Månadsarkiv: september 2016

Inget hjälper mot mångkulturella politiker och lojal media.

Det är som att hälla vatten på en gås, för fakta, statistik, och vetenskapliga artiklar beträffande massinvandringens svåra konsekvenser rinner bara av dessa politiker.

Våra ministrar med statsministern i täten vill i överlägsen självgodhet, undervisa andra ledare på sina utlandsresor om vikten av solidaritet och humanitet, men lyssnarna är nu få till dessa vackra tal.

Det är bara den snart avgående generalsekreteraren Ban Ki Moon, som klappar statsministern på ryggen och ler mot utrikesministern när hon stolt deklarerar Sveriges feministiska politik.
Att hederskultur frodas, att Stockholm är ”The rape capital of the world” är inget som passar i säkerhetsrådet, för där kindpussas och ryggdunkas det i sann bäste broder stil.
Tack vare tjänstvillig media, politikernas megafon, råder mörkläggning om mångkulturens baksida.
Att svartlistning sker av de som protesterar är heller inget som våra ministrar i FN:s korridorer vill yppa om.
Av ideologisk hänsyn fäller de upp sitt skyddande paraply över dessa mobbare och gatans nyrasister.
Att mobbing är mobbing och att rasism är rasism oavsett avsändare är inget som regeringen förstår.
Trots regeringens falska deklarationer utomlands, så har Sveriges rykte som humanitär stormakt blivit ett avskräckande exempel.
Artiklar finns i utländsk media om hur denna hybris har försatt landet i enorma ekonomiska, sociala och kulturella påfrestningar, men som av de skyldiga käckt kallas för utmaningar.

Felet, som svenska politiker har gjort till skillnad från andra länder är att de inte i tid lyssnat på folkets vilja.

I gammelmedia råder nu stormbyar efter att Nya Tider till slut fick en monter på bokmässan. Jan Hellin SVT:s programredaktör (tidigare redaktör för Aftonbladet) har nu stor ånger för att Nya Tiders redaktör Vávra Suk fick delta i en debatt i Aktuellt med den mediokre Henrik Arnstad.
Nej, inte på plats i TV studion för Arnstad var rädd för pestsmitta.
Jag kan nästan höra hur Aftonbladets redaktörer och DN:s Peter Wolodarski, svära över medborgarnas tjurskallighet och fyller sina tidningar till brädden av mångfaldens berikning, inbäddat i känslor, som skall ge oss dåligt samvete för våra liv. Journalister som inte håller med får sluta eller placeras i källaren.
Kanske Bonnier får tänka om, när upplagan sjunker under lönsamhetsnivå och när statsbidragen inte längre fylls på?
Främlingsfientliga kallas nu för bruna råttor, (Cecilia Hagen/Expressen 2016-09-29) som helst skall gasas ihjäl, i skottgluggen finns också den kloke riksdagsmannen Hanif Bali (m) som med sin invandrarbakgrund inte håller med dessa upprörda vänsterliberala röster.

ratta

Senast var det två republikanska toppolitiker i USA, Tom Cotton och Mike Pompeo som inte skrädde orden i en debatt artikel i ”Wall Street Journal”, där de varnar för Sveriges misstag, efter studiebesök i Sverige och Norge.
Artikeln återgavs på Fria Tider 2016-09-30.
Några citat:
”Sverige har tagit emot 280.000 invandrare” sedan 2013, skriver de båda tillsynes chockade kongress¬ledamöterna.”
”Dessa invandrare är oproportionerligt fattiga, unga, män, outbildade, konservativa muslimer och har i praktiken inga svenskkunskaper”, fortsätter de och konstaterar att många av dem är ”ekonomiska migranter som helt enkelt lämnar fattigare länder”.
De båda politikerna tar även upp den svenska så kallade ”åsikts¬korridoren” och berättar om hur svenska invandrings¬kritiker tystas i den svenska debatten och att de som opponerar sig mot regeringens politik anklagas för främlings¬fientlighet och rasism.

korridor
”Norska ledare lyssnade på liknande oro och deras land är tryggt och stabilt. Svenska ledare gjorde inte det och deras land står inför ekonomiskt, socialt och politiskt kaos”, konstaterar de båda republikanska politikerna.”
Slut på citat.

Det enda jag hört statsminister Löfven säga efter fjolårets asylkaos är ”att vi har varit naiva” vilka vi han syftade på vet jag inte bestämt.
Andra brukar lära sig av sina misstag, men inte regeringen, de fortsätter i samma gamla hjulspår, som inget har hänt.
Trots påstådd mininivå inom EU, så tar vi fortfarande emot flest asylsökande jämfört med andra länder i Europa som tillämpar denna nivå, enligt ledarskribent Per Gudmundsson på Svd.se i går.
Sverige har en mer generös mininivå jämfört med andra länder. Politikerna får nog abstinens om de inte även här får vara bäst i klassen.
Förmodligen läser inte rödgröna politiker debattartiklar i DN eller Svd om de inte själva står med namn under och främlingsfientliga sajter är tabu med usch och fy.
Om någon tjuvläser, så är det under täcket med ficklampan på och om det upptäcks så åker tagelskjortan på.
Forskare, experter och personer med erfarenhet och som länge varnat för massinvandringens konsekvenser, skriver för blinda ögon och döva öron. De har dessutom utkonkurrerats från debattsidor till förmån för politiker och offentliga representanter.
De som företräder det offentliga Sverige skriver korrekt och applåderar mångfaldens möjligheter, för det gynnar karriären.
Medan folket knyter näven i fickan över att pungslås ytterligare av nya skatter och pålagor, som är indränkta i fagert tal om hur vi ska klara av det.

Om Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter fick bestämma, så skulle de konkret vilja återinföra stupstocken, för läsare av sociala medier, som sviker deras prenumerationsavdelningar.
Kanske med en skylt ovanför dessa brottslingar, där det står ”Dessa syndare läser Avpixlat, Fria Tider, Samtiden och Nya tider, visa ingen nåd.”
Lämplig placering kan vara på köpcentra i lördagsträngseln.

En orgie i mångfald

I en bilaga till SVD fanns en tematidning från mediaplanet 2016-09-29.
När jag läst igenom bilagan förstår jag att vi lever i skilda världar.

Några exempel på dess rubriker:
– ”Mångfald det vinner individen, företagen och samhället på”
Bevisen för detta påstående är skrala.

– ”Ta tillvara den lönsamma mångfaldens möjligheter”
Vad gör vi med den olönsamma, framkommer inte.

– ”Tips för enkel och roligare integration.”
För den komplicerade och tråkiga finns inga tips.

– ”Vi ser olikheter som resurs….”
Likheter ses förmodligen som belastning

– ”Pro vill nå fler utlandsfödda pensionärer”
Kanske för att svenskfödda pensionärer vet hur de sitter i knät på regeringen.
… ”vi vill också bidra till att de som åldras i ett främmande land får ett bra liv här…” säger PRO:s ordförande Christina Tallberg.
Om viljan att se till att svenskfödda pensionärer skall få ett lika bra liv sägs inget.

– ”Mångfald är roligare än enfald.”

mangfald
Jag är trött på ordlekar och tomma ord och loja löften, säger Alexandra Pascalidou i en beundrande artikel, där hon når nya rekord i tomma ord och PK floskler, som ”Rädslan sitter vid ratten” och hur hon ”Tar strid för allas lika värde” osv.

Lägger den i papperskorgen och läser dagens SVD.

Under kultur protesterar Ola Wang, Kina expert, för döva öron om hur statens museer förvandlas till mångfaldens propaganda-apparat.

Rubriken lyder: ”Kulturpolitik som hotar kulturarvet.”

I ingressen står ”Regeringen vill använda museer som ideologiska verktyg mot Sverigedemokraterna”…
I spetsen för denna nedmontering av världens kulturskatter med ovärderlig kunskap, står kulturminister Alice Bah Kuhnke (mp) och hennes rödgröna vänner.

Denna galenskap påminner mig om kulturrevolutionen under Maos fruktansvärda epok i Kina som även Ola Wong lyfter fram.

Enligt Ann Follin, överintendent för statens museer, skall ”Nya barn- och ungdomsråd vara med och forma innehåll, medan personalen (de kvarvarande,som inte sagt upp sig) genomgår tankereformer i qeer- och rasifieringsutbildningar…”
Allt medan kulturskatter flyttas ner i källaren.

medelhavsmuseet

På webben skriver Per Gudmundsson att Sverige även efter åtstramningen har fler asylsökande än majoriteten av EU:s länder och finner att regeringens prat om anpassning till ”EU:s miniminivå” misslyckats – eller bara är en bluff (svd.se/ledare).

Förstår att denna upplysning åker ut på webben i stället för publicering i papperstidningen.
Nu lämnar jag morgontidningen och måste brygga extra starkt kaffe.

Mörkläggning av SVT Nyheter

Traditionell media förnekar ständigt att de mörklägger, filtrerar och undanhåller fakta för oss läsare, men det är precis vad de gör varenda dag året om.

morklaggning
Problemet är att de inte märker det, när deras multikulturella livsåskådning blivit lag.
Journalister som vill tänka själva och skildra verkligheten som den är, får antingen pudla eller åka ut, om en artikel eller reportage avviker från mångfaldsidealet.
Eskaleringen av mord, skottlossningar och allsköns kriminalitet får helst en undanskymd plats längst ner, medan svenska ”huliganer” som tyvärr går till attack mot Marokanska män, som aldrig borde ha släppts in, får stora rubriker med fetstil. Detta är vad svensk flyktingpolitik leder till.
Därutöver är det mest glädje reportage av massinvandringens berikning.

I inlägget om ”Falska Feminister” den 26 september, nämnde jag att en kvinna i Hedemora nyligen blivit misshandlad av en man för sin livsstil och för att hon inte bar traditionell klädsel.
Men jag fick läsa flera gånger innan jag förstod vilken traditionell klädsel man syftade på.

burka

Till slut fann jag att kvinnan kom från Syrien och listade ut att det inte handlade om en hembygdsdräkt från Rättvik.
Fler personer har gjort samma iakttagelse av denna filtrering av Svt Nyheter i Dalarna och ironin spreds snabbt på nätet, med bilder på hembygdsdräkter.
P4 Sveriges Radio publicerade denna, mer upplysande intervju på nätet, senare samma dag.

”Efter trakasserierna – nu träder Walaa fram.

Walaa: Tjejerna måste våga säga vad de tycker!
Walaa har fått utstå hot och trakasserier under lång tid.
I fredags blev en kvinna misshandlad i centrala Hedemora. Kvinnan heter Walaa och berättar nu själv om en lång tid av hot och trakasserier som bottnar i sättet hon valt att leva sitt liv. Nu har hon fått nog.
21-åriga Walaa som bor i Hedemora berättar att hon utsatts för förföljelse, hot och misshandel för att hon inte lever på ett traditionellt sätt. Hon får frågor om varför hon inte bär slöja, varför hon bor själv och varför hon inte har gift sig. I sju månader har det hela hållit på.
Det började när hon berättade att hon är muslim, då började folk ifrågasätta att hon inte lever och klär sig som dem.
Trakasserierna kulminerade i fredags när hon bestämt sig för att konfrontera en man som hon säger förföljt och förolämpat henne upprepade gånger. Han kom då efter henne i en bil och utanför kommunhuset i Hedemora kom han fram till henne och slog henne i ansiktet.
Walaa berättar att hon nu känner sig rädd för att gå ut för att bli trakasserad igen och påhoppad. Men samtidigt vill hon säga ifrån.
– Jag vet att alla har sina rättigheter, att kvinnor har rättigheter och frihet. Man måste följa lagen före religion, säger hon.
– Det är viktigt att stoppa alla män som lägger sig i och tjejerna måste våga säga vad de tycker. Det är bra och det är viktigt därför vill jag berätta om det, säger Walaa.
På grund av händelsen i fredags planerar Liberalerna i Hedemora att hålla en manifestation mot våld på torsdag.
Helena Broström Christine Odén Sveriges Radio.”

Vi får hoppas att radikala feminister uppmärksammar denna demonstration, men risken är stor för att demonstrationen gäller alla män, främst vita och svenskfödda.
Kvinnoförtryckande män med medeltida religion blir nog bara en parentes. Eftersom dessa feminister och andra rödfärgade själar, ständigt låter främmande kulturer få övertrumfa våra medborgerliga rättigheter.

Dikeskörning för läkare efter snabbspår

På frågan om framtidsplaner svarade min patient från Somalia ”Jag skall utbilda mig till doktor…” lakare
Att ha bestämda framtidsplaner kan vara bra, ett mål att kämpa mot kan ge kraft, men det förutsätter viss förankring till realistiska förutsättningar.
Kvinnan var i 40-årsåldern, hade två års skolgång, avbrutna SFI studier, behövde tolk, var utan arbetslivserfarenhet och hade därutöver en funktionsnedsättning. PUT hade beviljats för flera år sedan av humanitära skäl för hela familjen.

I många länder utanför EU är doktor det enda yrke som flertalet kan relatera till för att nå status, advokat brukar komma på andra plats.

För unga ambitiösa tjejer med invandrarbakgrund, är utbildning enda vägen till eget liv. Ofta till en framtid utan huvudduk, om de står emot våra radikala feminister.
De är mycket duktiga under sin skolgång, till skillnad från killarna, som i förorterna hellre ”tar upp en sten, än en bok” som Alice Teodorescu (redaktör för Gtp) så träffande uttryckte det i en intervju.
Kriminalitet verkar killarna ha betydligt större fallenhet för, medan mina multikulturella ovänner skyller på för få fritidsgårdar.

Ett ansenligt problem med utbildningar i länder utanför Europa är att stora skillnader finns i kvalitet, dessvärre finns också många falska legitimationer i omlopp. I dessa korrumperade länder smörjer mutor ekonomin.

Uppdrag Granskning behandlade i slutet på mars i år, problemet med falska läkare och hur handläggare på socialstyrelsen blir lurade av falska intyg.

Politikernas mångfalds- och berikningsteorier som ständigt har anbefallts, verkar ha fördunklat förmågan till kritisk granskning hos många professioner.

”Man undrar om det finns några med kunskaper allas?” sa professor Jan Östergren, som ansvarar för och rättar AT proven på KI från utländska läkare, i en intervju med Sveriges Radio (2016 -03-21), som återgavs i Fria Tider den 23 mars. Han syftar på de utomeuropeiska läkarna som endast klarar 3-4 poäng på provet för att få legitimation.

underkant

Knappt en av sex utlandsfödda läkare klarar proven inför svensk läkarexamen!

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson verkar dock inte bekymrad, hon fortsätter glatt att ösa pengar över de misslyckade och farliga snabbspåren.
Hon får vid behov, privat förstklassig vård på St Görans sjukhus, så hon klarar sig nog från undermåliga läkare.
Men för mig som pensionär och med grav hörselnedsättning är det ett stort problem att förstå om läkaren talar dålig svenska, nästa steg är om läkaren har tillräcklig kompetens, vilket en lekman ej kan bedöma. Tilliten brister även här, när socialstyrelsen inte sköter sitt uppdrag med att skilja agnarna från vetet bland vitrockarna.

De riktigt gamla är det synd om, de saknar ofta resurser för att kräva sin rätt.
De är uppfostrade till tacksamhet och doktor respekt, men står längst ner på regeringens prioriteringslista. Det är tacken för ett liv i sparsamhet och slit.

Jag har förstått att det är själva snabbspåret, som prioriteras, inte innehavarens kompetensnivå.

En artikel på Svd /debatt 2015-06-11 är värd att återge.
Hela 40 % av utomeuropeiska läkare underkänns vid proven för att få svensk läkarlegitimation! För svenska AT läkare som gör provet för att få ut sin legitimation är siffran endast 2-3 %.

”Utländska läkare blir oftare underkända”

”Läkare med utländsk utbildning har idag svårare att klara kraven för att kunna godkännas som läkare i Sverige. Vi är oroade över försämringen av den medicinska kompetensnivån och har förslag på åtgärder, skriver företrädare för AT-nämnden.
Under senare år har vi noterat att allt fler läkare underkänns vid upprepade tillfällen.
En myt som upprepas tillräckligt ofta kan lätt uppfattas som en sanning till sist. Ett sådant exempel är den nu av politiker allt oftare framförda uppfattningen att det finns ett stort antal läkare i Sverige med läkarutbildning utanför Sverige som hindras att arbeta i svensk sjukvård på grund av onödigt administrativt krångel.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vill därför skapa ett ”snabbspår” för dem in på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av att bland annat radioprogrammet Kaliber nyligen uppmärksammat några tragiska exempel på vad bristande medicinsk kompetens och fortbildning kan leda till, behöver denna förenklade bild nyanseras.
Alla som söker sjukvården för ett läkarbesök förväntar sig att den läkare man möter har en rimlig kunskapsnivå och en god grundläggande utbildning. Därför är kraven också höga på våra läkare, som för att få arbeta självständigt som läkare och för att börja specialisttjänstgöring måste ha legitimation, utfärdad av Socialstyrelsen.
För detta krävs 18 månaders allmäntjänstgöring (AT) efter läkarexamen, godkänt resultat i en skriftlig examination och fyra muntliga examinationer. Det skriftliga provet genomförs årligen av runt 1200 läkare vid fyra olika tillfällen. Frågorna på de skriftliga examinationerna baseras på realistiska kliniska problemställningar och testar läkarnas kunskaper, värderingsförmåga och förhållningssätt.
Efter tre underkända skrivningar erbjuds AT-läkaren särskild examination i muntlig form där läkarens kliniska handläggning av tre patienter bedöms.
Vid underkänt resultat kan läkaren därefter fortsättningsvis genomföra den skriftliga examinationen ett obegränsat antal tillfällen. Ansvaret för konstruktion, rättning och godkännande av examinationerna har AT-nämnden som organisatoriskt tillhör Karolinska Institutet.
AT-nämnden består av representanter från samtliga medicinska fakulteter i Sverige. Vanligtvis blir runt 10 procent underkända vid varje skrivningstillfälle.
De flesta av dessa godkänns vid förnyad examination men under senare år har vi noterat att allt fler läkare underkänns vid upprepade tillfällen och några har trots ett stort antal genomförda examinationer inte godkänts.
Det ska påpekas att dessa individer ändå kan arbeta som olegitimerade läkare inom den svenska sjukvården.
Det faktum att man kan genomgå AT-provet ett obegränsat antal tillfällen och att man kan arbeta som olegitimerad läkare trots att man underkänts vid upprepade tillfällen är inte tillfredsställande ur patientsäkerhetssynpunkt.
År 2009 presenterades resultaten av AT-provet under åren 1995-2008.
Det framkom då att antalet underkända i gruppen med utbildning utanför EU var 30 procent, att jämföra med 2-4 procent bland läkare med svensk utbildning.
Vi har nu låtit göra om denna undersökning för åren 2008-2014 baserat på cirka 8000 AT-prov och funnit att andelen underkända läkare med svensk utbildning är väsentligen oförändrad medan andelen underkända i gruppen av läkare med utbildning utanför EU nu är 40 procent.
För läkare utbildade inom EU (ej Sverige) har andelen underkända ökat från 6 till 20 procent.
Vi i AT-nämnden drar slutsatsen att det finns ett fortsatt behov av den kunskapskontroll av de blivande legitimerade läkarna som AT-provet utgör.
Vi är oroliga för den utvecklingen vi ser i försämring av den medicinska kompetensnivån hos läkare utbildade i utlandet.
Här måste sjukvårdshuvudmännen ta sitt ansvar och förbättra utbildning och kompetensutveckling för de läkare som har utländsk läkarexamen. Detta kan innefatta både extra utbildningsinsatser, handledning och träning i kliniska situationer. För att vända trenden och upprätthålla en hög kvalitet i svensk sjukvård behövs nu kraftfulla insatser.
Den resurs som dessa läkare utgör skall naturligtvis tas tillvara, men inte på bekostnad av sjukvårdens kvalitet, patientsäkerheten och allmänhetens förtroende för vår sjukvård och läkarkårens utbildning och kompetens.
Vi föreslår att regeringen tar initiativ till att sjukvårdshuvudmännen tillsammans med universiteten förbättrar utbildningen och den kliniska introduktionen av läkare med utländsk utbildning.

AT nämnden: Andreas Carlborg ordförande, Karolinska Institutet Erik Rydberg docent Åsa Westrin docent, Lunds Universitet Anna Engström-Laurent professor Göran Umefjord lektor, Umeå Universitet Stergios Kechagias professor Carl Johan Östgren professor, Linköpings Universitet Lars Börjesson docent Robert Eggertsen professor, Göteborgs Universitet Wilhelm Graf professor Per Kristiansson docent, Uppsala Universitet Lars-Gunnar Gunnarsson biträdande professor Mikael Hasselgren lektor, Örebro Universitet.”

Vem vet om inte denna skara också betraktas som främlingsfientliga långt inne i Rosenbad?

”Kraftfulla insatser” för Ylva Johansson är nog bara fler snabbspår, trots alla dikeskörningar.
Förmodligen är det smällar vi medborgare får ta om arbetslösheten hos invandrare skall minska.
Ett asylstopp finns inte på regeringens agenda, att glaset sedan länge är överfullt och redan har runnit över, torkas bara upp med nya pengar.

Höjda skatter, avgifter och nya lån, så kan vår feministiska regering fortsätta att imponera, nu hoppas utrikesministern på varma applåder i Columbia med våra pengar.

Falska feminister

Wikipedia:
”Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att alla oavsett kön ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.”

Åhlens höstmagasin har delats ut i våra brevlådor.
Motströms är rubriken, som efter genomläsning hellre borde bytas ut till medströms.
På omslaget finns supertalangen Saudi Ali, iklädd huvudduk och som lovat sig själv att alltid stå rakryggad och aldrig vara tyst.
Tyst är hon däremot om huvuddukens förtryck av muslimska kvinnor.

Feminister i Sverige tar sjalen på, att deras medsystrar i Iran kämpar för att få ta den av, verkar inte röra henne i ryggen.
Alibi är nog valfrihet och en snygg modedetalj. Modeindustrin hakar på, för sjalar, heltäckande slöjor och burkinis går att göra vinst på och så vill man både tillhöra och tillfredsställa main streams gruppens krav.

Saudi Ali är expert på migrationsverket och hennes chef Anders Danielsson har äntligen slutat och skall rädda barn i stället för flyktingar.
Själv har hon nu siktet inställt på FN och kanske kan hon där inspirera till fler huvuddukar i FN:s korridorer?

Förmodligen har hon inte fått ansiktet blåslaget, som en av mina patienter fick av en svåger, när hennes huvudduk hade halkat av ute på stàn.

I Hedemora blev en kvinna från Syrien nyligen misshandlad av en man för sin livsstil och för att hon inte bar traditionell klädsel och hon är inte ensam om hoten från dessa fundamentalistiska män.(Svt Nyheter Dalarna 2016-09-26)

Denna smygislamisering med krav på könsseparering skrämmer mig. Skilda festivalplatser, badtider, gympatider etc. Det är ingen valfrihet, utan ett stort förräderi mot gårdagens kvinnokämpar.

Islamvänliga miljöpartister kämpar hårt för sina fundamentalistiska vänner och undfallande kommunpolitiker har svårt att hålla emot.
I fronten går som vanligt Gudrun Schyman och hennes framfart underlättas av bortskämd medelklass i huvudstaden.
Unga radikalfeminister applåderar på hennes väckelsemöten och söders journalister gör reportage och oavsett vilka dumheter hon gjort får de ett skimmer av mod och frigörelse från gamla och unkna strukturer.

Under 70-talet lanserades radikalfeminismen, vars mest kända namn var Shulamith Firestone (1945-2012) amerikansk feminist teoretiker och författare och som tillsammans med Ellen Willis lanserade rörelsen ”Redstockings of Womens Liberation Movement” i Sverige känd som ”rödstrumporna”, den andra vågens kvinnorörelse.

arga-feminister

Nu lanserades begrepp som kvinnans underordnade ställning, könsmaktsordning, patriarkaliska strukturer och allt elände berodde på det motsatta könet.
Inspirationen till detta könskrig kom från marxismens syn på förhållandet mellan kapitalägarna och arbetarna, en motsättning som också besjälade Schymans beryktade talibantal.

De tidiga och däremot mycket modiga kvinnokämpar/suffragetterna, som under mitten av 1800-talet kämpade för bättre levnadsvillkor för kvinnor, spikade inte fast männen vid skampålen. Trots att den tidens kvinnor verkligen var underordnade männen i arbetslivet.

I dag har stora framsteg nåtts i jämlikhet mellan könen, att kvinnor tjänar mindre än män beror på fler faktorer än patriarkaliskt förtryck.
Fel yrkesval och alldeles för lång föräldraledighet gör att de släpar efter. Dagens karriär måste ständigt uppdateras. Att mysa hemma i upprepade föräldraledigheter och sedan gnälla över uteblivet lönelyft och befordran är bara en offerkoftas mentalitet.

Med sorg konstaterar jag att dessa falska feminister helt har glömt bort klasskillnader och förtrycket av kvinnor inom islam. Lågavlönade kvinnor som sliter inom vård och omsorg lämnas därhän. Kvinnor och unga som förtrycks i förortens enklaver blundar man för.
Kanske är detta medeltida och patriarkaliska kvinnoförtryck för stort för att väcka deras engagemang? Där ser ”skäggiga skuggor” till att inte en hårslinga tittar fram. Saudi Alis strikta huvudbonad får säkert applåder av dessa kvinnoförtryckande män.

Dessa högljudda feminister har i stället lagt allt krut på kvotfördelning efter kön i bolagsstyrelserna och propagerar för rätten att få dölja sitt hår och sin kropp i skylande kläder. Att de därmed sätter stopp för småflickors rätt till rörelsefrihet, är inget som upprör dessa bakåtsträvande själar.

Dessvärre finns ett dolt förakt för kvinnor som inte håller med om männens alla elakheter.
I en artikel i Dalarnas Tidning från den 16 september i år avfärdar Gudrun Schyman landsortens kvinnor som mindre vetande och som inte begriper sitt eget bästa.
Argumentationen känns väl igen om alla som inte längre röstar rött på grund av arbetarrörelsens svek mot sina egna bröder och systrar.

Artikeln återgavs nyligen i Göteborgsposten av krönikör Joakim Lamotte, hans krönika har
rubriken ”Schyman avfärdar folk från landet som mindre vetande.”

Moderaternas partiordförande Anna Kinberg Batra hade i alla fall vett att inför en skolklass göra avbön för sitt korkade uttalande att ”Stockholmare är mycket smartare än lantisar.”
Hon skyllde på ungdomssynder och att hon hade nyktrat till.

Även om Gudrun Schyman har nyktrat till, så eskalerar bara hennes ungdomssynder. Förmodligen får hon abstinens om hon inte regelbundet applåderas av huvudstadens lojala och beundrande journalistkår. Men någon äkta feminist är hon inte.

Kloka kommentarer

Åter Tack till er som läser mina blogginlägg och till alla som kommenterar.
Att få återkoppling, tips och stöd värmer. Det finns så mycket kunskap och klokskap bland nätets läsare, som aldrig får sättas på pränt i traditionell media, för där finns ett tjockt filter, som ständigt förnekas.
Jag lägger ut nästan alla kommentarer, med undantag av spam. I dag på morgonen kom den här som jag vill lyfta fram från signaturen ”livinginlietopia” 25 september, 2016 kl. 08:39

”När jag växte vill jag minnas att ”media m.fl” beskrevs som ”tredje statsmakten” eller ”den granskande makten”. Det var underförstått att dessa stod på medborgarnas sida och att vi (medborgarna) inte kunde klara oss utan dem. ”Fria medier” var ett av det demokratiska samhällets kännetecken, och därför var exvis ”presstöd” en bra ide’.
Vi var tacksamma över hur vist allt var ordnat, och över hur trygga vi kunde känna oss. Inget ont kunde ju ske, utan att vi blev informerade om det.
Sedan dess har det hänt en del, både med världen och med oss själva.
Uppvaknandet har inte varit behagligt, även om den ökade medvetandegraden rent definitionsmässigt måste vara positiv. Att den exekutiva makten, den lagstiftande makten och den ”granskande makten” numera utgörs av samma grupp av människor, är alltmer tydligt.
Verklig censur råder numera, och utövas faktiskt av i princip samma människor som högljutt försvarar yttrandefrihet och besläktade rättigheter.

censur
Centraliseringen av makt, opinionsbildning och ägande når, i det fördolda, allt högre nivåer. Och försvaret av dessa ondskefulla strukturer känner nästan inga gränser.
Att man inom Main Stream Media, på demokratiskt och juridiskt tveksamma grunder, gör sig av med alla som arbetar för ”sanning och rätt”, är symptomatiskt.
Numera känner sig eliten sig så säker i sadeln att man inte längre upplever sig behöva vara så försiktig, när man driver sin agenda. Tonen blir allt hårdare, lögnerna allt genomskinligare och, resultaten för de vanliga medborgarna, allt mer påtagliga.
Fast eliten håller oss i ett hårdare grepp än någonsin tidigare, har ändå en känsla av desperation smugit sig in hos dess företrädare.
Folket har börjat göra motstånd. En process har tagit sin början. Där har alla vi demokrater ett ansvar.”

Dissidenter, konsekvenser och psykopatiska beteenden

Wipipedia:
”Dissident” är en person som aktivt motarbetar den rådande ordningen. Vanligen avser man en politisk dissident som oftast med fredliga medel sätter sig upp mot en totalitär regim.

dissident

”Konsekvenstänkande” är förmåga att inse och förstå konsekvenserna av sitt handlande både i nutid och framtid.

”Psykopati” (från psyche ”själ”, ”liv” och pathos ”lidande”) är en generell beteckning på en störd personlighet ifråga om känsloliv och vilja att följa sociala normer.

Journalisten Marika Formgren, är en ”dissident” som är värd all beundran.
Krönikor finns på hennes blogg www.marikaformgren.se
Hon tillhör de journalister, som mer eller mindre knuffats ut i kylan från tidningar de arbetat på.
MF har arbetat på Corren, Smålandsposten, Svenska Nyhetsbyrån (SNB) och är numera fri skribent och kommunikatör.
”Men inte ens som ledarskribent får man tänka alla tankar hela vägen ut” skriver hon under Om mig på sin blogg.

Här citerar jag några stycken från hennes inlägg ”Vägra skämmas” från 21 juni 2016.
……”Att försöka förutse vilka konsekvenser olika politiska vägval har för Sverige och svenska folket är alltså en dödssynd bland svenska journalister.
Det enda konsekvenstänkande som är tillåtet och uppskattat i denna yrkesgrupp är att i alla lägen överväga konsekvenserna för den egna karriären, det egna varumärket.
På grund av tidningsdöden så ser jag hur en strid ström av före detta kollegor – både nyhetsjournalister och ledarskribenter – lämnar journalistiken för att istället börja jobba som ”kommunikatörer”. Det är bra….
……Jag hör till en grupp människor i Sverige som har några saker gemensamt:
* Vi arbetar/har arbetat med skrivande och/eller opinionsbildning.
* Genom att använda just konsekvenstänkande förutsåg vi asylkatastrofen innan den var ett faktum.
* Trots att det var ett journalistiskt självskadebeteende (stred mot dåvarande ”värdegrund”) så skrev vi om vilka slutsatser vårt konsekvenstänkande ledde oss till, med andra ord varnade vi för att den svenska invandringspolitiken var ohållbar….
….Trots åsiktsskillnader har vi ytterligare en sak gemensamt: Vi har alla betalat ett mer eller mindre högt pris för att vi kritiserade invandringspolitiken innan det blev opportunt.
Därför ställs i dissidentkretsar ofta den bittra frågan
”När ska vi få upprättelse, när ska etablissemanget erkänna att vi dissidenter hade rätt, att vi inte var fascister med en unken människosyn utan att Sverige idag hade mått bättre om man hade lyssnat på oss i tid?
….Skillnaden mellan etablissemang och dissidenter är att dissidenter strävar efter ärlighet, medan etablissemang strävar efter makt….
När dissidenternas åsikter blir alltför populära i folkopinionen (för att folk i sin vardag upplever att dissidenternas verklighetsbeskrivning är sannare än etablissemangets); sno dissidenternas åsikter, samtidigt som du mer högljutt än någonsin anklagar dissidenterna för att vara rasistnazistfascister…
….Att hävda att den som förutser och vill förebygga katastrofen är rasist (eller något annat fult, vi vet ju inte vilken som är nästa ”utmaning” att tabubeläggas av värdegrundsdemokraterna) – det är inte att anpassa sig efter verkligheten, det är att dubba ointelligens till dygd.”
Slut på citaten från hennes blogginlägg ”Vägra skämmas.”

Mycket i detta inlägg är hyperaktuellt i dag, när verkligheten har kommit i kapp makthavarna.
SD:s framgångar i flera av höstens opinionsundersökningar skrämmer, när rasist/nazist stämpeln skrämmer allt färre medborgare.
Det är snart bara Peter Wolodarski och Henrik Arnstad som har ett stort lager av stämplar kvar.
När jag ser politikers och journalisters brist på konsekvenstänkande så associerar jag till små barn, som inte förstår konsekvenserna av sina handlingar, men förståelsen kommer när tiden går och hjärnan växer till.
Vi vet att så kallade bokstavsbarn har något trassel i hjärnans synapser och att till exempel adhd, autism diagnoser är överrepresenterade bland kriminella, som också kan belastas av psykopatiskt beteende.
Denna psykopatiska personlighetsstörning finns både hos låg- och högutbildade. De sistnämnda verkar ofta i yrken där stor maktposition finns, till exempel chefer, media, finanssektorn, advokater och politiker.
Om psykopater finns mycket intressant att läsa, forskning saknas inte heller.
Robert D. Hare, född 1934, är en kanadensisk forskare inom kriminalpsykologi. Han är professor på University of British Columbia där hans studier centreras runt psykopatologi.
Boken ”Psykopater i arbetslivet” av Lisbet Duvringe, Mike Florette blev mycket uppskattad när den kom ut i fjol och visade på ett stort behov.
Det finns fler förklaringar till ohälsa, än brister i flexibilitet och att inte tänka tillräckligt positivt på arbetsplatsen. Det är smärtsam insikt för snabbutbildade motivationskonsulter.
Manipulerande, lögner och brist på empati är utmärkande egenskaper för ett psykopatiskt beteende och kan bli bränsle för karriären, även om det för lågutbildade kan sluta bakom galler. De högutbildade stormar i stället fram och kan skada många i arbetslivet och medborgare i samhällslivet.
Utbrändhet är en diagnos med många orsaker, vars sjukskrivningstal nu skrämmer socialministern.
Ut i kylan, knuffas dissidenter och oppositionella som klarsynt ser orsak och verkan före alla andra. När denna insikt redovisas i tal och skrift kommer motattacken.
En sådan obehaglig frispråkighet måste täppas till, det vet alla som halkat ner i karriärtrappan och efter uppresning pudlat och sällat sig till ja-sägarnas skara. Grupptrycket värmer även om själen kan ta skada.
Skillnaden är att ”dissidenter strävar efter ärlighet, medan etablissemanget efter makt” som Marika Formgren enkelt uttrycker det.
”Vad är det för skillnad på att inte våga/få säga vad man tycker i en diktatur och att inte våga/få säga vad man tycker i en demokrati?
(En klok fråga som en bloggläsare fångade upp från nätet)

FN:s flyktingtoppmöte; vackra ord på export, på hemmaplan kaos och upplopp

Stolta medarrangörer till president Obamas flyktingtoppmöte i FN är Sverige, Tyskland och Kanada.

fn
Stoltast av ländernas representanter är nog statsminister Stefan Löfven.
Genom historien är det ett känt faktum att vackra ord på export inte stämmer med ord från medborgarna, som makthavarna alltför ofta förrått.

Statsministern lovar generöst att Sverige, som redan har tagit emot flest flyktingar till västvärlden i förhållande till folkmängd, nu skall ta emot ytterligare 5.000 kvotflyktingar varje år.

Principiellt tycker jag att kvotflyktingar från undermåliga läger är de som har störst behov av vidarebosättning.

Att fortsätta med att både ta emot alla som söker asyl och därutöver bli fristad för ökat antal kvotflyktingar är en omöjlig ekvation, om inte drastisk välfärdserodering och skattehöjning sker.

Tyvärr har Reinfelds ”öppna hjärtans politik” resulterat i att unga, friska och starka män har fått förtur till landets gränslösa humanitet, ofta på falska asylskäl.

För fattiga, kvinnor med barn är hjärtat stängt, när biståndsbudgeten har länsats på över
33 %.

flyktinglager

Vuxna män får i stället dygnet runt service, till en nätt kostnad på >2 000 kr/dygn, medan personal reduceras för svårt sjuka och dementa gamla, för dem är det inte så noga med.

Jag tror inte att statsministern under FN:s flyktingkonferens berättar om priset som hans medborgare tvingas betala för svenska politikers humanitet.

Med all säkerhet nämner han inget om:
– Parallellsamhällen, där sharialag ersatt svensk lagbok
– Hedersförtryck, där kvinnor och unga förhindras i sina livsval
– Kriminalitet, maffiakultur, gänguppgörelser, mord och utpressning
– Våldtäktsrekord, där unga invandrargäng roar sig med ”våldtäktslek”
– Sexuella trakasserier, där simhallar och gym är utsatta områden
– Undanträngningseffekter av alla nyanländas förturer för medborgarna (bostad, arbete,
sjukvård, tandvård, bidrag, polis, rättsväsende..)
– En skola i förfall
– Ökning av fattigpensionärer, varav många nu tvingas gå till soppkök
– Hur hans humana land beskattar pensionärer hårdare än alla andra
– Gigantiska migrationskostnader, som kräver nya lån och som nästa
generation får betala

Han berättar förmodligen inget om vänsterns behov av röster och om sina verklighetsfrånvända miljöpartister i regeringen. Dessa vänner har i mångkulturell eufori låtit sig infiltreras av fundamentalister inom islam, där den sparkade ministern Mehmet Kaplans anda finns bland chefer på kommunens socialkontor, där åderlåtning av personal är stor.

Statsministern berättar nog inget om hur hans feministiska politik gör halt framför dörren till förortens enklaver, för engagemanget räckte nog bara fram till en plats i FN:s säkerhetsråd.

Inget nämns heller om hur vänsterliberala inom etablissemanget svartmålar alla som inte berikas av det mångkulturella påbudet och har fräckheten att fästa det på papper eller på nätet.
Straffet blir omgående en rasiststämpel i pannan!
Inga ord om media som har blivit maktens lakejer med pekpinnar i stället för faktabaserad information.

För läsare som eventuellt tvivlar på ovan, kan ta del av några citat från aktuell information från nätet.
Nätet informerar snabbt om lokala nyheter, som ofta glöms bort i traditionell media, där får vi i stället läsa om hur duktig Ahmed är i fotbollslaget och om hur mycket vi har att lära från andras kulturer.
Glädjande är att andra kanaler berättar om samma nyheter, som nätets utskällda och föraktade Fria Tider, Avpixlat och många andra sociala medier har gjort under flera år.

-Mitti.se Stockholm (lokal nättidning för olika områden)
”Hård kritik riktas mot Awad Hersi (MP), Spånga-Tenstas nämndordförande, i Mitt i:s granskning. Tjänstemän berättar att han bland annat ska ha försökt att påverka vem som får försörjningsstöd, strukit negativa stycken i beslutsunderlag – och orsakat flera avhopp bland chefer och anställda” (2016-09-21).

-Nyheter. Svt.se
”Över 12.000 efterlysta – gömmer sig undan utvisning.
Vi står inför en kraftig ökning i antal ärenden. Vi kommer att ha väldigt många som lever i svåra situationer, säger Per Löwenberg gruppchef för gränspolisen”
(2016-09-22).

Många papperslösa och avvisade går under jorden, hamnar i kriminalitet, blir utnyttjade av skrupelfria arbetsgivare, lika ofta landsmän som svenska.
Efter fyra år kan en ny ansökan göras, sedan överklagande igen, till glädje för advokatsamfundet, knappt en tredjedel kan avvisas.
Nu öppnar regeringen för att fler asylsökande med avvisningsbeslut, som ej kan verkställas kan få stanna, till glädje för klimat- och biståndsminister Isabella Lövin (mp) som säger ”Människor ska inte behöva hamna i limbo och i en helt ohållbar situation” (Corren 2016-09-22).En utredning skall tillsättas.
Varför behövs ett migrationsverk, med kostsamma asylutredningar om alla oavsett skäl, förr eller senare får stanna?
Varför har politikerna inte i tid insett vad landet klarar av?
Det är frågor som skattebetalarna måste få svar på.

Kanske tröttsam upprepning, men av fjolårets 163.000 asylanter, saknar 82.000 asylskäl!

Lockropen, Sveriges så kallade pullfaktorer, har varit mycket framgångsrika. Deras effekt på flyktingströmmarna till Europa, uppmärksammas av allt fler av EU:s länder,där flera ledare anklagar Sverige för att med sin generösa flyktingpolitik ha bidragit till flykting/migrantströmmarna.

-Kvällsposten.se
”Mördarna köper sin frihet för blodspengar” Stefan Sintéus, polisområdeschef i Malmö. Han berättar om gangsterväldet i Malmö.” (2016-09-17)

Och till sist om personlig utsatthet, där ingen förövare kommer att fångas in oavsett nationalitet, även om min misstanke är stor om hallalslaktat får.

-Svt.se lokalt
”Makabra upptäckten: Okända stal och slaktade Annas får” på en gård utanför Märsta. Lokalbefolkningen är upprörd och försöker hålla vakt” (2016-09-22).

Så här ser det ut i hela landet, i stort och smått.
Inte konstigt att Sverige nu är ett avskräckande exempel med sin ansvarslösa och kortsiktiga invandringspolitik. En politik som förstör landet ekonomiskt, socialt och kulturellt.

Statsministerns ständiga mantra är att ”EU:s länder solidariskt måste dela på flyktingbördan” har han själv lagt krokben för med sin övermodiga politik.

Enda hoppet är att hans regeringsunderlag spricker när dagens regler kring flyktingpolitiken skall omprövas några månader innan valet 2018 och att fler väljare orkar inse detta förräderi.

Att hans vänner, de flyktingvänliga miljö- och vänsterpartisterna skulle nyktra till, tror nog inte ens statsministern på. Därför försöker han skrämma väljarna med att alliansen kan öppna dörren för Sverigedemokraterna. Han räknar nog inte med att väljarna tvingas inse att det är nödvändigt om inte landet skall förgås.

Fler kvotflyktingar, Danmark säjer nej, men Sverige ja.

Fakta från FN
”En kvotflykting är en person, som registrerats av FN:s flyktingorgan UNHCR, som bedömer vilka flyktingar som är i behov av ett nytt hemland.
UNHCR presenterar sedan dessa för något av de cirka 25 länder i världen – varav ett är Sverige – som tar emot kvotflyktingar.
När en kvotflykting kommit till Sverige ska Migrationsverket hitta en lämplig kommun där personen kan bo.”

Danmarks ledare har verklighetskontakt, medan Sveriges lever i det blå.

Danmark:
Så här säger Danmarks migrationsminister Inger Stöjberg: Inga fler kvotflyktingar till Danmark, nu är det helt enkelt fullt.
Förslaget har brett stöd i Folketinget av bland annat socialdemokraterna.

Sverige:
Sverige åtar sig att ta emot fler kvotflyktingar.
– Vi går från 1900 till 5000 på några år. Det är mycket i internationella sammanhang, säger statsminister Stefan Löfven (S).

stefan-lofven-fn

För är man medarrangör till president Obamas möte om flyktingkrisen i FN, så måste statsministern självklart visa sin tacksamhet med ny generositet, så att Sverige lever upp till sitt rykte om landet med gränslös humanitet.

Miljarder till nyanlända, soppkök till fattigpensionären

Etablering av nyanlända har som förväntat högsta prioritet i höstbudgeten.
Att den orättvisa pensionärsskatten skulle tas bort finns inte längre på agendan.
Pensionärer och andra medborgare får flytta, när nyanlända får bostäder utan en dag i kö. Kommuner tvingas därmed dra in på annat och/eller höja avgiften för omsorgstagare som inte har en krona för mycket.
Fattigpensionärer är ingen väljargrupp som prioriteras, medelklass och utlandsfödda måste smickras, så de inte lockas till rasisterna.

fattigpension-siffror

Jag begriper inte hur regeringen bara kan fortsätta i samma misslyckade ”snabbspår”.
Snabbspåren lanserades av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i början av 2015. Syftet var att förkorta etableringstiden för nyanlända och få ut dem i arbete snabbt.
Dagens facit är att endast 4 % av 58.000 nyanlända som är inskrivna på arbetsförmedlingens etableringsprogram är snabbspårs deltagare (Svd 2016-09-20).

Om en VD i det privata näringslivet hade gjort samma missbedömning och redovisat ett sådant magert resultat, hade styrelsen gett honom sparken direkt och förmodligen hade varningsklockor ringt efter första kvartalsrapporten.

Citat från en artikel i Svd 2016-09-20 angående fortsatt satsning på snabbspår i höstbudgeten.

” …Men arbetsgivaren säger att det går för trögt och de börjar tröttna. Kommentar?
Ylva Johansson: Jag säger att det här måste Arbetsförmedlingen lösa och det vet de.
När då?
– Nu.
Men många arbetsgivare vi pratat med säger att det inte händer någonting med snabbspåren.
Vad säger du?
– En del snabbspår är i gång och en del möter på problem. Mitt besked är tydligt till arbetsförmedlingen – det här måste ni bara fixa.”

God dag yxskaft igen!

Varför inte säga som det är, att vi har bedrivet kortsiktig politik, ägnat oss åt lockrop, för att visa hur humant Sverige är. Vi hade inte en tanke på att landet därigenom faller isär och att våra egna medborgare får betala kalaset.

Misslyckandet är stort, eftersom hon med sina rödgröna kollegor blundar för alla hinder.
Kultur, religion, seder och bruk har stora skillnader från värdlandets. Deras utbildningsnivå är låg, många är analfabeter och deras yrkesutbildningar passar dåligt till kraven från högteknologisk industri (se gårdagens inlägg).

När assimilering gick åt pipan, så ändrades det till integrering och när det också misslyckades, så återstod bara tvångsassimilering för svenskar till den främmande kulturen. De som protesterar åker lätt in i buren.

För vi måste sona vår historia med undfallenhet och humanitet till de som önskar ett bättre liv, medan majoriteten av förföljda glöms bort i flyktinglägren.

Sverige börjar nu bli känt uti i världen för sitt fina skyltfönster, som saknar verkstad och den svenska humaniteten blir allt svårare att exportera.

Statsministern frotterar sig denna vecka bland stats- och regeringschefer i FN. De skall presentera sina visioner om FN:s arbete.
När det gäller världens flyktingar upprepar han samma mantra ”att fler länder måste erbjuda skydd och hjälp”, men gensvaret är svalt.

Ökat bistånd kan de prominenta deltagarna nicka ja till i tjusig konferenssal, men vid hemkomst åker nog inbetalningskorten ner i papperskorgen, för betalningsviljan är skral.

Tänk om statsministern i stället tog upp att bara kostnaderna för ensamkommande så kallade flyktingbarn i hans humana land, nu överstiger hela FN:s budget för hjälp till alla flyktingar i hela världen.
Han kunde också berätta om att över hälften är unga, men vuxna män som lurat migrationsverkets snälla handläggare med sin ålder och att några läkare med röda ungdomssynder fått fria händer att förbjuda åldersbestämning.

Vi vet att det inte händer, för när statsministern kommer hem är det samverkan och tillsammans som gäller, när politiker-orsakade utmaningar måste lösas.

Jag upprepar med en dåres envishet, professor Stefan Hedlunds korta analys av orsaken till dagens havererade flyktingpolitik, vilket är politikernas humanitära hybris och demoniseringen av Sverigedemokraterna.