En söndagstidning med motstridiga budskap

Man kan bli lätt schizofren när man tar del av debattinlägg i dagens Svd (2016-03-13).
Debattsidans rubrik lyder ”Fel resa stängsel mot andra i nöd” av vår ärkebiskop Antje Jackelén, Wanja Lundby-Wedin och Mats Hagelin.
Författarna anser att flertalet av förslagen från regeringen med syfte att begränsa flyktingstömarna till Sverige strider mot FN:s barnkonvention.
Varför instämmer inte andra EU länder kan man undra?
Varför skall Sveriges medborgare ensamt vara mer goda, än de i andra länder?
Författarna skriver bland annat under ”Lagförslaget innebär” om konsekvenser av den reducerade familjeåterföreningen…..”En snabb familjeåterförening är också en stark bidragande orsak för en lyckad integration”
Kanske inte författarna känner till att Sverige varit det mest generösa landet beträffande familjeåteranknytning, men enligt OECD är vi sämst i hela Europa på integration.
Vilka fakta utgår författarna ifrån?
Tänk om svenska kyrkan visat samma omsorg om förföljda kristna i muslimska länder, som öppna gränser för alla oavsett skäl.
För i kyrkans värld skiljer man inte på migranter och flyktingar, alla är lika välkomna. Att ca 80.000 tusen saknar asylskäl enligt internationella konventioner som under de sista åren sökt asyl i vårt land, verkar vara dem likgiltigt. Huvudsaken är att få vara god.
Kyrkan har här visat stor undfallenhet beträffande kristna och vägrade så sent som i tidningen Dagen (2016-01-29) att erkänna att kristna var särskilt utsatta.
Tack vare stort engagemang från Lars Adaktusson , EU parlamentariker för KD, så fastslog äntligen EU parlamentet ( 2016-02-05) att IS ägnar sig åt folkmord på kristna i Syrien och Irak.
Journalisten Nuri Kino har till skillnad från kyrkan gjort mycket för att denna förföljelse har uppmärksammats.
Sedan följer i söndagstidningen ett känslomässigt reportage med rubrik ”Skam över ett stängt Europa” från två journalister som följt med på de gula räddningsbåtarna, utan ett uns av konsekvensanalys som denna migrations-flyktingvåg innebär för Europa.
Jag har även svårt att känna sympati över protesterna mot mathållningen på ett asylboende i Norrköping. Trots att varje matportion kostar mer än till våra unga i skolan. Rubriken lyder ”Hungerstrejk mot mat på asylboende.”
Men även här är flatheten och undfallenheten stor, när det bästa inte är gott nog, ansvariga ger bara tafatta bortförklaringar i stället för att sätta ner foten.
Jag anser att politiker tillsammans med vänster intellektuella bär ett stort ansvar för den bristande integrationen genom sina kulturmarxistiska rötter. I deras värld är putsande på godhetsglorian viktigare än att utgå från fakta och framtida konsekvenser.