Kvinnohat har olika bakgrund

I Uppdrag granskning (2016-02-10) intervjuades fyra kända feminister, som hade utsatts för förkastligt och fegt hat via nätets anonyma kanaler.
En 35-årig arbetslös man kom polisen till slut på spåren och till skillnad från dessa vänsterliberala och mediala kvinnor tillhörde han inte globaliseringens vinnare, utan till förlorarna.
Här finns det likhetstecken i utanförskap med äldre invandrarmän som för att upprätthålla respekt och sin värdighet förtrycker sina kvinnor och unga och bestämmer hur de måste leva.
Det hade dock varit klädsamt om programmet hade praktiserat konsekvensneutralitet, där båda sidor av händelser belyses, för kvinnohat och dess varierande förtryck kan komma både från vänster och höger.
Enligt polismyndigheten så begås majoriteten av brott mot yttrandefrihet och demokratiska rättigheter av den autonoma vänstern som till exempel den revolutionära fronten och AFA, medan våra medier har svårt att lämna nazistförklaringen.
I SVT (Nyheter Halland) har en kvinna i Falkenberg fått berätta om sin och sin dotters olidliga situation med stenkastning, glåpord av invandrarungdomar inom våldsvänstern.
Anledningen var att hon under ett torgmöte i valrörelsen 2014 inte vände ryggen åt Jimmie Åkesson, för hon ville höra vad han hade att säga.
Trots 24 polisanmälningar om trakasserier därefter, har brottet lagts ner av polis ”för gärningsmannen går ej att identifiera.”
Kanske stämmer inte mantrat om allas lika värde i praktiken, när det gäller polisens resurser? Kanske är mediala och kända kvinnor mer värdefulla än oss andra?
Jag vill om igen uppmärksamma på stora skillnader i kvinnohat och förtryck som praktiseras av hotade män i utanförskap.
När en svensk utför dessa gärningar ligger inte hela släkten bakom och/eller står och hejar på.
Det är oftast en impulsstyrd handling som lätt ångras, när konfrontation sker inför öppen ridå.
Förtrycket som sker i Allahs namn förvandlas däremot alltför lätt till främlingsfientlighet av dessa kända feminister.
Detta förhållningssätt bara cementerar det uråldriga kvinnoförtrycket inom islam. Rabiata, koranläsare med shairalag som mål, får bli talesmän för alla muslimer, oavsett deras tro.
Här hemma är skärpan betydligt skarpare, när dessa feminister får tala om patriarkaliska strukturer, könsnormer och identitet. Homogeniteten är oroväckande stor och kan få unga kvinnor att tro, att de helt saknar valmöjligheter i livet. Offerrollen är mera klädsam än lathet och eftersläpning.
Öppna ögon vore bättre än öppna hjärtan när över 100.000 unga med annan etnicitet nu är utsatta för förtryck, som bara eskalerar med dagens invandrarnivåer (Rapport 2016-02-10).
Fjorton månader innan Fadime mördades skrev Mona Sahlin och Margareta Winberg på DN debatt att kvinnoförtrycket som sker i utsatta områden inte hade något med kultur och religion att göra….
Denna uppfattning bottnade bara i snäv ideologi och inte med fakta från FN.
Positivt är dock att åsikter kan ändras med tiden, men stora skygglappar finns tyvärr kvar, som hindrar kvinnor att få göra egna val.

http://avpixlat.info/2016/02/10/besokte-offentligt-sd-mote-har-trakasserats-av-invandrarungdomar-i-ett-och-ett-halvt-ar/#more-167941