Rosor, kramar i city, men brandbomber och stenar i Tensta

Skilda världar, måste åter upprepas.

I Tensta, bara 20 min från city, så visade ligisterna sin överlägsenhet bara några timmar efter terrordådet.  Polis fick här stenar och brandbomber, medan de i city blev omkramade och bilarna prydda med blommor. 

Förakt och uppskattning efter samma händelse, men den skillnaden vill inte media skriva om. Fokus ligger nu på deras egen förföljelse, när kärleksmanifestationerna börjar blekna.

Kärleken verkar inte ta sig utanför city, trots politikers hejarrop. Men när en förälskelse lagt sig, så brukar verkligheten återkomma.

Jag instämmer helt i ”Peters” förslag om strategi för att kväsa våldet.

”Svensk polis borde lära av israelerna hur man hanterar intifadorna i våra utanförskapsområden.

Bepansrade bilar med kravallpolis/militär som hoppar ur stora dörrar baktill på bilen och skjuter gummikulor på stenkastarna.”

När skall rikspolischefen nytra till och sluta knåpa med sina armband?

Studiebesök till Israel, som ständigt står under terrorhot rekommenderas.

Om deras kravallpolis får höra om mysiga fikastunder och korvgrillning med buset av svenska poliser, så tror de inte att detta kan vara sant.

När de också får höra om rikspolischefens råd att inte provocera de små glinen med ingripanden, så förstår de att inga råd kan ges, förrän regimskifte sker.

Kanske bidrar en Israelföraktande och feministisk utrikesminister till förståelse om landet absurdistan?

I denna artikel skriver Paula Neuding att det är en ”Flytande gräns mellan gängen och jihadism”

…..”Systematiska attacker på poliser, brevbärare och journalister i utanförskapsområden speglar ofta en tydlig avsikt: Utomstående angrips som representanter för det svenska samhället, och därmed för en konkurrerande maktordning. Men i debatten behandlas brottslighet i utanförskapsområden som en fara för landets säkerhet endast i den mån individer har ”radikaliserats”. 

Det finns flera skäl att ompröva den synen. 

Jihadismen och kriminaliteten i utanförskapsområden är två fenomen som går in i varandra rent praktiskt. Amir Rostami, polis och forskare i sociologi och en av Sveriges ledande experter på gängkriminalitet, har varnat för att gäng- och jihadistmiljöerna smälter samman…”

http://www.dagenssamhalle.se/kronika/flytande-graens-mellan-gaengen-och-jihadisterna-33125

 Tyvärr lär det ta lång tid innan regeringen inser detta och vågar agera därefter.

Det är bara att fortsätta att hoppas att fler väljare vaknar till.

Asylstopp och utvisningar vore det enda rätta om landet inte helt skall fördärvas.

 

 

 

11 reaktioner på ”Rosor, kramar i city, men brandbomber och stenar i Tensta

  1. Mycket bra beskrivning. För att vända det hela behövs en helt ny statsledning. Och hur det skall gå med en vänstervriden media. Bonnier gör nu allt vad som står i deras makt att stoppa nya tider vid bokmässan i höst. Demokratin är borta.

  2. I vintras hörde jag att Bokmässans ledning beslutat att NyaTider ska släppas in även detta år.
    Har jag hört fel? Eller har det kommit kontrabesked?

  3. Inför många riksdagsval tillbaka i tiden var vi många som sa att detta blir ett ödesval- ja hur gick det ? Men nu inför 2018 måste , måste det bli rätt — Sverige måste tillåtas att bryta gamla konventioner om asylrätt o.s.v . Vi har väl verkligen ”tagit ansvar” genom decennierna.(från 1975) Men vilka politiker vågar? Sverige fientliga politiker måste bort.

    Färsk befolkningsprognos för Norden (som grundas på uppgifter före anstormningen 2015) visar för Sverige att till 2025 har den muslimska andelen fördubblats till ca 1 miljon (knappt 10%) – resan dit blir inte sympatisk, eller ska inte vara sympatisk.
    År 2065 beräknas muslimerna till hela 3,9 miljoner – ca 25% av hela folkmängden, antalet infödda svenskar ska då sjunkit till ca 7,3 milj.
    Offensive jihad börjar snart efter pågående stealth jihad.
    PEW Institute, Eurostat, Dansk Statistik ligger bakom prognosen.
    Källa: snaphanen.dk, morkläggning.wordpress.com

  4. Ett stort avgörande nästa års val. Är att Sverigedemokraterna vågar och kan hålla fanan högt och inte bli inbjuden till Bilderbergmötet senare i vår. Vilket kommer vara helt avgörande för framtiden.

  5. När ett nytt parti föds stegras förväntningarna, med rätta.

    MP var i början det stora hoppet för många kärnkraftsmotståndare som kände besvikelse efter Centerns svek (alla minns väl: ”C skulle aldrig dagtinga” osv).

    Hur gick det med MP sen? Jo nu vet vi att MP svikit de gröna idealen ett efter ett för att få stanna i Löfvens gunst. Nu senast i kärnkraftsfrågan.

    Sedan föddes ännu ett nytt parti, SD. Än idag är förväntningarna stora att det ska ta Sverige ur den krisande migrantpolitiken. Vågar man hoppas att det denna gång går att lita på ett parti? Lita på att SD inte viker sig för M, som egentligen verkar vara trogna Reinfeldt.

  6. Redan i min ungdom dvs tidiga sjuttiotalet stötte jag på begreppet ”gatans parlament” långt tidigare än invandring blev det politiska samtalsämnet för dagen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *