månadsarkiv: november 2016

Förövare saknas vid utländsk kriminalitet

Avsaknad av misstänkta gärningsmän är regel i systemmedia, när det gäller kriminella aktiviteter, som utförs av invandrare och/eller kriminella ligor från öst. Där skall gärningsmännen skyddas, inte nya offer.
Vid efterlysning av gärningsmän, så utelämnas etnicitet med utseende, hårfärg, möjligen kan en jacka med huva och gympaskor komma med och måhända att förövaren talade med brytning, men då är man ute på hal is. Kanske förbud mot kameraövervakning inte bara bottnar i värnandet om vår integritet?

kameraovervakning
Etnicitet verkar vara brännbart att nämna och kan lätt betecknas som främlingsfientlighet.
Jag riktigt hör den gamla vanliga visan om stigmatisering.
”En hel grupp skall inte bli utsatt för att en eller kanske möjligen två gör något dumt, här pekar vi inte ut några,” låter det från vänsterhåll och ofta från offentliga företrädare.
Polisen brukar vara mer direkt, men då får de pudla efteråt, det vet polis både i Värmland och Småland. Att skriva listor med brottsbenägna grupper är helt tabu, för då blir skadestånden stora och den offentliga avskyn stor.
Numera är det olagligt att uppge identitet innan förövaren hamnat i domstol och blivet åtalad. Sedan bedömer redaktören ofta att namnet är utan allmänintresse, när det handlar om utländsk identitet. Om det däremot handlar om en svensk nazist, då rullar tryckpressen snabbt i gång.
När det gäller svenska gärningsmän brukar tolkningen vara mindre strikt.
Att Lars Wallin fuskade till sig LSS fick vi veta med express och att Anton Lundin var gärningsmannen till dåden i Trollhättan likaså, men efter morden på Ikea i Västerås, dröjde det innan gärningsmannens namn blev offentligt.
När svenskar gör karriär i kriminalitet, så finns ingen kod 291, som för de med utländskt påbrå, där gärningar lyfts ut ur den normala brottsstatistiken, detta förhållande vore väl något för DO att titta på? Grupper skall ju inte behandlas olika?
Experter brukar ständigt deklarera att kriminaliteten minskar, men motvilligt efteråt tvingas erkänna att den grova ökar.
När skotten dagligdags viner runt knuten i Malmö och Göteborg så vore man väl både blind och döv, om man inte begrep vad den maffiakontrollerade knarkhandeln sysslar till med.

En snabb blick i DN i går (2016-11-3) skrev flera ledare, krönikörer om vettiga saker, men inte ett ord om orsaken till illdåden.
Vi fick läsa om skenande kostnader för LSS, finurlig våldtäktsförklaring och om knarkarna som gör upp sina affärer utanför förskolans dörr.
Det är som om orsaken finns på en annan planet utan samband med dessa dåd.
Maja Hagerman skrev ”Hux flux försvinner friheten som LSS gav”. En blind väninna anses inte längre behöva LSS. Berättigat snyft i hela artikeln, men en journalist med självaktning borde väl också ta reda på orsak och verkan?
Jag kan berätta för Maja Hagman att man ofta kan träna upp en patient till högre funktionsnivå, men att därmed minska antalet LSS timmar är en omöjlighet, familjens goda försörjning, ja ibland hela släktens står på spel. Utländska läkare finns det gott om som skriver generösa intyg. Kanske inte så konstigt för majoriteten blir upprepade gånger underkända vid kunskapsprov för svensk läkarlegitimation. Det förekommer också att utländska ligor plockar hit gravt handikappade och sen tjänar storkovan på dem via landsmäns assistentfirmor, där fusket är mycket utbrett.
Att granska denna härva är inget som socialminister Annika Strandhall vill beröra, för då kan karriären förstöras.
Det är enklare att beordra FK att göra snävare tolkning av funktionsbehovet, vid både nya och gamla bedömningar som skall prövas. Det blir väl som vanligt, att de med störst behov får minst för att fusket skall finansieras, precis som det gick med sjukförsäkringen.
Lata och smarta har i Sverige gyllene dagar, kontrollsystemen sviktar och styrs av ideologi, oavsett partikonstellation.
Att utsättas för skrik, bråk, anmälningar och hot av förfördelade invandrare är något som fått många socialsekreterare på fall. Låt gå politik är enklast, men har sitt pris efteråt med utbrändhet och eroderad yrkesstolthet.
Självklart finns det svenskar, som också hör dit, men den gruppen kan inte längre konkurrera med alla nyanlända, som kommit hit med ofantliga förväntningar på bidrag och välfärd.
När fel har begåtts, då är media där som ett skott och anklagelserna viner i luften över skamfyllda chefer.
Vilken skillnad mot politiker och näringslivets chefer som får pladdra på och bortförklara, när oegentligheter upptäckts, kan man efter intervjun tro att de är oskyldiga som små barn och bara utsätts för förtal.
Enda undantaget verkar vara Janne Josefsson och hans gäng. Uppdrag Granskning drar för stora tittarsiffror för att våga läggas ner. Det är också fördelaktigt för SVT att kunna peka på ett radikalt program, när de utsätts för kritik.
Ett år efter att LSS reformen infördes 1994 och kostade reformen 5 miljarder, i dag passerar den snart 30 miljarder!
Allas lika värde gäller inte här, för blir du sjuk med gravt funktionshinder efter 65 så är det kört för LSS.
I dag ställer ca 1,3 miljoner anhöriga upp för att sköta sina nära och kära, utan dessa tappra och oftast äldre själar skulle hela samhället braka ihop.
Tacken är en pension som ständigt bromsar in och högre skatt, en omvänd Robin Hood politik, som regeringen alltmer fått fallenhet för, med undantag av alla nyanlända, där förturer inom flertalet områden är obligat.

I nästa artikel i DN skrev Amanda Björkman ”Skandalerna kan inte komma som en överraskning för Malmös politiker.”
Förskolan Källan med utomhusprofil håller ungarna numera inne, för utanför dörren står knarkarna och dess langare och gör upp affären.
Föräldrar har länge klagat, men mesig kommun har erbjudit flyttning av barnet, inte av knarkarna. Kanske vill de inte peka ut stackarna i sitt utanförskap?

Sedan läste jag om lika mesiga domstolar som friar våldtäktsmän, för att de påstår att de sover under övergreppet.
”Domstolar måste döma våldtäktsmän som sover räv” skrev Matilda Molander. Inte heller här ett ord om den invandringsrelaterade våldtäktsvågen i Sverige.
Brottsförebyggande rådet presenterade i veckan sin trygghetsundersökning, där andelen sexbrott mot kvinnor har fördubblats på tre år, från 2012 till i fjol, dessutom har överfallen blivit grövre. Feministernas favoritförklaring om ”ökad anmälningsbenägenhet” faller i denna undersökning i bitar.
Men utländska våldtäktsmän brukar slippa straff ändå, det är bara att skylla på sin låga ålder, flina åt offret när de, omgivna av supporters, går ut från domstolen, om nu offret orkar närvara.

Vem skall döma domstolar, som sover räv och vem har lagt grunden för denna falska sömn?
Det berörs inte i artikeln, inte heller aktuella fakta eller att nämndemän med SD anknytning åker ut, till förmån för mångkulturella representanter.

Utmärkande för DN:s ledarskribenter är att först ondgöra sig över händelsen med stor inlevelseförmåga. När det handlar om tiggare och andra utsatta, helst med utländsk identitet, så brukar förkunnelsen vara ” tänk det kunde vara jag” och därefter ett självkritiskt ”vad jag har det bra,” så läsare utan denna insikt får skämmas och sen är det klart. Orsak och verkan är tabu, men inte känslor och påverkan.

Åldringsbrott ökar lavinartad i landet, det är ofta rumänska ligor som åker runt och lurar sig in hos gamlingar eller slår ner dem när de lämnat bankomaten.
De kan påstå sig vara från hemtjänsten, är törstiga, ringer och låtsas vara ett barnbarn i penningnöd.
Unga killar oavsett etnicitet rycker till sig väskor och försvinner skrattande på mopeden.
Att livet därefter blir otryggt, krackelerar och fylls av skam för dessa åldringar är inget som dessa förövare bryr sig det minsta om. För de har ju av vänstern fått reda på att de tillhör en utsatt grupp och då blir det lätt legitimt att roffa åt sig vad gamla, försvarslösa har gnetat ihop under sitt liv.

Nu börjar SVT bli orolig för dagspressens tidningsdöd, så här skrev tre av dess högsta chefer nyligen i Sydsvenskan.
”Public service har samexisterat med tidningarna i nära 100 år. Vår utgångspunkt är att båda krävs för mångfalden och demokratin….”
Cheferna var Hanna Stjärne, Jan Hellin och Anne Lagercrantz, med röda rötter, som styr deras gärningar i dag behöver väl inte nämnas.
Jag upprepar med en dåres envishet att det är EU inträdet med fri rörlighet och massinvandringen som skapat dagens krissituation.
Att unga kvinnor och åldringar sitter inne i hemmet och gråter, verkar inte beröra vår regering och opposition i ryggen, de tjafsar bara vidare om lämplig partner om ett par år.

”Ett samhälle som inte längre kan skydda sina medborgare har ingen morgondag” skriver professor Karl-Olof Arnstberg på sin blogg ”Invandring och mörkläggning.”

Det känns som vår morgondag håller på att försvinna, om inte fler medborgare ser vad som händer och på allvar kräver förändring.

När det gäller utmaningar finns det gott om pengar

I ett pressmeddelande från regeringskansliet ger sjukvårdsminister Gabriel Wikström följande kommentarer om socialstyrelsens senaste rapport, som analyserade ”hälso- och sjukvårdens möjligheter och utmaningar i att tillhandahålla vård till asylsökande och nyanlända.”
Utmaningar är regeringens favoritord, det betyder enorma, troligen olösliga problem både i nutid och framtid.
Betalningen för rödgrön migranthumanitet, kommer främst att drabba de som står längst ner på den socio/ekonomiska samhällsstegen, när kommuner får ta över betalningsansvaret för politikernas ”humanitära hybris.”
När pratade dessa makthavare senast om, att våra egna hemlösa, bostadslösa, funktionshindrade och fattigpensionärer var en utmaning?

Källa: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/10/varden-kan-klara-utmaningarna/

”Det är viktigt att vi kan säkra att alla får den vård man behöver och har rätt till, oavsett om man är ny i landet eller har bott i Sverige i hela sitt liv. Socialstyrelsens rapport visar på att hälso- och sjukvården har fortsatt stora utmaningar, och att det finns problem som måste hanteras,” säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström.
”Samtidigt vet vi att det görs väldigt mycket bra, och vården har i många fall gjort imponerande insatser. Genom fortsatt hårt arbete och de extra resurser och stöd som kommer från regeringen har vården också goda förutsättningar att klara av de utmaningar vi ser” avslutar Gabriel Wikström.

Regeringen har under det gångna året gjort en rad insatser kopplat till flyktingsituationen som berör vården:
– Hösten 2015 tillförde regeringen 9,8 miljarder till kommuner och landsting i ett extra tillfälligt statsbidrag med anledning av flyktingsituationen.

skattkista

– Från och med 2017 tillförs också 10 årliga välfärdsmiljarder, som initialt delvis fördelas efter respektive landstings och kommuns andel av det totala flyktingmottagandet.

– I budgetpropositionen för 2017 satsar regeringen 40 miljoner kronor årligen 2017-2020 för att öka tillgängligheten av vård och behandling för traumatiserade asylsökande och nyanlända.

– Regeringen har också gett flera myndighetsuppdrag till Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten för att både analysera och stötta vårdens arbete med flyktingsituationen. Migrationsverket har sedan i våras i uppdrag att lämna asylsökandes kontaktuppgifter till landstingen så att de kan kontaktas och erbjudas hälsoundersökningar.

– Antalet utbildningsplatser inom kontakttolkutbildningen vid folkhögskolor och studieförbund har fördubblats 2016 jämfört med tidigare år för att möta det ökade behovet av kontakttolkar (från 300 platser år 2015 till 800 platser år 2016).

Så nu vet vi, att alla utmaningar kommer att klaras av ”genom hårt arbete” och ”extra resurser.”
I alla meddelanden, deklarationer från regeringen kan skönjas stor egenkärlek, det vill säga, se vad goda vi är!
Varenda krona som regeringen i sin nåd delar ut kommer från våra skatter. Först i kedjan ligger vad som produceras och exporteras, inte pengar som göms i Panama.
När det gäller skatteuttag och nedskärningar finns inga begränsningar, men vad ogenomtänkta skattepålagor/nedskärningar kan ställa till med brukar politiker först se i backspegeln.
Medborgarna ser verkligheten genom vindrutan, men saknas vindrutetorkare vid dåligt väder, är det lätt att köra ner i diket.
En felaktig åtgärd kan få stor dominoeffekt, men det räcker tydligen att bara utropa; hoppsan vad gick snett? När skadan redan skett.

”Vi har varit naiva” sa statsministern efter fjolårets massinvasion, jag hoppas att han syftade på sin regering och riksdagens ledamöter, inte på mig och alla andra från fältet som tidigt insåg vart det skulle barka hän.

Stämpeln främlingsfientlig och rasist sitter tyvärr kvar än. Visst, den har bleknat, eftersom fler medborgare ser konsekvenserna av denna kostsamma humanitet, när regeringen beordrar kommuner att fixa all, som de ställt till med.
Tyvärr verkar det som redaktör Peter Wolodarski på DN, nu håller på att blanda till starkare och mer hållbar stämpelfärg. Kanske receptet kommer från pressade politiker efter råd från den globala finanseliten?
Sverige är i deras ögon ett paradexempel på ett land som offrar sin nationella identitet.
När världens högsta skatter inte räcker till, så tas det nya lån för finansiera den mångkulturella politiken. Lånens ränteintäkter klirrar gott i dessa bankirers fickor, att flitigt bjuda in svensk maktelit till Bilderbergarnas möten var ingen dum idé.
Vaktbolag och flyktingindustrins aktörer gnuggar händerna av förtjusning, medan andra viktiga samhällsfunktioner fallerar.
Göteborgs röda kommun har stor fallenhet och lång tradition för oegentligheter. Nu kostar tomma platser för de ensamma barnen miljoner, närmare bestämt 81.000 kr varje dag!!
Uppdrag Granskning visade nyss (2016-11-02) hur en jävsituation nu utreds hos en hög chef. Hon fixade glatt miljonkontrakt med Hero, ett privat bolag och när bläcket hade torkat på det frikostiga avtalet blev hon chef för företaget. Att flyktingströmmen hade avtagit genom ID kontroller och att kommunen hade egna tomma platser, var inget som hämmade hennes kreaktivitet.
Varningar från fältet har förutom främlingsfientlighet avfärdats som särintressen. Det var inte länge sedan som fd. finansminister Anders Borg betraktade försvarsmaktens protester mot dess stora åderlåtning, som ett särintresse.
Ingen långsiktighet finns i dagens regeringar, inga konsekvensanalyser sker om vad deras politik kan ställa till med. Kortsiktig kvartalspolitik, snabbare svängningar än i modeindustrin är mer regel än undantag.
Det som gäller i dag, kan vara omodernt i morgon och marknaden drabbas lätt av åksjuka.
Nu styrs allt reformarbete efter massinvandringens alla utmaningar.
Tänka om en gnutta av denna febrila aktivitet kunde läggas på avvisningar, för de 83.000 tusen, som saknar asylskäl från i fjol, men här är det tyst som i graven.
Enligt statistik från UNICF, FN:s flyktingorgan, så befinner sig majoriteten verkliga flyktingar i närbelägna flyktingläger. Till Europa tar sig främst de som önskar bättre liv och har medel till smugglarnas kassakistor, som Sverige med sina lockrop fyllt på väl.
Statsministern verkar förtränga dessa trista fakta, han klurar hellre på hur han skall kunna behålla regeringsmakten efter valet. En strategi som verkar fungera bra är att tvinga alliansen, att på heder och samvete lova att aldrig låta sverigedemokraterna styra deras politik. Men mycket kan hända innan 2018.

Signaturen ”Peter” skriver så här och hänvisar också till ”Thoralfs blogg”
http://thoralf.bloggplatsen.se

”Vi ska inte ställa grupper mot varandra säger Stefan Löven, men det är just vad våra politiker gör och måste göra. Resurserna är inte oändliga, trots att vi har världens högsta skatteuttag måste svenska staten låna pengar för att få det gå ihop.
Då man prioriterar en skyhög invandring tvingas man spara på andra områden, t.ex. pensioner, äldreomsorg, sjukvård, assistansersättning o.s.v. för det egna folket.

Nu har man bråttom att få ut nyanlända till kommunerna trots att det inte finns bostäder, och kommunal service anpassad för detta.
Kan detta bero på att staten inte har så lätt att höja skatterna till statskassan?
Kommunen beskattar ju alla sina kommuninnevånare med ca 30 % och en höjning av kommunalskatten ger snabbt klirr i kassan, staten däremot får bara skatt från dem som tjänar över brytpunkten, vilket inte är så många.
Statens inkomster kommer kanske huvudsakligen från moms och punktskatter på drivmedel, el, tobak och alkohol och företagsbeskattning. Här har man väl redan gjort vad man kunnat genom att höja det som går.
Ovanståendes resonemang är inget som jag försökt verifiera, bara egna funderingar.

Ja, man undrar hur det blir i framtiden, nu läser man om beräknad kommande anhöriginvandring på över 300.000 personer.
Moder Svea, arma land, arma folk, vad har våra politiker och vårt okritiska etablissemang ställt till med?
Man kan bara hoppas att det blir något kvar av det vi kallar välfärd.”

Jag tror att vi är många som delar denna oro.

Pensionerna krymper, men vem bryr sig?

Kanske fler än undertecknad undrar varför våra pensioner inte har höjts mer under rådande högkonjunktur? Många med låga pensioner fick knappt mer än någon hundralapp under januari i år, som inte på långa vägar kompenserar för flera år av bromsnedslag.
När pensionsbromsen infördes 2001 var motiveringen att pensionerna skulle följa konjunkturen.
Politikerna tävlade att tala om för oss, hur rättvist det var, men den verkliga anledningen fick vi inte veta.
Pensionsfondernas buffertfonder, som redan året innan hade åderlåtits av dåvarande statsminister Göran Persson på > 260 miljarder, skulle nämligen räcka till allt fler, nämligen äldre invandrare! Om denna stöld aldrig hade inträffat hade varje pensionär nu haft ca 45.000 kr mer på sitt konto!
Även om invandraren aldrig har arbetat en timma i Sverige, så skall garantipension betalas ut. För att få full garantipension har krävts att man har varit bosatt i landet i 40 år, men för invandrare gällde inte denna regel.
Under 2001 infördes därför det skattefria äldre-försörjningsstödet, som var betydligt mer ekonomiskt fördelaktigt för personer med annan etnicitet.
Jag minns hur min mor, som då levde fick betydligt mindre i pension jämfört med invandrare, som bara kunde påstå att de var > 65 år.
Att fostra barn, sköta hushåll, gamla far- morföräldrar och när barnen klarade sig själva dryga ut hemmets ekonomi med städjobb och arbeta ideellt gav och ger inga pluspoäng, hos detta pensionärsvikande arbetarparti!
Barntillsyn fanns inte då, när vi barn var små, utan kvinnans plats var i hemmet. Hennes arbete var utan värde i samhällsekonomin och när hon senare fick utföra samma uppgifter utanför hemmet blev det lågt värderat i lönekuvertet.
Att leva upp till Olof Palmes mångkulturella ideal, hade betydligt högre prioritet, än denna kvinnoskara som arbetat och slitet för andra under hela sitt liv. För kommer man från överklassen så värmer internationell uppmärksamhet betydligt mer, än från arbetare på hemmaplan.
Denna konversation tror jag har ägt rum i Rosenbad.
”Äsch, pensionärerna kan vi alltid räkna med som trogna väljare” sa den unga karriärpolitikern.
Pensionärer kan inte strejka, därmed är de en svag opinionsgrupp och med PRO, som sitter i regeringens knä, är ingen verklig förbättring av pensionen att vänta, förutom trixande med siffror och statistik.
”Du har fattat helt rätt min gosse” sa konsultstrategen, ” invandrarnas och barnfamiljernas röster är vad ni behöver, andra grupper får om det blir något över och förmögna har ju sin räddning i Panama.” Alla i regeringen nickade och förstod att förslaget var bra och något heltäckande jobbskatteavdrag skall pensionärerna inte ha.
”En grupp som har vana att gneta och spara är något som vi måste ta tillvara i denna vanskliga ekonomi” avslutade konsulten sin medverkan och gladde sig över sin saltade faktura.
Innan ID-kontroller infördes i fjol, så saknade > 90 % av migranterna pass eller andra ID-handlingar, som ofta slängdes överbord och angav man Syrien som hemland, så var PUT klart.
Om unga män sade att de bara var 15 år, så var det så, liksom om äldre sa att de var över 65. Allt annat hade varit diskriminering och främlingsfientlighet. Tillit till den andre skall premieras, så ålderskontroll får inte diskuteras!
I fall framtiden skulle kräva ålderskontroll, så kanske det kan hända att efter SFI, avslutad skolgång och allehanda integrationsprojekt, så kan det vara dags för ålderspension för många av dagens nyanlända?
Nu börjar det bli riktigt besvärande för våra politiker, när fattigpensionärernas skara dramatiskt ökar i världens humanaste land. När till och med EU har påpekat det, så blir det genant, för Sverige som alltid vill vara bäst i klassen.
Nu har 314.000 tusen av pensionärerna, främst kvinnor, nått ner till EU:s fattigdomsgräns (60 % av landets medelinkomst) vilket i Sverige är 11.500 kr före skatt i månaden. Denna bedrövliga utveckling borde mana till besinning, men med dessa mångfaldspolitiker lär inget hända, mer än vackra ord, om vi får råd…

Denna länk till ”Granskning Sverige” fick jag av en bloggläsare, efter att jag i inlägget ”Maktkamp i media mot högerextremism” från den 30 okt, erkände att jag också, precis som den föraktade SD politikern, tyckte att en invandrarkille såg betydligt äldre ut än sina klasskamrater.
”Granskning Sverige” är enligt traditionell media en rasideologisk youtube kanal, som står Sverigedemokraterna nära och därför skall bemötas med stor misstänksamhet, men läs/lyssna själva och titta på pensionsbeskedet, så kanske fler än undertecknad anser att åldersbestämning av migranter inte vore fel.
Se:https://www.youtube.com/watch?v=9pZkw-V6yog

Sveriges ”äldsta” person polisanmäld för pensionsbedrägeri

Granskning Sverige
Publicerades den 6 juli 2014
Pensionerna i Sverige är ibland skamligt låga. Vart har alla pensionspengarna försvunnit? Granskning Sverige kan denna vecka avslöja hur svenska pensionärers pengar tagits ifrån dem, för att delas ut till importerade bedragare, som helt ostraffat kunnat utföra grova bedrägerier.
För att belysa bedrägeriproblematiken, börjar Granskning Sverige rota i historien om 115-åriga Saro Dursun, som när hon kom till Sverige från Turkiet på början av 1970-talet hävdade att hon var 65 år. Hennes troliga ålder var mellan 40 och 45, men hon ansåg sig ha jobbat färdigt. Åren har gått och ingen bland myndigheterna har tagit tag i denna otroliga historia. Vi ringer till poliser, jurister och till Migrationsverket. Skall inte grova bedragare utvisas eller sitta bakom lås och bom? Alla skickar Granskning Sverige vidare till nästa myndighet, tills vi till slut ombeds av Migrationsverket att polisanmäla Saro, för att pröva lagstiftningen.
Vi ringer alltså till polisen och upplyser att det finns en kvinna i Sverige, Saro Dorsun, som hävdar att hon föddes 1899, dessutom uppges hon fortfarande vara gift. Ingen vet hur många år yngre mannen måste vara, men de vi vet är att paret fick barn 1963. Rädslan i Sverige är så stor att när polisen får höra om denna historia, vägrar man att ta emot anmälan. Polisen hänvisar oss iväg till skatteverket!? Vi tvingas alltså läsa innantill från polislagens första paragraf, för polisen. ”Polisen måste ta sig an alla brott som kommer till deras kännedom”. Alla förstår att Saro Dursuns historia inte kan vara rimlig, men Polisen vägrar ens erkänna att det är konstigt att man kan föda barn när man är 64 år….”