja hyrorna.

Vi har skapat en låneekonomi, istället för att stimulera en sparekonomi. Arbetarrörelsen vill ha fler enkla jobb men kräver att de skall betalas som kvalificerade. Det förblir en dröm och utanförskapsområdena växer i storlek och antal.

 Jan Ivarson
Politiskt obunden

7 reaktioner på ”Varför skall man arbeta och utbilda sig?

  1. När Gutenberg skulle lansera sin innovation boktryckarkonsten lär han ha upptäckt att efterfrågan var åtskilligt mindre är han trodde. Folk såg helt enkelt inte någon mening det va ju så få som öht kunde läsa. Där ser man hur svårt det är att vara spåman

  2. Lönerna kan tyckas vara höga för sopåkare? Men, kan sopåkaren vara kvar i yrket med full hälsa i fyrtiofem år?
    Arbetet som gymnasielärare är ju normalt inte fysiskt och hälsovådligt slitsamt så det borde ju vara möjligt att verka inom detta yrke under fyrtiofem till femtio års tid?

    1. Detta kan vara ett argument, men vi får inte glömma höga studielån, som ytterligare urholkar livslönen. Lärares arbete är inte som det var i går, med respekt och föräldrar som ”höll käft” och inte la sig i deras arbete och tog deras odågor i försvar. I dag slutar många lärare i förtid inom yrket, som både kan vara fysiskt och psykiskt slitsamt.
      Att sänka kompetenskraven till en plats på lärarutbildningen är en bra garanti för indoktrinering av värdegrunden från vänsterliberala politiker. Urholkning av kunskap är deras specialitet. Samma utveckling råder inom polisen, där 100 platser nu står tomma (Rapport 8/8) slitigt jobb med låg lön, gör att Anders Ygemans tidigare löfte om 10.000 fler helt dunstat bort.

    2. Det finns tunga och slitsamma yrken som många inte klarar att arbeta i ett helt liv. Sophämtare och byggnadsarbetare är exempel. Golvläggare kryper på knäna och är en utsatt grupp.

      Byggarbetare omfattar flera branscher som betongarbetare, snickare, inredare, målare, rörinstallatörer och ventilationsarbetare, reglertekniker. De kräver utbildning och därför kan de inte ersättas med lågutbildade invandrare. För att bygga bostäder åt vår ökande befolkning tvingas vi ta in folk från forna öststater. Bristen på ingenjörer gör att även konstruktionsjobb får köpas utomlands. Kompletta modulhus har börjat importeras från Kina.

      Om några vill söka sig till mindre fysiskt krävande arbete, underlättar samhället med bidrag och studielån för att studera. Lärare är ett alternativ som erbjuder mindre fysisk påverkan men istället större psykisk belastning. Sopkörare som tycker deras jobb blir tungt bör överväga omskolning innan de blir för gamla. Då frigör de arbetstillfällen för lågutbildad invandrad arbetskraft i enlighet med LOs önskemål. På så sätt skapar de en vinn-vinn-situation för sig själva och bidrar till att stödja den av politiker omtalade integrationen.

      Än så länge ser vi lite av detta p g a bristande intresse från både sopkörare och invandrare.

  3. Apropå löner, så sägs läkarnas löner vara mycket höga, detta pga den stora studielåneskulden.
    Att investera i hög utbildning har således den fördelen att samhället är villigt att via höga löner hjälpa till med avbetalningen på lånet. Finns det någon mer bransch där sådana skäl kan åberopas?

    1. Det finns många andra utbildningar med lång studietid, som trots höga studielån har mycket mediokra löner.

  4. Ja, så är det. Vidare finns det en annan faktor som påverkar lönenivån. Nämligen tillgång oh efterfrågan.
    Men gällande exv poliser så verkar inte den regeln stämma. Trots stor efterfrågan och liten tillgång så har de alltjämt för dåligt betalt. Beror det på att det är vi alla som ytterst är deras arbetsgivare? Om vi låter våra valda ombud veta att vi vill betala polisen en anständig lön, lär det också bli så. Eller?

Kommentarer inaktiverade.