I en bilaga till SVD fanns en tematidning från mediaplanet 2016-09-29.
När jag läst igenom bilagan förstår jag att vi lever i skilda världar.
Några exempel på dess rubriker:
– ”Mångfald det vinner individen, företagen och samhället på”
Bevisen för detta påstående är skrala.
– ”Ta tillvara den lönsamma mångfaldens möjligheter”
Vad gör vi med den olönsamma, framkommer inte.
– ”Tips för enkel och roligare integration.”
För den komplicerade och tråkiga finns inga tips.
– ”Vi ser olikheter som resurs….”
Likheter ses förmodligen som belastning
– ”Pro vill nå fler utlandsfödda pensionärer”
Kanske för att svenskfödda pensionärer vet hur de sitter i knät på regeringen.
… ”vi vill också bidra till att de som åldras i ett främmande land får ett bra liv här…” säger PRO:s ordförande Christina Tallberg.
Om viljan att se till att svenskfödda pensionärer skall få ett lika bra liv sägs inget.
– ”Mångfald är roligare än enfald.”
Jag är trött på ordlekar och tomma ord och loja löften, säger Alexandra Pascalidou i en beundrande artikel, där hon når nya rekord i tomma ord och PK floskler, som ”Rädslan sitter vid ratten” och hur hon ”Tar strid för allas lika värde” osv.
Lägger den i papperskorgen och läser dagens SVD.
Under kultur protesterar Ola Wang, Kina expert, för döva öron om hur statens museer förvandlas till mångfaldens propaganda-apparat.
Rubriken lyder: ”Kulturpolitik som hotar kulturarvet.”
I ingressen står ”Regeringen vill använda museer som ideologiska verktyg mot Sverigedemokraterna”…
I spetsen för denna nedmontering av världens kulturskatter med ovärderlig kunskap, står kulturminister Alice Bah Kuhnke (mp) och hennes rödgröna vänner.
Denna galenskap påminner mig om kulturrevolutionen under Maos fruktansvärda epok i Kina som även Ola Wong lyfter fram.
Enligt Ann Follin, överintendent för statens museer, skall ”Nya barn- och ungdomsråd vara med och forma innehåll, medan personalen (de kvarvarande,som inte sagt upp sig) genomgår tankereformer i qeer- och rasifieringsutbildningar…”
Allt medan kulturskatter flyttas ner i källaren.
På webben skriver Per Gudmundsson att Sverige även efter åtstramningen har fler asylsökande än majoriteten av EU:s länder och finner att regeringens prat om anpassning till ”EU:s miniminivå” misslyckats – eller bara är en bluff (svd.se/ledare).
Förstår att denna upplysning åker ut på webben i stället för publicering i papperstidningen.
Nu lämnar jag morgontidningen och måste brygga extra starkt kaffe.